Rikspolischefen föreslår pressvästar – för att få bukt med felaktiga gripanden

I januari krävde Journalistförbundet och Reportrar utan gränser ett möte med rikspolischefen Anders Thornberg för att diskutera flera kritiserade polisingripanden mot journalister det senaste året. På grund av tidsnöd sköts mötet upp och på torsdagseftermiddagen möttes parterna för första gången under ett seminarium i Almedalen för att diskutera ”Polisens roll för att värna journalistiken i en demokrati”.

Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert och Reportrar utan gränsers ordförande Erik Larsson inledde med att räkna upp de incidenter där polisen gripit journalister, hindrat journalister att utföra sitt jobb eller underlåtit att skydda journalister under 2022 och 2023:

• Den 14 april 2022 greps en SVT-reporter av sju beväpnade poliser när han tog klippbilder vis polisstationen i Rinkeby. Kameran togs i beslag och polisen gick igenom bilderna. JO har kritiserat polisen för ingripandet.
• Den 3 juni 2022 fördes journalisterna Noa Söderberg och Jonas Gratzer bort av polis när de bevakade en klimataktion i Stockholm. Journalistförbundet har JK-anmält händelsen och en förundersökning har inletts.
• Den 22 augusti 2022 greps Markus Jordö av polis vid en klimataktion i Stockholm när han filmade för en SVT-dokumentär. Han fick sin utrustning beslagtagen och hölls av polis i nio timmar.
• Den 30 november 2022 gick nazister till angrepp mot journalister som bevakade en manifestation i Kungsträdgården. Polis på plats ingrep inte för att skydda journalisterna, utan sade: ”Det här får ni lösa själva.”
• Den 12 december 2022 tvingade en lokalpolisområdeschef i Västerås en SVT-reporter att radera bilder av polishuset, trots att det ännu inte var olagligt att fotografera skyddsobjekt i syfte att publicera. JO har kritiserat polisen för ingripandet.
• Den 7 februari 2023 greps TV4s Kalla faktas fotograf i Attunda tingsrätt av polis och tvingades lämna ifrån sig kamerans minneskort. Polisen menade att fotografen filmat in i rättssalen. På minneskortet fanns också journalistiskt dokumentärmaterial. Hovrätten hävde i mars polisens beslag med motiveringen att det bröt mot censurlagstiftningen.

– Sammantaget blev vi oroade. Ett fall kanske är en tillfällighet men nu har vi flera fall på kort tid, sade Erik Larsson, Reportrar utan gränser.

– Det är en oroande utveckling, att journalister inte kan jobba ofredat och att polisen hindrar journalister från att jobba, sade Ulrika Hyllert.

”Det här är en röta i offentligheten. Det är ett sandpapper som sakta maler ned människor.”

Utgivarnas ordförande och SVTs vice vd Anne Lagercrantz uppmanade under seminariet polisen att sluta beslagta journalisters kameror:

– Jag tänker att några i publiken kanske tycker att journalister är en ömfotad yrkesgrupp, men jag vill påminna om att källskydd är bland det allra heligaste vi har. Man måste kunna lita på i alla lägen att en journalist värnar det, att det inte hamnar i polisens händer, att det inte är någon utomstående som får tillgång till materialet. Som journalist riskerar jag fängelse om jag bryter mot det. Att som journalist tvingas lämna ifrån sig sin kamera är som att lämna ifrån sig en kroppsdel, sade Anne Lagercrantz.

Hon menade också att journalister blir allt mer utsatta, och att incidenterna bidrar till att öka pressen på journalistiken:

– Man måste förstå kontexten som journalistiken verkar i. Hot och hat förvärras, mot journalister och mot andra yrkesgrupper; det är en röta i offentligheten, ett sandpapper som sakta maler ned människor. Vi har dessutom en klåfingrighet från politiker med den här nya utrikesspionlagen som vi har jättesvårt att förstå och som inte behövs, vi har också en bristande respekt för offentlighetsprincipen där grunden tycks vara sekretess i stället för öppenhet, till exempel när det gäller elstödet. Vi har haft journalister som misstänkliggörs av politiker. Det finns alltså en större kontext där vi tycker att journalistiken är ganska pressad. Och sen adderar vi den här faktiskt anmärkningsvärda situationen med polisen, sade Anne Lagercrantz.

”Vi kommer naturligtvis att rätta oss efter det vad JO säger. Vi ska ta vårt ansvar.”
 

Rikspolischefen Anders Thornberg välkomnade synpunkterna och kritiken, men uppgav att han lagt sig vinn om att inte sätta sig in i de incidenter som Journalistförbundet och Reportrar utan gränser ville diskutera under seminariet:

– Jag kan ingenting om något enskilt fall här, för jag har medvetet inte läst på. Jag är strategisk chef för 36 000 personer och kan inte ge mig in i ett enskilt ärende, sade Anders Thornberg.

Samtidigt menade han att han tar uppgifterna på stort allvar.

– Det är polisens uppgift att skydda demokratin och skydda våra grundlagsfästa rättigheter. Den fria pressen är otroligt viktigt för att belysa allt som händer. Vi har tvingats fatta många svåra beslut senaste tiden, med koranbränningar och annat. Vi ska naturligtvis följa svensk lag och Polisen ska göra sitt jobb, självklart, men jag vill sätta saker och ting i ett sammanhang. Vi gör 1,4 miljoner ingripande varje år och nu pratar vi om fem tillfällen. Ett tillfälle är oroväckande i sig om det är fel. Men det kan vara svåra bedömningar på plats i olika situationer. Vi kommer naturligtvis att rätta oss efter det vad JO säger. Vi ska ta vårt ansvar, sade Anders Thornberg.

Han förnekade att det skulle finnas ett strukturellt fel i polisens bemötande av journalister.

– Det tycker jag absolut inte. Men vi måste ju se till att ta lärdom av de här fallen. Vi tar det på stort allvar. Vi lyssnar och vi vill komma vidare tillsammans för att undvika att det kan hända igen i framtiden.

Journalistförbundet och Reportrar utan gränser var kritiska till att polisen dragit sig ur den dialog som startade 2015 när Dan Eliasson blev rikspolischef.

– Då togs det ett stort grepp. Det fanns regelbundna möten med oss, civilsamhällets organisationer. Men vi känner inte att det finns lika stort intresse av att samverka i de här frågorna. Den dialog som fanns har runnit ut i sanden. Jag önskar ju att vi ska kunna återupprätta den, sade Ulrika Hyllert.

Anders Thornberg uppgav att han gärna ville få till stånd en förnyad dialog:

– Jag vill också att vi ska ha kontakt, på rätt nivå. Vi vill ha en dialog, sade Anders Thornberg.

Anders Thornberg riktade en direkt uppmaning till svenska journalister som ska bevaka demonstrationer och aktioner där polis finns närvarande:

– Jag vet att det inte är en skyldighet, men vi uppskattar ju om man talar om att man är journalist. Ju tydligare ni kan signalera att ni är press desto bättre, även om ni inte behöver legitimera er, så kommer vi att kunna undvika misstag, sade Anders Thornberg och vände sig också direkt till de andra i panelen med en uppmaning:

– Det är otroligt viktigt att ni tar ansvar och ser till att ni lär journalisterna hur man på enklast möjliga sätt kan tala om för en polisman som utövar sitt jobb under väldigt svåra omständigheter med korta beslutspunkter under kort tid, att man är journalist, sade Anders Thornberg.

Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert invände att i samtliga incidenter det senaste året hade journalisterna identifierat sig för polis på plats, men hade trots detta gripits eller förhindrats att utföra sitt arbete.

– Det som har varit märkligt i de här fallen är att journalisterna på olika sätt har visat att de är journalister. Ändå har de här händelserna inträffat, sade Ulrika Hyllert, men tillade att hon tror att det behövs en förståelse från båda sidor:

– Det här blir en gemensam arbetsplats, till exempel vid en demonstration. Det är poliser som arbetar och det är journalister som arbetar. Hur ska man kunna göra det tillsammans utan att störa varandras arbete? Och det är väl här vi ser att polisen har stört journalisternas arbete på ett problematiskt sätt.

Rikspolischef Anders Thornberg föreslog att journalister skulle börja använda pressvästar igen, vilket avfärdades av branschföreträdarna. Skälet till att pressvästarna i princip har försvunnit är att de förvandlade journalisterna till måltavlor, särskilt under högerextrema demonstrationer och aktioner.

– Polisen behöver förstå varför journalister ibland inte vill synas som journalister, för att de då kan bli utsatta för någonting. Eller att bevakningen inte blir som den var tänkt, sade Ulrika Hyllert.

Anne Lagercrantz var också kritisk till såväl förslaget om pressvästar som förslaget att journalister ska presentera sig för polisbefäl inför en demonstration:

– Vi kan inte ha tumregler, vi måste behandla varje situation för sig. Det är så komplext idag och vi vet inte riktigt vad vi kommer möta. Vi måste göra en risk. och konsekvensanalys för varje situation, sade Anne Lagercrantz.

Anders Thornberg skulle också gärna se ett utbyte mellan polis- och journaliststudenter:

– En av våra största polisutbildningar finns på Södertörn. Där finns också en journalistutbildning och en socialtjänstutbildning. De samverkar inte, utan kör i tre olika spår, i varsitt stuprör. Jag tycker att det vore en uppgift att sammanföra dem så att studenterna kan lära av varandra och få förståelse för varandras roller, sade Anders Thornberg.

Övriga panelister ansåg att det var ett intressant förslag.

– Jag tror att det alltid är en bra idé att berätta så mycket vi bara kan om vår journalistiska roll och det vore värdefullt för polisen också. Sen har vi helt olika funktioner i samhället. Vår roll är att stenhårt granska polisen. Men att öka förståelsen tror jag är väldigt bra, sade Anne Lagercrantz.