Gå direkt till textinnehållet

Reportage: Presstödet som bytte färg

De senaste årens strukturaffärer med s-märkta tidningar inblandade har gjort att nära två tredjedelar av dagens presstöd går till borgerligt färgade tidningar eller till tidningar som ingår i borgerligt färgade tidningskoncerner. De helägda s-tidningarna får bara 15 procent av pressstödet.

De senaste årens strukturaffärer med s-märkta tidningar inblandade har gjort att nära två tredjedelar av dagens presstöd går till borgerligt färgade tidningar eller till tidningar som ingår i borgerligt färgade tidningskoncerner. De helägda s-tidningarna får bara 15 procent av pressstödet.

I dag kommer ungefär 160 dags- och endagstidningar ut i Sverige, vilket gör oss till ett av världens tidningstätaste länder i förhållande till folkmängden. Sverige är troligtvis också det land som har flest orter med två dagstidningar. Men närmare hälften av dagstidningarna skulle inte överleva utan det årliga presstödet på 400 miljoner kronor – och bakom den synbara mångfalden döljer sig samarbetsavtal och uppköp som gjort att merparten av andratidningarna i dag helt kontrolleras av ortens förstatidning.

Presstödet infördes 1971 för att stödja utgivningen av andratidningen på orten – ofta rörde det sig om socialdemokratiska A-presstidningar. Men utvecklingen inom mediebranschen har sprungit förbi systemet med presstöd. I dag finns det tolv s-märkta dagstidningar kvar. Av dessa ägs sju helt eller delvis av förstatidningen på orten. Det har bidragit till att närmare hälften av dagens presstöd indirekt går till liberala och moderata tidningskoncerner. Folkpartiet och moderaterna är de partier som förklarat att de vill avskaffa presstödet.

Konkurrens av den gamla sorten med två självständiga tidningsföretag finns endast kvar i Kalmar, Skövde, Karlstad, Falun, Östersund och Luleå.

I dag får 78 dagstidningar presstöd. Få, om någon, av dessa skulle överleva om presstödet togs bort över en natt. Det innebär att presstödet även är en garant för att inte tusentals journalistjobb försvinner.

Presstödets intentioner är att värna om mångfalden och skapa en mera allsidig nyhetsbevakning. Som ett exempel kan man ta Örebro. Här finns två dagstidningar, liberala Nerikes Allehanda och socialdemokratiska Örebro- Kuriren, samt en centerpartistisk endagstidning: Läns-Posten. Utan ett presstöd på 5,4 miljoner till Örebro-Kuriren och Läns-Posten skulle det enbart finnas en prenumererad dagstidning kvar i Örebro.

Men på Örebro-Kuriren anser man sig inte längre vara någon konkurrent till Nerikes Allehanda, som köpte tidningen före tre år sedan. Redaktionen beskriver istället sig själv som en lokalredaktion till s-märkta Karlskoga-Kuriren, även den numera i NAs ägo – och mottagare av 6,9 miljoner i presstöd.

Rent fysiskt befinner sig Örebro-Kuriren inom ägarens domäner. Redaktionen ligger på andra våningen i Nerikes Allehandas tryckeri. En liten diskret lapp uppklistrad på väggen vid receptionen talar om var redaktionen är inhyst. Lokalen gapar ödsligt tom efter den senaste nedskärningen. När Örebro-Kuriren flyttade in var de 20 anställda. Nu finns bara fyra kvar. Radioredaktionen försvann 2004 och redigeringen flyttade till Karlskoga för en månad sedan. Fotograferar gör reportrarna själva. Detta är allt som finns kvar av en tidning som år 1988 hade 225 anställda.

I den hangarliknande lokalen sitter en ensam praktikant vid sin dator och ett IT-företag försöker fylla upp vakuumet efter den krympande redaktionen som har retirerat till tre kontorsrum längst in i en korridor.

Dan Lindberg har varit med sedan Örebro-Kuriren var en tidning med eget tidningshus, eget tryckeri och som konkurrerade med Nerikes Allehanda om läsarna. Han har sett hur upplagan rasat, men tänker stanna kvar på tidningen ”tills bara skorstenen syns över vattenytan”. Han tror inte längre att Örebro-Kuriren behövs för mångfaldens skull, inte för läsarna och inte för politikerna.

– Politikerna och affärslivet säger att Örebro-Kuriren är viktig. Jag tror dem inte. De säger att fler röster måste höras, men de prenumererar inte på tidningen, säger Dan Lindberg.

När Journalisten ringer upp Torgny Larsson (s), kommunstyrelsens ordförande i Örebro, berättar han att han för en månad sedan slutade prenumerera på Örebro-Kuriren, trots att han säger sig ha varit en av tidningens trognaste läsare.

– Jag som socialdemokrat är väldigt konfunderad över att arbetarrörelsen inte klarar av att driva tidningar, säger Torgny Larsson.

Läs hela Pär Janssons reportage i veckans utgåva av Journalisten.

Fler avsnitt
Fler videos