Gå direkt till textinnehållet

Public service-TVs prislista

Någon som har 125 000 kronor över? I så fall räcker det till att bli sponsor för Sveriges Televisions sändningar från konståknings-EM i Turin, med start i morgon.

Någon som har 125 000 kronor över? I så fall räcker det till att bli sponsor för Sveriges Televisions sändningar från konståknings-EM i Turin, med start i morgon.

Samma pris gäller för köp av sponsringsskyltar till bandy-VM i Ryssland till helgen. Om budgeten är tajt rekommenderas skid-SM i Hudiksvall, som bara kostar 100 000. Betydligt dyrare blir det för den som vill sponsra alpina VM i Bormio, med en het Anja Pärson: 700 000 pix för 40 sponsringsskyltar. Men då garanterar SVT å andra sidan minst 700 000 tittare.

Sponsringspriserna framgår i SVTs sponsorkalender för 2005. Här listas evenemang för evenemang, med antal beräknade tittare, antal skyltar och ett fast pris. Det erbjuds också paketpris, för exempelvis alla alpina världscupstävlingar (700 000 – rena fyndet, jämfört med en VM-vecka) eller ett gäng mer eller mindre intressanta ishockeyturneringar (en miljon jämnt). Dyrast på listan: friidrotts-VM i augusti för 1,2 miljoner, medan det är rena fyndpriset på finalen i fotbollens Women’s Cup: 40 000, om Sverige är med i finalen. Utanför listan står Melodifestivalen med fyra miljoner beräknade tittare; där är priset en förhandlingsfråga.

bryt

Läsningen måste te sig smått overklig för den som fortfarande inbillar sig att SVT inte är ett kommersiellt TV-företag. Sponsringen har, steg för steg, gjort att de kommersiella intressena fått en allt större plats i public service-televisionen. Syftet är att hjälpa till med finansieringen av inköpen av dyra sändningsrättigheter till sportevenemang. Ungefär 10-15 procent av TV-sportens inköpskostnader ska täckas av sponsring. I år, som är ett rätt tunt sportår, blir det ungefär 30 miljoner kronor.

Varför just sporten – och schlagern – ska särbehandlas när det gäller klartecken för sponsring har alltid varit ganska förbryllande. Liksom varför SVT över huvud taget givit sig in på sponsringsbanan, med tanke på hur lite pengar det handlar om. 30 miljoner i en budget på 3,7 miljarder kan ju knappast vara det som får verksamheten att bära eller brista.

Däremot finns det en del tydliga problem med sponsringen. Ett är risken för att SVTs inträde på reklambanan förvrider konkurrensen för andra TV-aktörer. Ett annat – och mycket större – är vad det betyder för bilden av SVT som kommersiellt oberoende aktör.

bryt

I den utredning om finansieringen av public service som Ulf Larsson lämnar över till regeringen i morgon väntas det dock inte finnas med särskilt mycket om sponsringen. SVT har i sin kommentar till utredaren krävt att det ska bli ännu lättare att använda sig av externa finansiärer än i dag. Det innebär att 2007 års sponsorskalender kan bli en riktigt diger lunta, med massor av olika sponsringslösningar.

Det är onekligen en TV-framtid som oroar.

mj@journalisten.se

PS: Maj-Lis Andersen, Malin Arnesson, Emelie Asplund, Linda Axelsson, Marie Bremberg, Theresia Bråkenhielm, Laila Ekstedt, Elin Elderud, Helene Furness, Jessica Gow, Frida Hedberg, Malin Hellberg, Martina Holmberg, Sofia Isaksson, Petra Jonsson, Laura Leyshon, Helena Melin, Sofia Mårtensson, Kicki Nilsson, Britt-Mari Olsson, Sandra Qvist, Ann-Sofi Rosenkvist, Maria Rosenlöf, Catharina Sandström, Lisa Selin, Anna Simonsson, Sanna Sjöswärd, Maria Stéen, Maja Suslin, Eva Tedesjö, Martina Thalwitzer, Lisa Thanner, Lovisa Thuresson, Åsa Westerlund, Gun Wigh, Sofie Wiklund, Linda Wikström och Camilla Zalo var alla med och tävlade i Årets Bild 2004. Ingen av dessa finns dock med när de totalt 41 priserna, fördelade på 15 klasser, ska delas ut den 4 mars. Samtliga 27 pristagare blir i år män. Förklaringarna kan vara många, det märker man om man följer den heta debatten på PFKs sajt. Endast en förklaring kan avskrivas direkt: obalansen beror inte på att de omnämnda ovan är dåliga fotografer.

Fler avsnitt
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler
Annons

Senaste numret