Protest mot P3s utarmning
Samhällsbevakningen för unga i P3 är på väg att försvinna. Det hävdar en grupp SR-journalister i ett protestbrev till ledningen.
Samhällsbevakningen för unga i P3 är på väg att försvinna. Det hävdar en grupp SR-journalister i ett protestbrev till ledningen.
Sveriges Radios VD Peter Örn och P3-chefen Dan Granlund borde tala klarspråk om vilken samhällsbevakning de vill ge de unga lyssnarna. För att public service-uppdraget ska uppfyllas krävs mer än två timmars samhällsprogram i veckan. Det skriver 13 journalister på Sveriges Radio i ett debattinlägg i fredagens nummer av Radiotidningen.
Enligt en av undertecknarna, Kajsa Norell, tidigare programledare på samhällsprogrammet Front (som vid årsskiftet ersatte Folkradion), planerar P3-ledningen att flytta tre tjänster på programmet Front, som och P3 Nyheter till Lantz och Morgonpasset. Det ser hon som ett av flera exempel på hur samhällsbevakningen i P3 håller på att utarmas.
bryt
Kajsa Norell anser att man bör satsa på mer genomarbetade inslag i P3.
– Det ska finnas rimlig sändningstid och resurser för att göra samhällsprogram för unga, utrymme för reportage och känsliga intervjuer som får ta tid.
Hon vill ha något mer än direktsända intervjuer med kändisar i studio.
– Det behövs program som hjälper unga att tolka världen, program som kräver förberedelsetid och som sänds mer än en gång i veckan. Unga människor behöver skildras av unga röster som utan moraliserande kan beskriva deras verklighet. Andra delar av företaget är inte bra på det.
För Kajsa Norell är det en demokratifråga och en fråga om P3s existensberättigande.
– Var ska ungdomspolitiker höras om inte i P3? Man ska inte behöva vänta tills man är 35 år för att bilda sig en politisk uppfattning. Program med humor och musik kan även kommersiella radiokanaler göra.
bryt
P3-chefen Dan Granlund tycker att P3 behöver satsa mer på dagsaktualiteter. Ett alternativ vore att kanalen fick hjälp av Ekot, ett annat att flytta resurser från Front till Lantz eller till P3 Nyheter. Men någon förstärkning av den totala bemanningen är inte sannolik, konstaterar han.
Dan Granlund har svårt att förstå varför medarbetarna valde att föra fram kritiken i Radiotidningen.
– Vi började planeringen för 2005 i augusti och har nu inlett en dialog med medarbetarna om hur samhällsbevakningen kan förstärkas. Då skriver de en debattartikel.
Granlund betonar att inget ännu är bestämt. Olika alternativ är uppe till diskussion.
– Jag tycker det här liknar en ”findiskussion”, en revirstrid, där man antyder att den och den inte kan göra aktualiteter.
hl@journalisten.se
