Prisade redigerare sägs upp från DN

– Det är surrealistiskt, säger en av de uppsagda redigerarna.
I höstas sade DN upp tio journalister på redaktionen. Den som jobbat längst på DN hade arbetat i mer än 40 år. Arbetsgivaren valde att inte följa turordningsreglerna för åtta av dem, varav sju redigerare. DN hävdar att redigerarna saknar kvalifikationer för att redigera och därför inte kan få fortsatt anställning på redaktionen. Den åttonde journalisten har arbetat bland annat som nyhetstecknare och i arkivet, och har enligt DN inte heller kvalifikationer för fortsatt arbete.

Enligt lagen om anställningsskydd har arbetsgivaren inte rätt att behålla den som har ”bäst” kvalifikationer utan det räcker med att den anställde har tillräckliga kvalifikationer för de arbetsuppgifter som blir kvar efter en neddragning för att turordningsreglerna ska gälla. Om en person kan erhålla tillräckliga kvalifikationer genom en utbildning om tre till sex månader ska också personen finns kvar på turordningslistan, varvid principen sist in först ut ska gälla.

Vad DN hävdar är alltså att de sju redigerarna inte kan redigera alls – samt att de inte heller genom en utbildning om upp till sex månader kan få tillräckliga kvalifikationer för att kunna redigera. De sju uppsagda redigerarna hör till DNs mest erfarna.

Annons

– Jag tror att det ligger ett politiskt snarare ett ekonomiskt intresse bakom dessa uppsägningar. Det är svårt att tolka det på annat sätt än att företaget vill utmana eller förändra lagen om anställningsskydd. För mig är det obegripligt. Att hamna i Arbetsdomstolen med de argument företaget har kommer inte att stärka varumärket, säger Anders Forsström, ordförande i journalistklubben på Dagens Nyheter.

– Sju av de åtta har redigerarbakgrund och klubbens bedömning är att de är bland dem som redigerat flest sidor genom åren. De har gjort ovärderliga arbetsinsatser för Dagens Nyheter. Det utmärkande för dem är inte att de inte skulle vara kvalificerade utan att de arbetat länge för företaget, säger Anders Forsström.

Flera av de uppsagda redigerarna redigerade sidor i papperstidningen fram till sista arbetsdagen. Några av dem har redigerat sidor som ingick i nomineringen till SNDs internationella tidningsdesigntävling, där Dagens Nyheter vann pris som världens bäst designade tidning 2013. Några av de uppsagda journalisterna har arbetat med DNs utgåva i surfplatta som förra året utsågs till världens bästa av World Association of Newspapers and News Publishers.

Journalisten har intervjuat flera av de uppsagda journalisterna, som är arbetsbefriade under uppsägningstiden. Eftersom processen kring uppsägningarna inte är avslutad vill ingen av dem medverka med namn.

– Det är förnedrande. Om det krävs vill jag driva detta hela vägen till Arbetsdomstolen. Jag hoppas förstås på skadestånd, men framför allt hoppas jag att man sätter stopp för DNs agerande. Så här får man inte behandla anställda, säger en av de uppsagda.

– Jag misstänker att det är företagsledningen med Gunilla Herlitz i spetsen som driver detta och DNs chefredaktör Peter Wolodarski spelar med i spelet i stället för att stå upp för redaktionen som en chefredaktör borde göra. Jag trodde mer om honom.

– Jag känner mig mycket illa behandlad. DN har varit en mycket trevlig arbetsplats men det har sjangserat under Gunilla Herlitz ledning. Det är helt bedrövligt, säger en annan av de uppsagda.

– Jag kunde aldrig tro, efter alla de år jag har skött mitt arbete prickfritt, att det skulle sluta så här. Nu säger de att jag plötsligt inte kan redigera. Hur är det möjligt? Det är surrealistiskt.

Journalisten berättade i höstas om DNs sparpaket som bland annat innebar att tolv erfarna journalister placerades i ett projekt utanför redaktionen där de skulle tagga gamla artiklar inför 150-årsjubileet 2014. De upplevde att de var oönskade och utfrysta. Av de tolv har tre sagt upp sig och övriga sitter nu på våningsplanet ovanför redaktionen i DN-huset och utför relativt okvalificerat arbete, som att fotografera av gamla artiklar och skriva om gamla notiser.

De åtta uppsagda journalisterna saknar enligt DNs ledning även kvalifikationer för dessa arbetsuppgifter och kunde därför inte komma i fråga för turordningsreglerna för att arbeta i jubileumsprojektgruppen.

– Eftersom striden på DN ytterst handlar om vad det ska kosta att säga upp vem som helst utan giltiga skäl, så kommer både Journalistförbundet och andra fackklubbar att följa det här ärendet noga, säger Anders Forsström.

Den lokala förhandlingen mellan journalistklubben och DNs personalchef Henrik Fontin och administrativa redaktionschef Fredrik Björnsson inleddes den 6 november 2013 och avslutades förra veckan i oenighet. Journalistklubben har begärt att de åtta fallen ska gå till central förhandling mellan Journalistförbundet och Medieföretagen.

”Den beskrivning som du ger i artikeln är grovt felaktig och partisk. Självklart gör vi inget som vi uppfattar bryter mot lag och avtal. Men eftersom denna fråga är föremål för en tvist avstår vi från fler kommentarer”, skriver Henrik Fontin i ett mejlsvar till Journalisten.
Johannes Nesser