Polissekretess hinder för SVT-dokumentär
Under arbetet med en dokumentär om mordet på Helén Nilsson har SVT-journalisten Per Lärka förhindrats att använda innehållet i videoband från polisförhören – trots att utskrifterna från dessa förhör är allmän handling.
Under arbetet med en dokumentär om mordet på Helén Nilsson har SVT-journalisten Per Lärka förhindrats att använda innehållet i videoband från polisförhören – trots att utskrifterna från dessa förhör är allmän handling.
SVT-journalisten Per Lärka, som tidigare arbetade som lokalredaktör för Skånska Dagbladet i Hörby, håller för SVT på att göra en dokumentär om mordet på Helén Nilsson i Hörby. I sitt arbete har han tagit del av kopior på videobanden från förhören med Ulf Olsson som befunnits skyldig till mordet. Trots detta har Per Lärka av polismyndigheten i Skåne förbjudits att använda sig av innehållet i sin dokumentär, eftersom det skulle kunna innebära att den dömde lider skada.
bryt
Per Lärka överklagade detta polisbeslut till kammarrätten i Göteborg, bland annat med motiveringen att Olssons namn och bild redan är publicerade i alla medier och att allmänhetens åsikt om honom redan är så negativ att en publicering från polisförhören snarare kan ge en förklaring till hans agerande. Men kammarrätten har nu avslagit Lärkas begäran om att upphäva förbehållet, med en kortfattad hänvisning till sekretesslagen och att uppgifterna skulle kunna innebära skada eller men för Ulf Olsson.
Per Lärka tycker att kammarrättens beslut saknade motivering
– Det var ett torftigt beslut, ett ingenting, och gav ingen förklaring till hur kammarrätten har tänkt. Jag tycker att jag har motiverat väl varför bruket av materialet inte skulle innebära skada, och tycker inte att argumenten blev bemötta.
– Jag fick se videobanden eftersom de är offentliga handlingar, men polisen gav en restriktion mot att sprida innehållet vidare vilket man ju kan tycka är konstigt, säger han.
Per Lärka tycker att tillämpningen av sekretesslagarna har skärpts på ett omotiverat hårt sätt:
– Jag har jobbat i drygt 15 år och haft kontakt med polisen och tycker att man reflexmässigt brukar få nej, men när jag tidigare har överklagat till kammarrätten har jag vid fyra-fem tillfällen fått rätt. Det här var mitt första nej, säger Per Lärka.
– Myndigheterna borde respektera att vi journalister också gör en prövning av skaderisken i materialet.
bryt
Förhören med Ulf Olsson finns med som utskrifter i de offentliga förundersökningsprotokollen, och det är endast som ljud- och videoupptagning som materialet har sekretess.
Juristen på polismyndigheten i Skåne, Kristina Hallander Spångberg, var den som sekretessbelade videoförhören:
– Visserligen fanns uppgifterna som offentlig handling i utskriven form, men ett videoband har reaktioner, tonfall, pauser och minspel och det är inslag som i sig kan ses som ytterligare uppgifter.
Hon kommenterar också kammarrättens kortfattade motivering:
– Ibland är de kortfattade, men i det här fallet hade det inte varit fel med en mer fyllig motivering eftersom det hade gett vägledning till hur lagen ska tolkas i sådana här fall.
Den nu gällande versionen av sekretesslagen bygger på omvänt skaderekvisit, vilket innebär att utgångspunkten är att uppgifter är hemliga och att den som vill använda dem måste visa att det inte skadar inblandade.
– I grunden tror jag att sådan här sekretess oftast inte handlar om de skador som kan uppstå utan om myndigheternas rädsla att bli granskade, säger Per Lärka.
pf@journalisten.se
