Olle Lundin: ”Regeringen använder sekretess för att skydda sig mot kritik”
Förvaltningsrättsprofessorn varnar för att offentlighetsprincipen urholkas i snabb takt.
Under ett seminarium i Almedalsveckan i somras gick Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, hårt åt svenska myndigheter som ägnar sig åt mörkläggning och åt JO som vägrar väcka åtal.
”Det är surrealistiskt att vi över huvud taget har ett seminarium i Almedalen där vi sitter och diskuterar hur svenska myndigheter begår kriminella handlingar, för det är ju precis det vi pratar om: de här personerna är ju brottslingar som inte är dömda men borde dömas”, sade Lundin under seminariet.
Under det halvår som gått sedan dess har vi fått utlandsspionerilagen, ett lagförslag om indragning av sändningstillstånd, och regeringen går vidare med en sekretesslag kring det tillfälliga elstödet, trots stenhård kritik från Lagrådet. Pressfrihetslarmen fördubblades under 2022. Utvecklingen verkar inte gå åt rätt håll.
– Det har skett ganska mycket det senaste halvåret, särskilt tänker jag på lagen om utlandsspioneri. Den innebär något helt nytt för oss i Sverige. En viss sorts journalistiska artiklar och reportage är nu olagliga. Det är ganska oerhört, och märkligt, säger Olle Lundin.
Och vad tänker du om sekretessen kring det nya elstödet?
– Det är ju trams, precis som Lagrådet konstaterar. En uppgift om vad en individ har för elförbrukning kan knappast vara integritetskränkande. Det ska inte vara sekretess på sådana uppgifter.
Vad tror du att det beror på att regeringen går vidare med sekretesslagstiftning när Lagrådet sågat förslaget?
– Det är faktiskt inte så svårt att förstå. Regeringen använder sekretess för att skydda sig mot kritik. De vill slippa rubriker om att de rikaste människorna med de största villorna har fått mest stöd. Det är ju så stödet är utformat, att de som har störst elförbrukning får mest pengar.
Olle Lundin anser att även om de nya sekretesslagarna är oroande finns det ett större och växande problem kring offentlighetsprincipen i Sverige.
– De senaste åren har det skett en utveckling där myndigheter i stor utsträckning bryter mot grundlagen och vägrar lämna ut allmänna handlingar. Vi har sett exempel på att myndigheter raderar mejl efter att journalister begärt ut dem, och att myndigheter konspirerar med varandra för att mörklägga viktiga uppgifter. De kommer undan med det eftersom JO aldrig väcker åtal mot de som begår dessa grundlagsbrott.
Vad tror du att utvecklingen beror på?
– Dels har det gamla tjänstemannaidealet helt försvunnit från myndigheterna under de senaste åren, dels vet de att de kommer undan med det. De kan få kritik av JO, men ingen hålls personligen ansvarig för grundlagsbrotten, inga åtal väcks. Så länge JO vägrar att agera kommer den här farliga och demokratiskadliga brottsutvecklingen att fortsätta.
Vad kan man göra åt det?
– JO måste börja väcka åtal. Det behövs ingen ny lagstiftning, den vi har är utmärkt, den behöver bara tillämpas.
Journalisten berättade igår att en del av lagstiftningsprocessen systematiskt mörkas av Regeringskansliet, som vägrar betrakta vissa remissvar, de så kallade delningssvaren som myndigheter skickar till Regeringskansliet, som allmänna handlingar. Lars Bejstam, docent i förvaltningsrätt, menar i artikeln att regeringen bryter mot lagen. Olle Lundin instämmer:
– Det finns undantag från offentlighetsprincipen när det gäller visst icke färdigställt material. Men delningssvaren som skickas från en myndighet till Regeringskansliet är upprättade och expedierade och är allmän handling. Det råder ingen tvekan om det. De ska lämnas ut och det vet man naturligtvis på Regeringskansliet. Det här är egentligen inget nytt; Regeringskansliet har återkommande fått kritik för att man struntar i offentlighetsprincipen, bland annat genom långsam handläggning av begäran av allmän handling. Den kritiken har inte lett till tillräckliga förbättringar, är min uppfattning, säger Olle Lundin.
