53 nya sekretesslagar i Sverige – på fyra år

Under den senaste mandatperioden har 61 förändringar i offentlighets- och sekretesslagen påverkat öppenheten gentemot det offentliga. Det visar en kartläggning som Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp lanserade i anslutning till ett seminarium i Almedalen. Den så kallade ”öppenhetsdatabasen” visar att förändringarna i form av ökad sekretess försämrat möjligheterna att ta del av allmänna handlingar.

Områden där sekretessen stärkts är bland andra den fria företagsverksamheten och den enskildes integritet. I fem fall motiveras den minskade öppenheten med hotet från terrorism.

”Även om vissa av sekretessreglerna kan motiveras, inte minst när det gäller att skydda den enskildes integritet, finns ändå en fara i att lagstiftaren ’löser problem’ genom att förstärka hemlighetsmakeriet till nackdel för den grundläggande principen om öppenhet och offentlighet”, skriver yttrandefrihetsgruppen i ett uttalande.

Under seminariet diskuterades också de många brott mot offentlighetsprincipen som begåtts under pandemin. Eva Burman, chefredaktör och ansvarig utgivare på Sörmlands Media, berättade om hur deras granskningar av smittspridning på äldreboenden aktivt motarbetats av regionen, kommunerna och Socialstyrelsen – som bland annat hänvisade till rikets säkerhet för att dölja uppgifterna. Journalisten berättade om mörkläggningen i ett reportage 2020. Förra året riktade JO kritik mot flera kommuner samt regionen i Sörmland.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, menar att myndigheter bryter mot offentlighetsprincipen i stor omfattning och att offentlighetsprincipen har ”misshandlats” under de senaste 15 åren. Han anser att JO behöver börja väcka åtal för att stoppa utvecklingen:

– Myndigheter försöker mer och mer mörklägga saker och JO-ämbetet som är satt att skydda offentlighetsprincipen gör ju inte det. JO gör ingenting. Oavsett hur myndigheter klipper och klistrar och mörkar så får man inga konsekvenser. Det absolut värsta som kan hända, och då har man en jäkla otur, det är att JO skriver: ”och med denna allvarliga kritik avslutar jag ärendet”. Det är typiskt svenskt; vi är rätt så bra kontroll, men ansvarsutkrävande gillar vi inte för det blir så dålig stämning, sade Olle Lundin.

Olle Lundin beskriver den smittspridningsmörkläggning som regionen och kommunerna i Sörmland genomförde 2020 som kriminell.

– Det är surrealistiskt att vi över huvud taget har ett seminarium i Almedalen där vi sitter och diskuterar hur svenska myndigheter begår kriminella gärningar, för det är ju precis det vi pratar om: de här personerna är ju brottslingar som inte ännu är dömda men som borde dömas. Det är inte felaktigheter eller bristande kompetens när man snackar ihop sig på mejlen om hur man ska hantera journalister och försöka dölja så mycket som möjligt. Det är myndigheter som begår lagvidrigheter kontinuerligt, och det fortsätter ju. Det är ju inte bara lagbrott, det är brott mot vår grundlag, som man inte har någon respekt för alls. Det är fullständigt galet. JO väljer att inte göra någonting, mer än att skriva lite med en penna. Det är häpnadsväckande, sade Olle Lundin under seminariet.

Att myndigheterna hänvisade till rikets säkerhet för att hindra allmänheten att få veta hur smittspridningen såg ut i Sörmland, avfärdar han bestämt:

– Det blir ofta fel när myndigheter hänvisar till sekretess. Det är väldigt svårt att säga att det handlar om rikets säkerhet när tre åldringar har dött i hemtjänsten. Det finns en vilja att inte lämna ut någonting. Man betraktar journalister som besvärliga som man måste hantera, och så snackar man ihop sig. Det blir en utmärkt källa för konspirationsteorier; vad är det de döljer? Det borde sitta i ryggmärgen på varenda tjänsteman i Sverige att offentlighetsprincipen gäller, men de tänker precis tvärtom. Det här är kriminellt.

Hela seminariet finns att lyssna på i Journalistförbundets podd Journalistpodden, avsnitt 198.