Nya yrkesregler ska stärka förtroendet
De yrkesetiska reglerna för journalister behöver uppdateras anser förbundsstyrelsen som bland annat vill få in en skrivning om att journalister ska försöka rapportera korrekt. Dessutom föreslås regler om oberoende, dold inspelning och hur man ska citera ur sociala medier.
Till Journalistkongressen föreslår nu förbundsstyrelsen en uppdatering av de yrkesetiska reglerna. Några av justeringarna är rent språkliga, medan andra kan ha direkt inverkan på hur journalister ska arbeta.
I inledningen till yrkesreglerna vill förbundsstyrelsen införa formuleringen att det är viktigt att journalisten i sitt arbete ”strävar efter att rapportera korrekt”.
– Att sträva efter att rapportera korrekt är en självklarhet, det kunde förstås ha funnits med i texten från början eftersom det är så grundläggande. Den här förändringen handlar om att stärka yrkesrollen och förtroendet hos allmänheten. Det kan till exempel vara så att journalister inte ges tillräcklig tid att kontrollera uppgifter. Samtidigt som det är journalistens eget ansvar att alltid ”kolla en bra story”, säger Ulrica Widsell, Journalistförbundets vice ordförande, tillika ordförande i Journalistförbundets yrkesetiska nämnd (YEN).
– Formuleringen utgör inte en yrkesetisk regel utan ett tillägg i inledningstexten till yrkesreglerna. Det är inte så att nämnden kommer att sitta och avgöra om journalister rapporterar korrekt eller inte.
Varför är det inte en yrkesetisk regel att rapportera sanningen?
– När det gäller själva publiceringarnas innehåll finns det andra delar av det etiska systemet som prövar det.
Förbundsstyrelsen vill också se en förändring av yrkesregeln om journalistens oberoende. I den gamla formuleringen hette det att journalisten inte ska ge efter för påtryckningar från utomstående ”i avsikt att hindra eller inskränka berättigad publicering”. I det nya förslaget vill styrelsen lägga till: ”… eller i avsikt att skapa publicitet som inte är journalistiskt motiverad”.
Vad betyder det här?
– Vi vill återigen stärka yrkesrollen gentemot utomstående, och det har att göra med att vi har sett att textreklam och kommersiella samarbeten blir allt vanligare i medierna. Vår oro är en ökad gråzon där det inte är tydligt vad som är journalistik och vad som inte är det.
Många medlemmar arbetar med både journalistik och kommunikationsuppdrag. Påverkar det här dem?
– Det viktiga är att man håller isär uppdragen. Den som i huvudsak arbetar med journalistiska arbetsuppgifter är alltid välkommen i Journalistförbundet. Vi kan inte ha generella synpunkter på vad man gör utanför det journalistiska arbetet, utan man får bedöma varje fall för sig. Det är olämpligt att ha PR-uppdrag för en kund som man dessutom journalistiskt ska granska, men det faller ju under en annan yrkesregel, att man inte ska ingå avtal eller förbindelser som kan misstänkliggöra ens ställning som fri och självständig journalist.
I det nya regelförslaget uppmanas också journalister att vara försiktig med att citera uttalanden i sociala medier från icke-offentliga personer.
– Vi har fått önskemål från många medlemmar att fånga upp den här frågan. Vi har också sett exempel på hur uttalanden från privatpersoner som inte är offentliga personer har fått stor spridning i sociala medier och sedan plockats upp i journalistiska publikationer, som har en särskild genomslagskraft. Självklart kan det vara motiverat att använda sådana citat, men man ska vara försiktig, eftersom det kanske inte var personens avsikt att uttala sig i medier på det sättet.
Enligt en ny yrkesregel som förbundsstyrelsen föreslår ska dold inspelning som görs i syfte att publiceras användas bara i undantagsfall när det inte går att få informationen på annat sätt. Enligt regeln ska berörda dessutom informeras om att smyginspelningen skett och varför. Den nya regeln ligger i linje med ett principbeslut som YEN fattade redan för tolv år sedan.
