Miljardnetto för dagspressen 2003
Trots en vacklande annonskonjunktur förbättrade dagspressbranschen sitt resultat kraftigt under 2003. Sammanlagt gick de 114 dagstidningsföretag som Presstödsnämnden undersökt med ett överskott på 1,1 miljarder efter finansnetto. Det innebär ett lyft med drygt 1,2 miljarder jämfört med 2002.
Trots en vacklande annonskonjunktur förbättrade dagspressbranschen sitt resultat kraftigt under 2003. Sammanlagt gick de 114 dagstidningsföretag som Presstödsnämnden undersökt med ett överskott på 1,1 miljarder efter finansnetto. Det innebär ett lyft med drygt 1,2 miljarder jämfört med 2002.
Efter en nedåtgående trend 2001-2002, då svaga annonsintäkter, stora strukturella kostnader och inte minst usla börsaffärer drog ner resultatet för dagspressen, innebär sammanställningen över dagspressens ekonomi 2003 ett ordentligt lyft för branschen som helhet.
Detta har skett trots att annonsvolymen är betydligt lägre än rekordåret 2000. I fjol var det bara kvällspressen som ökade sin annonsvolym. För hela branschen minskade volymen med 2,6 procent, sedan framför allt landsortspressen sett volymerna fortsätta krypa neråt.
Det totala rörelseöverskottet för branschen var 861 miljoner, att jämföra med 98 miljoner 2002 och 177 miljoner 2001. Till skillnad från år 2002, då en stor del av företagen uppvisade mycket kraftiga finansiella underskott, var även finansnettot positivt för branschen som helhet: 235 miljoner mot -246 miljoner 2003 och 109 miljoner 2001.
Det ger ett nettoöverskott för branschen på 1 096 miljoner, att jämföra med -148 miljoner 2002 och 287 miljoner 2001. Dock är det fortfarande långt kvar till rekordvinsterna år 2000, då det samlade nettot var nära 2,6 miljarder.
Bakom det förbättrade resultatet ligger framför allt två faktorer: kostnadsminskningar, med kraftiga besparingar efter strukturaffärer och sparpaket, samt förbättrade finansiella affärer, med reavinster och räntevinster. För kvällspressen och delar av lokalpressen har också ett annonslyft bidragit till förbättringen.
De tidningsgrupper som gjorde störst vinster 2003 var Bonniers dagstidningsdivision (270 mkr), Schibsted (236 mkr) Norrköpings Tidningar-koncernen (101 mkr), NWT-koncernen (94 mkr) och Centertidningar (58 mkr). Av övriga stora tidningsgrupper gick även VLT-koncernen, Herenco och Gota Media med kraftiga överskott, medan Göteborgs-Postens moderbolag Tidnings AB Stampen och Gefle Dagblads Förvaltnings AB (Mittmedia) visade negativt resultat efter finansnetto.
Nettomarginalen (dvs resultatet efter finansiella poster i förhållande till nettoomsättningen) i branschen varierar kraftigt mellan enskilda företag, men för så många som en tredjedel av de undersökta företagen i rapporten var den 2003 högre än tio procent, vilket historiskt sett – och jämfört med övriga branscher – är en mycket hög nivå. Medianvärdet för nettomarginalen var 6,2 procent, att jämföra med 2,3 2002 och 4,3 procent 2001.
Ett tiotal företag redovisar en nettomarginal 2003 på 15 procent och uppåt. Listan över dagstidningsföretagen med högst nettomarginal toppas av Norrköpings Tidningar (26 procent), Jönköpings-Posten (21 procent), Nya Lidköpings Tidningen (21 procent), Ulricehamns Tidning (18 procent) och Sydsvenska Dagbladet (17 procent). Störst lönsamhet uppvisar generellt de större landsortstidningarna.
Sett i ett längre perspektiv – och mätt med flera olika lönsamhetsmått – konstaterar Presstödsnämnden att lönsamheten i branschen nu är tillbaka på “en normal nivå”, så som läget såg ut under stora delar av 80- och 90-talet – men med stora variationer inom branschen.
För två företag, Aftonbladet och Ulricehamns-Tidningen, innebar 2003 rekordresultat. Aftonbladets resultat uppgick till 234 miljoner och Ulricehamns-Tidningens till blygsammare 4,1 miljoner.
De största underskotten redovisas av de sammanslagda Gävletidningarna (-76 mkr), Västgöta-Tidningar (-15,7 mkr), Örebro-Kuriren (-6,4 mkr), Länstidningen Östersund (-6,3 mkr), Folket (-5,9 mkr), Göteborgs-Posten (-5,5 mkr) och Ljusnan (-4 mkr).
mj@journalisten.se
