”Mediernas maktstruktur är konservativ”

Cecilia Zadig lämnade tjänsten som reporter och TV-producent på SVT 2006 och arbetar sedan dess med bland annat ledarskapsutbildningar i egen firma. Sedan 1995 driver hon ledarskapsutbildningen Kvinnors ledarskap & undersökande journalistik på JMK i Stockholm.

Cirka 250 kvinnor har under de 20 senaste åren deltagit i den årliga utbildningen, och det är bland dessa kvinnor som den nya studien kommer att genomföras.

Finansieringen kommer från Hamrinstiftelsen och syftet är bland annat att undersöka ledarskapsutbildning för kvinnor och för kvinnors möjlighet att få ledande positioner inom medieföretag. Men studien är bredare än så, och ska också handla om det förändrade medielandskapet och hur teknikförändringarna påverkar förutsättningarna för mediechefer.

Varför gör ni den här studien?
– Mediebranschen befinner sig i ett paradigmskifte i dess verkliga betydelse och en av frågorna som vi vill ha svar på är hur mediecheferna upplever förändringarna, och i vilket skede av förändringarna man befinner sig i, säger Cecilia Zadig.

– Vi vill också undersöka hur mycket makt mediecheferna egentligen har. Det har blivit fler kvinnliga chefer i den redaktionella miljön, men samtidigt har makten flyttats från redaktionerna. Förr i tiden var det en pågående maktkamp mellan publicister och ekonomerna på medieföretagen. Ordet hade ett stort inflytande och en moralisk kraft. Nu har makten förflyttats bort från redaktionerna, men också bort från de enskilda företagen. Den ekonomiska makten finns på koncernnivå.

– Samtidigt är det så att förnyelsen måste ske inom journalistiken. De egna nyheterna, den egna undersökande journalistiken, det egna materialet, ja det egna tänket – det är där utvecklingen måste ske. Kvalitetsjournalistiken måste förstärkas. Det är ett faktum att många medier i stället drar in på det – det är det som blir journalistikens död.

– Jag tror inte att resultaten i studien i många avseenden skulle bli radikalt annorlunda om vi ställde frågorna till 250 manliga mediechefer eller till en blandad grupp. Studien kommer att kunna berätta intressanta saker om hur ledarskap fungerar i en bransch som är under enorm förändring.

Vad kommer den del av studien som specifikt berör ledarskapsutbildning för kvinnor att kunna visa?
– Vi vet sedan en tidigare studie av Lotta Snickare på KTH att de kvinnor som har gått en ledarskapsutbildning med genusperspektiv har lättare att ta sig vidare upp i hierarkierna. Den nya studien är tänkt att bygga vidare på kunskapen om vad som är framgångsfaktorer för kvinnor i mediemiljö.

Vad kan genusperspektivet bidra med i ledarskapsutbildningar?
– De kvinnliga mediechefer som har fått en sådan utbildning kan komma bort från frågan ”Är det mig det är fel på?” ganska snabbt och får bättre överblick över organisationen. Kvinnliga chefer förväntas vara emotionella och överseende, och när de inte är det betraktas de som bossiga eller bitchiga. Den fällan slår igen ganska snabbt och vad man behöver inse är att det handlar om förväntningar som andra har på en som chef och att de förväntningarna är olika för män och för kvinnor. Det är lättare för män i ledarrollen eftersom de manliga ledaridealen är normen. Det är män som har myntat vad det innebär att vara ledare. När kvinnor kliver in i ledarrollen kan det uppstå problem på grund av just omgivningens förväntningar.

Hur bryter man det?
– Det är många kvinnor som kommer till utbildningen och ber oss berätta vad de ska säga och hur de ska vara. Nej! säger jag. Man måste utgå från sig själv, från sina egna styrkor. Det kallas styrkebaserat ledarskap.

Är förutsättningarna för kvinnliga mediechefer annorlunda än för manliga?
– En kvinna som är chefredaktör är en kvinnlig chefredaktör. En man som är chefredaktör är bara en chefredaktör. Så ja, förutsättningarna är annorlunda.

Managementkonsultbolaget McKinsey har gjort flera kända studier som visar att de företag som har minst en tredjedel kvinnor i ledningen eller i styrelsen har högre vinster.

– Detta har inte näringslivet tagit till sig, inte heller medieföretagen. Det verkar i det här fallet som att det inte är vinstintresset som driver dem, säger Cecilia Zadig.

– Gunnar Strömblad, tidigare VD för Aftonbladet och Svenska Dagbladet, brukar säga att de duktigaste kvinnorna är så mycket duktigare än männen. Kvinnor måste prestera bättre än vad män behöver göra för att nå höga positioner. De kvinnliga redaktionscheferna och nyhetscheferna kommer från tuffa journalistiska miljöer där de har behövt bevisa sig så mycket att de helt enkelt har blivit duktigare. Det sker en gallring under karriären och kraven som läggs på kvinnliga chefer medför att de har en bättre kompetens när de väl når toppositionen. Det finns belägg för detta i flera studier om ledarskap och manligt och kvinnligt. De kvinnliga toppcheferna, de duktigaste kvinnliga mediechefer, är duktigare än de manliga.

Hon anser att mediernas kultur och maktstruktur är konservativ.

– Jag var tvungen att kliva ut från redaktionen och titta in på den redaktionella miljön utifrån för att inse det. Det sitter i väggarna. Man tror gärna som journalist att man är radikal, liberal och fritänkande, men så är det inte.

– När jag tillträdde som ordförande i Föreningen Grävande journalister 1994 var det många av mina kvinnliga kolleger som frågade: ”Hur orkar du med alla de där grabbarna?” För det var mest män i styrelsen. Det var som att de inte tyckte att de hörde hemma där, bland männen. Det var 20 år sedan och attityderna har förändrats mycket sedan dess. Det är en positiv utveckling, självklart.

Resultaten från den nya studien kommer att presenteras den 20 november i samband med 20-årsfirandet av utbildningen, där också Årets Medieamazon delas ut. Maria Edström vid Göteborgs universitet och Sophie Linghag på KTH står för vetenskaplig rådgivning. Christina Jutterström och Joachim Berner sitter i advisory board.