Mediebarometern: Gamla medier står sig
De gamla medierna håller sin ställning fast många nya medier har uppstått det senaste decenniet.Morgonpressen hade samma räckvidd 2001 som 1979 och når en genomsnittlig vardag 79 procent av allmänheten mellan 9 och 79 år.
De gamla medierna håller sin ställning fast många nya medier har uppstått det senaste decenniet.
Morgonpressen hade samma räckvidd 2001 som 1979 och når en genomsnittlig vardag 79 procent av allmänheten mellan 9 och 79 år. Läsning av böcker och av vecko- och månadstidningar har inte heller minskat, trots farhågor om det när Internet och andra nya medier etablerat sig.
Uppgiften ges i senaste Mediebarometern, en årlig undersökning av publikens vanor som Nordicom (Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning) genomfört sedan 1979.
Den samlade tiden för mediekonsumtion ökar bara blygsamt, vilket medfört att varje medium ägnas genomsnittligt mindre tid.
Svenskarna ägnade 2001 medierna sex timmar och fyra minuter om dygnet, vilket är 31 minuter mer än 1991.
TV når flest
Störst publik en genomsnittlig dag har TV, radio och morgonpress. TV når allra flest, 87 procent, medan radio når 79 och morgonpressen 73 procent. Styrkeförhållandet har varit ungefär detsamma sedan mitten av 1990-talet.
En förändring i ett längre perspektiv är att andelen TV-tittare och radiolyssnare ökade med tio procentenheter i början av 1990-talet då nya radio- och TV-kanaler startade.
Ökad konkurrense i etermedierna under det senaste decenniet har lett till ökad ålderssegregering i mediepubliken. Det är främst de yngre som tagit till sig de nya kanalerna.
Användningen av Internet ökar inte längre lika kraftigt som i slutet av 1990-talet. En genomsnittlig dag 2001 hade 35 procent av allmänheten varit ute på nätet, jämfört med 32 år 2000. Användningen av Internet ligger nu på samma nivå som bokläsning eller läsning av vecko- och månadstidningar.
hl@sjf.se
