Lagändring krävs för ett demokratiskt internet
En ändring av lagen om förtal måste till för att internet ska kunna leva vidare som demokratisk arena. Det menar advokaten Percy Bratt och journalisten Arne Ruth i en gemensam debattartikel. - Det gäller även de delar av internet som ska granskas av JK, justitiekanslern, säger Percy Bratt.
”Rättsväsendet vänder ryggen åt dem som angrips på internet” står det bland annat i debattartikeln som publicerades på DN debatt i lördags, 1 augusti.
Percy Bratt berättar att bakgrunden till artikeln är att han och Arne Ruth under lång tid observerat de förtalskampanjer som ibland bedrivs på internet.
Att riksåklagaren och JK, i de fall det rör sig om internetsajter med utgivarbevis, väljer att så sällan åtala för förtal beror på regeln som säger att åtal ska väckas om ”särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt.”
Den strikta tillämpningen av denna regel har lett till ytterst få förtalsmål på internet och ännu färre fällningar.
Orsaken är enligt Precy Bratt och Arne Ruth att rättsväsendet tycker sig ha viktigare saker att ägna sig åt.
– Det som sker på internet har inte tagits på allvar av rättssystemet. Det finns en rädsla för att bli översvämmad med mål rörande pajkastningen på internet. Det visar samtidigt att man inte riktigt följt med i utvecklingen och att man inte ser vilka viktiga intressen som står på spel, säger Percy Bratt till Journalisten.
Hans förhoppning är att debattrtikeln ska leda fram till ny lagstiftning, eller en ny tillämpning av reglerna.
– Enskilda ska få adekvat skydd, men det ska ske utan att man inskränker i yttrandefriheten. Människor kan utsättas för mycket allvarligare skada av en förtalskampanj på nätet än att bli slagen på käften eller bli av med egendom. Men lagstiftarna har inte tagit internet på allvar.
Därmed tar man inte heller den demokratiska processen på internet på allvar, menar han.
– Här har man ett demokratiskt torg där människor kan föra fram kritik och granskning, men om det inte finns en reell tillämpning av förtalsbestämmelserna, så nedvärderas internet som demokratiskt forum.
Han och Arne Ruth anser att den förtalsbestämmelse som i dag finns i yttrandefrihetsgrundlagen är väldigt bra konstruerad, men att den måste användas även på internet.
– Internet kan inte vara laglöst land. För att yttrandefrhet ska fungera krävs också begränsningar. Förutsättningen för en seriös debatt och kritik är att man ska kunna lita på att det finns saklig grund för kritiken. En fungerande offentlighet kräver också ramar för yttrandefriheten.
