Gå direkt till textinnehållet

Kvällspressen ska stoppa textreklamen

Under ett seminarium arrangerat av Journalistförbundet och Journalisten lovade Jan Helin och Thomas Mattsson att införa tydlig annonsmärkning och få bort textreklamen från Aftonbladets och Expressens sajter. "Vi behöver skapa en standard för annonsmärkning", sade Jan Helin.

 
Redan i inledningen av seminariet på onsdagsmorgonen om etik kontra transparens i Almedalen gick Allmänhetens Pressombudsman Ola Sigvardsson, Anette Novak på Interactive Institute och PK-ordförande Björn Häger till angrepp på de två kvällstidningscheferna.
 
Anette Novak menade att sammanblandningen av redaktionellt material och annonser skadar trovärdigheten för både tidningen och annonsören och efterfrågade en uppstädning i annonsmärkningen. 
 
Björn Häger anser att problemen åtminstone inte minskar och att frestelsen växer för medieföretagen att tjäna kortsiktiga slantar och erodera det långsiktiga förtroendet genom att att släppa in native advertising. Han ville gärna se en samlad medieetik kring yrkesetik, publicistisk etik och reklametik för att göra det enklare för nyhetskonsumenten att förstå vart man ska vända sig med klagomål och anmälningar, och för att skapa ett enhetligt tydligt regelverk.
 
Ola Sigvardsson menade att textreklamen är ett "självskadebeteende i svensk press", och tog flera exempel på tveksamma publiceringar, bland annat en intervju med Robert Gustafsson om ett bilmärke, där Aftonbladet märkt sajten som "sponsrad".
 
– För mig betyder sponsring inte att man har någon inverkan på innehållet, men det här föreföll vara en annons i redaktionellt format, sade Ola Sigvardsson.
 
Aftonbladets publisher Jan Helin medgav omedelbart att det var fel.
 
– Den ska vara annonsmärkt. Vi har problem med annonsmärkning och vi behöver skapa en standard, gärna tillsammans med Expressen. Om vi gör det kommer det att bli standard, sade Jan Helin.
(Se en längre intervju med Jan Helin i Journalistens webb-TV-inslag ovan.) 
 
Expressens chefredaktör Thomas Mattsson såg gärna ett nytt system för annonsmärkning.
 
– Det är inget att hymla med, alla medier har varit jättedåliga på att annonsmärka. Jag har sett exempel på det i morgontidningar, till exempel i Länstidningen i Södertälje som för ett tag sedan hade en annons för ett taxibolag som upplevdes som en redaktionell artikel. Jag tror att om Expressen och Aftonbladet börjar med ett tydligare system kommer det att räcka, resten kommer att följa efter, sade Thomas Mattsson. 
 
Men när det gäller den "egentliga" textreklamen, alltså redaktionell text som utan yttre påverkan obalanserat hyllar en produkt eller en tjänst, eller användandet av betalda länkar intill redaktionellt material, såg varken Thomas Mattsson eller Jan Helin några etiska problem.
 
– De gamla annonsmodellerna fungerar inte längre, vi hitta nya vägar att tjäna pengar. Den färghandlare i Ystad som bara köper en annons i Ystads Allehanda och inte använder Googleannonser är dum i huvudet, sade Jan Helin.
 
Debatten kom också att handla om journalistisk aktivism – får en journalist driva en agenda om hen är tydlig med denna och med sina åsikter?
 
– Det finns positiva exempel, som Johan Persson och Martin Schibbye, men att bara hänvisa till dem är att förenkla. Det finns förstås problem och det måste finnas en professionalism i yrket, där man låter båda sidor komma till tals och få med sina bästa argument, sade Thomas Mattsson.
 
Björn Häger berättade att han såg ett stort problem bland nya journalister som gärna vill ersätta objektiviteten med transparens.
 
– Medieforskare i USA har sett en ökad subjektivitet i nyhetsrapporteringen utifrån en populistisk agenda snarare än en politisk, och jag tycker jag ser liknande tendenser i Sverige, sade Björn Häger.
 
Jan Helin menade att man visst kan drivas av en agenda och samtidigt vara opartisk.
 
– Kampanjjournalistik bygger på ett engagemang som finns hos journalisten, men det betyder inte att ägnar sig åt ensidig rapportering, båda sidor måste komma till tals. Opartiskhet är ett hantverk. Det är ju inte så att journalisterna på public service är skapta på ett särskilt sätt och att de inte har några egna åsikter, sade Jan Helin.
 
– Vi vill ha engagerad journalistik. Jättesval och superobjektiv journalistik är inte engagerande.
 
Anette Novak ville se mer transparens kring de agendor som redaktionerna sätter.
 
– Man måste komma ihåg att vi har tappat informationsmonopolet. Det är inte längre det mediepolitiska klustret i Almedalen som sätter agendan. Ju öppnare och ju mer transparanta medierna är, desto mer förtroende får medierna och desto fler kommer att välja medierna för att få information, sade Anette Novak. 
 
Moderatorn tillika Journalistens chefredaktör Helena Giertta sammanfattade den timslånga debatten inför en stor publik med att konstatera att det behövs mer transparens i medierna men att transparensen inte är tillräcklig – de pressetiska reglerna behövs fortfarande.
Fler avsnitt