Kraftigt produktionstapp på UR

Journalisten berättade i september om den kritiserade omorganisationen på Utbildningsradion, som bland annat ledde till att journalister satt sysslolösa. Bland journalisterna fanns en oro för att man tappat så mycket i TV-produktion att det kunde bli svårt att leva upp till kraven i sändningstillståndet.

URs ledningen ville då inte svara på Journalistens frågor om hur stort produktionstappet var, men medgav att man skulle tvingas köpa in externa produktioner för att klara leveranserna.

I Utbildningsradions årsredovisning framgår nu att produktionstappet på TV-sidan landade på över 40 miljoner kronor.

Annons

År 2016 kostade URs TV-produktioner 250 miljoner kronor, vilket var en ökning med drygt tre miljoner kronor jämfört med föregående år. Men 2017 rasade plötsligt kostnaden för TV-produktion till 208,6 miljoner kronor. I den kostnaden ingår dessutom de journalister som satt sysslolösa under en stor del av våren 2017.

”Den främsta förklaringen till de lägre programproduktionskostnaderna är att omställningen till ny organisation bidragit till en förskjutning av en del programproduktion till 2018”, skriver UR i årsredovisningen.

Samtidigt köpte bolaget in utbildningar och konsulttjänster till mångmiljonbelopp för att klara omställningen. En del av inköpen gjordes utan upphandling, vilket Journalisten kunde avslöja i november.

Avgångsvederlag, inköp av konsulttjänster, nya system och ombyggnad till aktivitetsbaserad arbetsplats under 2017 kostade totalt 40 miljoner kronor och ledde till att redovisningsposten ”övriga kostnader” steg med över 40 procent, från 93 miljoner kronor 2016 till 133 miljoner kronor 2017.

”Kostnaderna består till största delen av personalkostnader av engångskaraktär, ökade investeringskostnader, bland annat i sändningsplaneringssystem, nätverk, videoredigeringssystem för TV samt kostnader i samband med att införa ett mer effektivt, aktivitetsbaserat arbetssätt”, skriver UR i redovisningen.

De totala kostnaderna för UR uppgick till 383 miljoner kronor under 2017, vilket är något lägre än under 2016. På grund av det stora produktionstappet och de ökade kostnaderna för omorganisationen sjönk andelen av licensmedlen som använts till programproduktion från 75 procent till 65 procent.

Enligt anslagsvillkoren för Utbildningsradion ska licensmedlen användas för företagets kärnverksamhet, det vill säga ”att producera och sända radio- och TV-program”. Medlen ska bara ”i förekommande fall” användas till kompletterande verksamhet. UR anser dock att man lever upp till kraven eftersom mer än hälften av medlen går till programproduktion.

Journalisten har utan framgång sökt URs ledning för en kommentar. I oktober kommenterade URs dåvarande VD Christel Tholse Willers i en intervju med Journalisten att det faktum att journalister gått sysslolösa på UR kunde uppfattas som slösaktigt. Så här sade Christel Tholse Willers:

– Jag slösar inte med licensmedel. När vi ställer om en verksamhet är det inte för vår skull, det är för att maximera ett lärande utbud till alla i Sverige.

Du ser det som en investering?
– Det skulle jag absolut säga.

Christel Tholse Willers avgick som VD för Utbildningsradion i november, efter Journalistens granskning av bland annat konsultkostnaderna på företaget.