Journalistklubbarna inför slutbudet:Glöm inte bort vikariefrågorna!
Löneökningarna för de mest utsatta grupperna måste säkras. Upphovsrättsfrågan måste lyftas ut helt – och förslag på lösningar av visstidsfrågorna måste lyftas in. Så kommenterar journalistklubbarna runt om i landet läget i TU-förhandlingarna.
Löneökningarna för de mest utsatta grupperna måste säkras. Upphovsrättsfrågan måste lyftas ut helt – och förslag på lösningar av visstidsfrågorna måste lyftas in.
Så kommenterar journalistklubbarna runt om i landet läget i TU-förhandlingarna.
En ”mjukstrandning”. Med det ordet beskrev medlaren Olof Johansson läget när han och Gunnar Grenfors kallade till sig Journalistförbundet och Tidningsutgivarna sent på söndageftermiddagen för att redogöra för medlarnas syn på läget sedan Journalistförbundet sagt nej till medlarnas första bud.
Enligt Olof Johansson är medlarnas tålamod ”i princip slut”. Med tanke på avtalsområdets samhällskänsliga karaktär uppmanade de dock parterna att ”frigöra sig från det låsta läget” och under veckan se över sina positioner och visa ”ömsesidig generositet”.
Nästa tisdag, den 4 maj, ska parterna åter till medlarna för att presentera sin syn på läget och på vilka punkter de kan tänka sig en kompromiss. Om medlarna gör bedömningen att det finns utrymme för en lösning kommer de då att relativt omgående lägga fram ett slutbud. Alternativt förklara att medlingsförsöken strandat.
bryt
Journalistförbundets styrelse sammanträdde på söndagen och diskuterade då bland annat att öppna konfliktfonden. Men efter medlarnas vädjan avstod styrelsen från det och avvaktar utvecklingen fram till nästa tisdag.
– Vi tar vårt ansvar. Vi vill ha ett avtal, inte konflikt, säger Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén.
Hon reagerade starkt på att medlarnas bud dels innehöll helt nya förslag till lönesättningsprinciper, som inte diskuterats i de tidigare förhandlingssamtalen, dels så gott som helt ignorerade visstidsfrågorna.
– Det är onekligen märkligt att en fråga som fått så stort genomslag i såväl den allmänna debatten som hos politikerna inte alls fått fäste hos medlarna.
Skrivningen om att parterna ska ”överväga” att tillsätta en arbetsgrupp som ska diskutera visstidsfrågorna ser hon som ”ett direkt hån” mot de visstidsanställda.
– Det är en helt meningslös skrivning, säger Agneta Lindblom Hulthén.
bryt
Tidningsutgivarnas förhandlingschef Björn Svensson säger att TU ”absolut kan tänka sig” en sådan arbetsgrupp.
– Vi vill lösa visstidsfrågan inom ramen för förhandlingarna. Vi tycker att det är fel att springa till det politiska systemet och begära förändringar i en sådan fråga, istället för att driva den i förhandlingarna, säger han till Journalisten.
När Journalisten på måndagen ringde runt bland klubbarna framgick det tydligt att styrelsen och förhandlingsdelegationen har ett starkt stöd för sitt beslut att säga nej till medlarnas bud.
Åsikten att upphovsrätten över huvud taget inte ska blandas in i förhandlingarna är starkt utbredd:
– Upphovsrätten skulle kunna lyftas ut från förhandlingarna för att kunna gå vidare med de andra frågorna. Statligt tillsatta medlare ska inte sitta och hantera mediepolitik, säger Lena Timelin, klubbordförande på Kristanstadsbladet.
– Det viktigaste är att vi inte gör oss av med upphovsrätten, att vi får bra lägstalöner och i övrigt bra lönepåslag, helst i kronor, säger Carina Tenor, klubbordförande på Nerikes Allehanda.
Men flera konstaterar också att det är ett stort problem att upphovsrätten gång efter gång blir den dominerande frågan i avtalsförhandlingarna:
– Det måste bli ett slutgiltigt avtal om upphovsrätten så att vi slipper ta upp den i varje avtalsrörelse. Annars får vi alltid de här svårigheterna, säger Hedvig Juhasz Tott, klubbordförande på Nordvästra Skånes Tidningar.
bryt
När det gäller medlarbudets lönedel är bilden entydig: där måste budet bli bättre för att det ska kunna accepteras av medlemmarna.
– Jämte upphovsrätten är lönerna det viktigaste, säger Ragna Fahlander, klubbordförande på Dalarnas Tidningar.
Lena Timelin på Kristianstadsbladet poängterar att de mest utsatta grupperna måste prioriteras:
– Det som krävs är låglönesatsning i krontal och någon form av löneutvecklingsgaranti så att de äldre grupperna inte släpar efter.
Bengt-Åke Olsson, journalistklubbens ordförande på Ljusnan, ser lönenivåerna som det centrala:
– Det är helt uteslutet att kompromissa om lönenivån. Det skulle leda till starka reaktioner bland medlemmarna.
bryt
Bristen på konkreta förslag på visstidsområdet har väckt klubbarnas irritation:
– Vikariefrågorna löstes inte på något sätt i budet. Där finns inget utrymme för kompromisser. Många vikarier lever ett vedervärdigt liv, säger Hedvig Juhasz Tott, klubbordförande på Nordvästra Skånes Tidningar.
– Utöver ett vettigt lönebud måste avtalet innehålla något som gör att vi ser att något kommer att göras åt vikariesituationen, säger Sven Rydén, klubbordförande på Södermanlands Nyheter.
När det gäller kompromissutrymmet finns olika förslag från klubbarna.
– Taket att man inte ska få övertidsersättning om man tjänar över 35 000 kronor i månaden är inte så aktuellt på landsorten. Det är ett Stockholmsproblem, säger Ragna Fahlander, Dalarnas Tidningar.
Helena Giertta på Länstidningen i Södertälje ser avtalstiden som en möjlig väg till lösning:
– Om förbundet måste kompromissa kan de accepteras ett ettårigt avtal och senare förhandla till sig ett bättre avtal.
När det gäller en konflikt är de flesta tydliga med att det bör undvikas:
– Det är en stenåldersmässig metod. Det ska vi inte ha. Det är ovärdigt, säger Hans Tillberg, klubbordförande på Östgöta-Correspondenten.
– Om man går ut i konflikt måste det gälla något konkret och stort. Folk är inte konfliktsugna. Ska man tas konflikt för högre lön måste det vara en stor skillnad mellan vad man vill ha och vad man erbjuds, säger Roland Kindström, klubbordförande på Norrbottens-Kuriren.
pj@journalisten.se
mj@journalisten.se
hl@journalisten.se
Fakta/Därför sade Journalistförbundet nej till medlarnas bud
Tidningsutgivarna var beredda att acceptera medlarnas bud, under förutsättning att även Journalistförbundet gjorde det. Men Journalistförbundets svar var ett tydligt nej, med en skriftlig motivering på sex sidor.
Det här är de främsta skälen till förbundets avvisande:
Lönerna
Medlarnas bud innebär – enligt förbundets tolkning – att helt nya lönesättningsprinciper införs. Alla löneökningar utanför potten – som höjningar vid markant befattningsförändring, lönekorrigering för nyanställda och korrigering av könsdiskrimerande löner – ska enligt medlarnas förslag räknas in i den totala löneökningsramen när löneavstämningarnas görs, till skillnad från dagens system då dessa ligger utanför de avtalade ökningarna. Detta innebär att värdet på medlarnas bud minskar. Enligt förbundet är budet värt ungefär 5,6 procent på tre år, vilket är betydligt lägre än vad industriavtalen gett. Förbundet anser också att den nya modellen kan få direkt negativa effekter när det gäller könsdiskriminerande lönesättning.
Enligt medlarna är budet värt 7,1 procent på tre år. Om man också räknar in att övertidstaket justeras upp till 35 000 blir ökningen 7,3 procent. Journalistförbundet har krävt att övertidstaket höjs till 43 000 kronor i år och sedan fasas ut.
Journalistförbundet är också kritiskt mot att det saknas skrivningar angående lönestagnation och att lägstalönerna inte alls höjs 2004. De höjs först 2005, med 4,6 procent, och sedan med ytterligare 3,9 procent 2006.
Visstidsfrågorna
Visstidsproblematiken berörs mycket kort i medlarnas bud. Det enda som står är att parterna ska ”överväga att tillsätta en arbetsgrupp” som ska diskutera frågorna. Detta reagerar förbundet mycket starkt emot. Förbundet har krävt att vikarier ska ha rätt till nya vikariat oavsett om de har arbetat tolv månader eller kortare tid inom företaget. Dessutom vill förbundet hindra att föräldralediga vikarier diskrimineras.
Upphovsrätten
Medlarnas bud innehåller inga förslag om centrala uppgörelser om upphovsrätten, men förbundet anser ändå att förslagen om en ny lokal tvistelösningsmekanism, med inrättandet av ett avtalsråd och opartiska ombudsmän, där representanter utsedda av Medlingsinstitutet ska ha utslagsröst, innebär att staten får en alltför dominerande roll i frågan om lokalt avtalsskrivande på upphovsrättsområdet. Förbundet anser också att de ersättningar som föreslås utgå vid lokala avtal och de principer som ska gälla för avtalen är oacceptabla.
