Journalister med utländsk bakgrund mest utsatta för hat och hot
En ny studie bland Journalistförbundets medlemmar har för första gången tittat på hur hot och hat påverkar journalisters hälsa, samt hur utländsk bakgrund påverkar utsattheten för hot och hat.
Forskarna Måns Svensson, professor i rättssociologi vid Högskolan i Halmstad och Oscar Björkenfeldt, doktorand i rättssociologi vid Lunds universitet, har i en webbenkät bland svenska journalister kartlagt utsattheten för hat och hot.
Precis som tidigare studier på området slår forskarna fast att många journalister utsätts i yrket. 70 procent av de 3 000 svarande uppger till exempel att de utsatts för brottet förolämpning, vilket innebär att bli utsatt för kränkande tillmäle eller beskyllning, under de senaste tre åren. 11 procent av dem utsätts ofta eller mycket ofta.
Fyra av tio journalister har utsatts för förtal, och 23 procent för olaga hot.
11 procent har utsatts för hets mot folkgrupp, varav två procent utsatts ofta eller mycket ofta. Forskarna har tittat på hur kön och utländsk bakgrund påverkar hur utsatta journalister är. Det största gapet finns för brottet hets mot folkgrupp, där 29 procent av journalister med utländsk bakgrund har utsatts, men bara åtta procent av journalister som inte har utländsk bakgrund.
Men även när det gäller hot, förtal och ofredande är journalister med utländsk bakgrund mer utsatta.
Tittar man på kön är kvinnor mycket mer utsatta för sexuellt ofredande än män (17 respektive fyra procent), och för ofredande, medan män utsätts för hot och förtal oftare än kvinnor.
Migration, rasism och brottslighet är de områden som genererar mest hot och hat, vilket tidigare studier också visat.
Forskarna har också tittat på hur hot och hat påverkar journalisters mående. 21 procent av journalisterna har under de senaste tre åren upplevt att deras hälsa har påverkats negativt av hot och hat som har riktats mot dem. Inga könsskillnader syns här.
Däremot finns ett starkt signifikant samband mellan upplevd påverkan på hälsan och utländsk bakgrund. Journalister med utländsk bakgrund upplever i högre grad att de under de senaste tre åren har blivit utsatta på ett sätt som påverkat deras hälsa negativt (29 procent för journalister med utländsk bakgrund och 19 procent för övriga).
Rättssociologiprofessor Måns Svensson menar att resultaten tyvärr inte är förvånande.
– Vi vet att det ser ut så här i andra länder där detta har studerats. I Sverige har vi sett liknande siffror när det gäller exempelvis förtroendevalda. Det unika med den här studien är att vi nu har en bättre bild av hur detta faktiskt påverkar journalisternas hälsa. En annan aspekt är att vi även kan visa hur trakasserierna kan leda till självcensur, menar Måns Svensson
Vad tycker du själv är intressantast bland det ni kan visa?
– Den viktigaste lärdomen, som jag ser det, är att vi inte enbart ska förstå trakasserierna i förhållande till enskilda journalisters utsatthet. Omfattningen av hot och hat mot journalister är av en sådan grad att den demokratiska rättsstaten skadas.
Överraskade några resultat dig?
– Dessvärre är den samlade bilden inte helt oväntad, men jag är ändå tagen över att situationen är så allvarlig och att så många journalister inte känner sig fria att utöva sitt yrke utan att riskera sin personliga hälsa.
Studien undersöker också journalisters förtroende för rättsväsendet. Den visar att drygt 50 procent av journalisterna tror att rättsväsendet har en mycket dålig eller ganska dålig förmåga att ta tillvara journalisters intressen som brottsoffer.
60 procent av journalisterna tror att deras uppdragsgivare/arbetsgivare har en mycket bra eller ganska bra förmåga att ta tillvara journalisternas intressen.
”Det är såklart bra att våra medlemmar har förtroende för att medieföretagen kan stötta och hjälpa den som utsätts. Problemet är vad som händer om förmågan eller resurserna inte finns. Här riskerar särskilt våra frilansmedlemmar att hamna i kläm och då krävs det att polisen och rättsväsendet också är på tårna”, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert i en kommentar.
Studien bygger på en webbenkät gjord vid årsskiftet 2020/2021. Den gick ut till cirka 10 000 journalister som är medlemmar i Journalistförbundet och besvarades av strax över 3 000 journalister. Studien görs inom ramen för forskningsprojektet ”Hot och hat mot journalister – Konsekvenser avseende yttrandefrihet och demokrati”, som finansieras bland annat av Brottsoffermyndigheten.
