Journalister från Ukraina får stöd av förbundet
Urusla löner, svarta pengar och utsatthet för trakasserier och hot. Att jobba som journalist i Ukraina är en utmaning. Med stöd av Journalistförbundet bygger nu ukrainska journalister upp ett oberoende förbund som ska ta vara på deras rättigheter.
Urusla löner, svarta pengar och utsatthet för trakasserier och hot. Att jobba som journalist i Ukraina är en utmaning. Med stöd av Journalistförbundet bygger nu ukrainska journalister upp ett oberoende förbund som ska ta vara på deras rättigheter.
Veckorna innan förra årets presidentval i Ukraina slutade Maksym Melnik jobba på den statliga TV-station där han var anställd. Regimen skickade ut kommunikéer som alla TV-kanaler var tvungna att sända och hade listor på vilka ämnen som det inte var lämpligt att medierna rapporterade om. Nyhetsprogrammen var så hårt styrda att Maksym Melnik ansåg det moraliskt oförsvarbart att jobba vidare. Han var inte ensam. Många valde att lämna sina redaktioner.
Efter att oppositionsledaren Viktor Justjenko vann presidentvalet har förhållandena förbättrats något för landets journalister. Men många av den gamla regimens inskränkningar finns kvar och försvårar för journalister att göra ett professionellt jobb. Många har fortfarande svårt att få ut information.
Ukrainsk lag har en förhållandevis bra offentlighetsprincip, en myndighet får inte vänta mer än 15 dagar innan den måste svara eller lämna ut handlingar.
– Problemet är att de väntar till de femton dagarna har gått och då är det inte längre en nyhet, säger Sviatlana Ransants, som jobbar som korrespondent för en vitrysk TV-station i Ukraina.
bryt
Det gamla journalistförbundet från sovjettiden är ingen fackförening i västerländsk bemärkelse, utan fungerar mer som en förening. Man tog kontakt med förbundet för att få presslegitimation eller få biljetter till semesteranläggningar vid Svarta havet. Sviatlana Ransants berättar att det även var vanligt att man gick till fackföreningen för att få bidrag till kistor vid begravning.
För att förstärka och förbättra arbetsförhållandena i landet har några journalister bildat ett nytt fackförbund: Imtuu, Nationella fackförbundet för journalister i Ukraina. Förbundet är än så länge litet och har ungefär 1 500 medlemmar.
– Vi hoppas att på så vis kunna försvara våra rättigheter så att vi inte får sparken för att vi skriver om något känsligt, och inte blir så beroende av arbetsgivarna, säger Maksym Melnik.
Sedan några månader tillbaka driver Journalistförbundet ett projekt för att stötta och hjälpa Imtuu. Projektet backas upp av Internationella journalistfederationen, IFJ, och stöds ekonomiskt av Sida.
– Jag förmedlar tips om hur fackföreningar jobbar i Sverige. Men det går inte att lägga ett karbonpapper och kopiera. Vad jag ger är idéer om hur man bygger upp en organisation. Det är viktigt med fungerande medier ur demokratisynpunkt, säger frilansjournalisten Fredrik Nejman som är projektledare.
bryt
Ukraina är fortfarande en farlig plats att vara journalist på. Hot och trakasserier är vanliga. Under presidentvalet slog uppretade människor sönder TV-kameror och journalister misshandlades när de utförde sitt jobb.
– Politiker kan sätta tryck på oss eftersom de har makten och pengarna. Därför är det viktigt att bilda en fackförening som kan försvara våra rättigheter, säger Sviatlana Ransants.
Sedan 1990 har ett 30-tal journalister mördats, enligt Reportrar utan gränser. Det mest uppmärksammade fallet är mordet på den regimkritiske journalisten Georgij Gongadze år 2000. I mars förra året greps flera höga polisbefäl för mordet. Fortfarande är det oklart vem som beordrade mordet på Georgij Gongadze.
– Myndigheterna säger att de vet vem som mördade honom, men påstår sig inte veta vem som beordrade det, säger Maksym Melnik.
bryt
En viktig uppgift för det nybildade fackförbundet blir att höja journalisternas löner. Månadslönen för en journalist som jobbar på en lokaltidning ligger mellan 1 500 och 3 000 kronor i månaden.
– Bor man i en stad går det inte att leva på en så låg lön, speciellt när priserna i Ukraina är nästa lika höga som i Västeuropa, säger Maksym Melnik.
Eftersom skatten på inkomst i Ukraina är på närmare 50 procent väljer många arbetsgivare att betala större delen av lönen svart. Men det innebär också att arbetsgivaren inte betalar in några pengar till pension eller andra sociala försäkringar. Ytterst få medieföretag har något som skulle kunna kallas för kollektivavtal.
pj@ournalisten.se
Fakta/Mediesituationen i Ukraina
* Förra året greps 20 journalister, 32 attackerades fysiskt, fem hotades och 30 medier censurerades. Sedan 1990 har 30 journalister mördats i landet.
* Journalistförbundet i Sverige hjälper bland annat till att ge ut en ukrainsk Journalisten. Första numret är under tryckning och kommer att ha åtta sidor.
* Större delen av medierna i landet ägs av staten, kommuner eller andra offentliga myndigheter. De privatpersoner som äger medier är framför allt rika affärsmän och politiker. Men även utländska mediekoncerner har visat intresse av att investera i Ukraina. Redan är norska koncernen Orkla delägare i en tidning i Lvov och Dagens Industri har planer på att starta en finanstidning i huvudstaden Kiev.
Källa: SJF/RSF
