Gå direkt till textinnehållet

Jonas Söderström: Pressfrihet under tryck i Baku

Jonas Söderström, webb- och medieutbildare, har just återkommit från Azerbajdzjan, där två regimkritiska bloggare står åtalade för huliganism.(På bilden: Jonas Söderström. FOTO: Peter Söderquist)

Hur länge var du i Azerbajdzjan och vad gjorde du där?

– Jag var där i en vecka för att utbilda journalister och bloggare i att skriva för webb, på Azerbajdzjan Media Centre som stöds av bland annat Europarådet och  danska Intenational Media Support.

Hur är situationen för yttrandefriheten i landet?

– Svår. Begränsad. Det finns oberoende tidningar, men de har väldigt låga upplagor. Azadliq är en av de större, men tidningarna ligger i upplagor på 5.000-10.000 i ett land med nio miljoner invånare.

Bloggarna Adnan Hajizade and Emin "Milli" Abdullayev står åtalade för huliganism. Vad vet du om dem?

– De är aktivister i en ungdomsrörelse som heter "OL!" och har bland annat gjort satirer riktade mot regimen. Man kan befara att de har fängslats för att sända ett budskap till landet, att statuera ett exempel.

Vad var skälet till att de fängslades?

– Det formella skälet var ett påstått restaurangbråk i somras. Många bedömare menar att det var en provokation för att kunna slå ner på en begynnande kritisk rörelse bland ungdomar mot att regimen slösar mycket pengar på skrytbyggen. Tidigare i år importerade myndigheterna åsnor från Tyskland för märkligt höga summor, och då gjorde OL! en video med en fejkad presskonferens med en åsna, som fick svara på frågor från reportrar. "Är man tillräckligt mycket åsna kan man gå hur långt som helst i Azerbaijan" säger en av de i videon, som är iklädd åsnekostym.  

Hur är samhällsklimatet i övrigt när det gäller pressfrihet?

– Det finns ingen utbyggd nätcensur som i Kina. Men det är en mycket auktoritär regim. Azerbajdzjan ligger på plats 150 av 173 på Reportrar utan gränsers Press Freedom Index. Bland unga finns det en stor medvetenhet om nätet och dess möjligheter. Typiskt för den nya generationen är att de använder bloggar och andra medier som Facebook och Twitter väldigt medvetet. Tillgången till internet är fortfarande begränsad, men växer. Och den utbildade klassen har hyfsat god tillgång till webb. Jag tror att många har blivit inspirerade av den bloggkultur som frodats i Iran. Men många har också god kontakt med väst, har utbildats där eller arbetar för västerländska företag. Flera skriver också bloggar på engelska.

Den språkliga närheten till turkiska språket, påverkar det landet?

– Helt klart läser man turkiska medier i landet, och det innebär förstås tillgång till ett viktigt inflöde av information. Men TV är störst och dominerar landet.

Har du några andra intryck av situationen för journalister i Azerbajdzjan?

– Det har funnits flera dåliga tecken för yttrandefriheten på sista tiden. Ända sedan kriget om Nagorno-Karabach har spänningen varit stor mellan Azerbajdzjan och Armenien. Bland annat kallade säkerhetstjänsten i år upp ett fyrtiotal medborgare som röstade på Armenien i Eurovisionsschagerfestivalen och bad dem förklara sig. Man fick fram informationen om vilka de var via telebolagens listor på SMS-röster. En annan sak är att en redaktör för en minoritetspråkstidning dog i fängelse för några veckor sedan, anklagad för spioneri för Iran.

Hur kommer det gå i rättegången mot Hajizade och Abdullahyev, tror du?

– Fredag var första förhandlingsdagen, och den återupptas den sextonde. Risken är nog stor att de kommer att fällas. Men rättegången har väckt stor uppmärksamhet i Europa och än mer i USA, och många organisationer följer fallet. Som journalist i Sverige kan man också delta i protestlistor. Carl Bildt var i Baku och lämnade över en protest till regimen, och flera människorättsorganisationer följer fallet.

Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler
Fler avsnitt