Negra Efendić, reporter på Svenska Dagbladet. FOTO: Sofia Runarsdotter

”Jag har en störning som gör att jag inte kan acceptera att makthavare inte svarar på frågor”

7 november, 2018

Samtal med Sveriges just nu kanske ihärdigaste reporter, Svenska Dagbladets Negra Efendić, berättar för Journalisten om jakten på sanningen om åldersbedömningarna av ensamkommande flyktingar, och om Twitterkampanjen mot de svenska EU-parlamentarikerna.

Den som följt den politiskt laddade frågan om de medicinska åldersbedömningarna av asylsökande under valåret 2018 har inte kunnat missa Svenska Dagbladets Negra Efendićs outtröttliga försök att få begripliga svar från Rättsmedicinalverket.

Det är en historia som tagit oväntade vändningar. Barn som tidigare bedömts som över 18 och fått utvisningsbeslut till bland annat Afghanistan har plötsligt fått omprövningar, bedömts som underåriga och fått uppehållstillstånd i Sverige. Allt som direkt följd av SvDs granskning. Det har blivit 50 artiklar på ett år, och det är inte över än. Negra Efendić väntar fortfarande på den där intervjun med ansvarig person på Rättsmedicinalverket, fantiserar om den.

– Det har varit jättejobbigt. Det startade som en enkel rak grej på ett tips som jag bara skulle kolla upp. Men ju mer jag satte mig in i det, desto mer förstod jag att det fanns problem. När de ansvariga myndigheterna sedan började krångla med utlämning av offentliga handlingar och började göra sig otillgängliga för intervjuer insåg jag att här finns någonting som är konstigt, som behövs gå till botten med, säger Negra Efendić.

Rättsmedicinalverket har backat från tidigare påståenden om när knät växer färdigt för de flesta människor; en uppgift som i många fall varit central för de medicinska åldersbedömningarna och avgjort om personer ska få stanna i Sverige eller utvisas.

I princip alla överklaganden i asylärenden där åldersbedömningar spelat in hänvisar numera till Negra Efendićs artikelserie.

Men myndigheten vägrar styvnackat att medge att de gjort fel. För att klara det krävs näst intill absurda formuleringar när de ändrat bedömningen i ett asylärende: ”Det var inte fel bedömning då, men vi gör en annan bedömning nu”, har Negra Efendić fått höra.

– De hävdar också att de fel vi har avslöjat är ringa. Det är de ju inte, vi har avslöjat allvarliga fel, med allvarliga konsekvenser.

Rättsmedicinalverket har också aktivt försvårat hennes granskning genom att bland annat vägra lämna ut allmänna handlingar, vägra svara på frågor, eller lämna obegripliga svar.

”De tror kanske att man kan ignorera en ensam reporter. Jag tror inte att det är en så bra strategi. Reportrar blir ju mer triggade att få svar på frågor om man krånglar.”


– Det är frustrerande. I ett sådant här gräv ska man ju helst vara ett team, men jag har varit ensam. Det är inte bra, men jag trodde aldrig att det skulle bli så här stort.

Vad tror du att det beror på att de har slutit sig?
– Jag vet inte. Kanske vet de inte hur man ska hantera en granskning. Jag har i en av mina mest frustrerade stunder brustit ut: ”Anlita en kriskonsult som kan berätta för er hur man gör!” De tror kanske att man kan ignorera en ensam reporter. Jag tror inte att det är en så bra strategi. Reportrar blir ju mer triggade att få svar på frågor om man krånglar.

Hur har det varit att arbeta med det här?
– Jättejobbigt, på många sätt. Det har handlat om vetenskapliga studier och statistik, torra och tråkiga grejer som jag inte kände mig bekväm med. Man har fått lov att lära sig.

Eftersom det är en politiskt känslig fråga har reaktionerna varit delade i två läger, dels aktivister som hejar på, dels invandringsfientliga som tror att alla ljuger om sin ålder.

– Men det är vare sig det ena eller det andra som granskningen handlar om. Granskningen handlar om att vi har hittat brister hos en statlig myndighet som ska arbeta vetenskapligt och värna rättssäkerhet. 

Din granskning har fått enorm betydelse för många människor som flytt sina hemländer. Hur känns det?
– Jag har faktiskt svårt att svara på den frågan. För mig som journalist vill jag bara att det ska vara rätt. Visst, hade jag gett upp och sagt att det är för jobbigt med de här beräkningarna och jag orkar inte och jag hatar matte, jag går och gör något annat i stället, då hade det här inte hänt. Det är det som gör att jag håller på än. Det är ingen annan som granskar det. Det är för många frågetecken kvar, det är inte färdigt än. Har jag varit trött på det? Absolut.

Ser du något slut på detta, när är du klar med granskningen?
– När jag får svar på mina frågor.

Och när kommer det att ske tror du?
– Jag vet inte. Jag har fantiserat om att Rättsmedicinalverket ska ge mig en intervju med en ansvarig person som förklarar allting på ett begripligt sätt, att allt stämmer, och vi kan sätta punkt. Men där är vi inte än.

RMV-granskningen är inte det enda som Negra Efendić fått uppmärksamhet för den senaste tiden. Under hashtaggen #visakvitton på Twitter jagar hon under hösten svenska EU-parlamentariker som inte lämnat uppgifter om hur de spenderar sina så kallade ”kontorspengar”.

Kontorspengarna ska gå till kontor som politikerna har i Sverige, och består av 45 000 kronor i månaden. Men de svenska politikerna har inga kontor i Sverige och det finns inga krav på att redovisa hur pengarna används. Ersättningen får de utöver sin lön på 70 000 kronor i månaden efter skatt och traktamente på 3 200 kronor per dag.

Det var Negra Efendićs kollega Teresa Küchler som uppmärksammade bristen på transparens om kontorspengarna i SvD förra året.

– De behöver inte redovisa hur pengarna används för någon, så de gör absolut inget fel, men i offentlighetsprincipens anda frågade Teresa Küchler parlamentarikerna hur pengarna används. Det var bara en som valde att redovisa det. Resten låtsades som att det regnade. När vi pratade om det tyckte jag, att det här går ju inte, säger Negra Efendić.

Teresa Küchler hade testat alla normala kanaler, via mejl, telefon och via presstjänsten, men det var knäpptyst. Så Negra Efendić tyckte att de skulle testa Twitter.

– Jag började fråga på Twitter, på ett väldigt tjatigt sätt, måste jag erkänna. Jag blev själv förvånad att jag blev ignorerad. De har ju en kommunikation med folk på Twitter, om man ställer frågor så svarar de. Men nu fick jag ingen respons alls. Sen har jag en störning som gör att jag inte kan acceptera att makthavare inte svarar på frågor, säger Negra Efendić.

Den störningen kom nu väl till pass och efter ett tag märkte hon att andra hakade på. Artiklarna som Teresa Küchler skrivit fick ånyo spridning, frågan uppmärksammades i bland annat Ekot och på ledarsidor.

– Då kände jag att vi har i alla fall lyckats med en sak: vi hade lyckats upplysa allmänheten. Det kunde vi bocka av. Men de hade fortfarande inte svarat, så jag låg på och låg på, och sedan kom det ett svar från Feministiskt initiativ och sedan Miljöpartiet. Så de ska redovisa hur pengarna används. De har tidigare vägrat. Det är en direkt konsekvens av Twitterkampanjen.

Är Twitter ett bra verktyg för att få svar?
– Det funkar ju. Du kan ignorera mejl och telefonsamtal, men du kan inte ignorera när det blir så uppenbart som det blir på Twitter.

Du har haft fullt upp under det här året alltså. Hur känns det?
– Jag är ganska trött. Jag ska ta ut lite ledigt, men när man håller på med sådana här granskningar kan det hända saker när som helst, så man lever i det hela tiden.

***

REPLIK från Rättsmedicinalverket: "Rättsmedicinalverket vägrar inte att svara på frågor. Myndigheten strävar efter goda relationer med media och att vara öppna och tillgängliga för frågor. Ibland konstaterar Rättsmedicinalverket att vi, muntligen eller skriftligen, redan har svarat på vissa frågor och att vi därmed inte lämnar fler kommentarer kring dessa. Ibland handlar frågorna om komplicerade statistiska och medicinska förhållanden, viket gör att vi behöver mer tid på oss för att lämna tydliga svar. I vissa frågor har Rättsmedicinalverket lämnat svar som sedan inte har publicerats i Svenska Dagbladet och därigenom har myndigheten inte fått möjlighet att bemöta de synpunkter som framförts.

Frågor om medicinska åldersbedömningar är ofta komplicerade och därmed kan vissa svar uppfattas som komplicerade. Det är vi medvetna om och strävar självklart efter att vara så tydliga som möjligt.

Rättsmedicinalverket har inte ”aktivt försvårat” Svenska Dagbladets artiklar genom att vägra lämna ut allmänna handlingar.  Det är en allvarlig anklagelse som saknar grund. Rättsmedicinalverket handlägger skyndsamt alla begäran om att få ta del av allmänna handlingar. Ibland görs bedömningen att vissa uppgifter omfattas av sekretess. Den som har begärt uppgifterna får då besked om detta och hur man kan överklaga.

Rättsmedicinalverket ”vägrar inte styvnackat att medge att de gjort fel”. Tvärtom. Vi följer ständigt den vetenskapliga utvecklingen inom området för att se om våra metoder behöver förändras eller korrigeras. Det har Rättsmedicinalverket varit tydligt med sedan vi fick uppdraget. Om ny kunskap visar att vi behöver ändra eller korrigera något gör vi det så skyndsamt vi kan och redovisar det. Det gjorde Rättsmedicinalverket när det gällde utlåtandena för flickor.

Rättsmedicinalverket vill också beklaga att vi inte getts möjlighet av tidningen Journalisten och skribenten Johannes Nesser att bemöta de påståenden som förs fram i artikeln, innan publicering.

Ann Lemne, utvecklingschef, Helena Norman, kommunikationschef, Elias Palm, avdelningschef, Anton Svensson, chefsjurist, Carl Johan Wingren, docent”

 

Uppdatering: Läs mer om kritiken mot RMV i artikeln ”RMV vägrar svara på frågor” där Negra Efendić bemöter kritiken i RMVs replik ovan.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Samtal med

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies