Sorg och ilska på Ekot – och stor oro över osthyvlingen

Klockan är 13 onsdagen den 31 januari och Sveriges Radio vd Cilla Benkö leder ett digitalt stormöte där hon presenterar det stora sparpaketet. 180 tjänster ska bort. Det är chockartat, det första varslet på Sveriges Radio på många år.

Radiohusets foajé är öde, alla sitter framför sina skärmar och följer mötet. De få personer som skyndar in genom entrén lyssnar i hörlurar. Efter stormötet följer avdelningsmöten. Frågorna är många. Vi får rapporter inifrån Radiohuset om att det sitter personer och gråter öppet.

Strax efter klockan 15 smiter Håkan Widman, ordförande i journalistsektionen på Ekot, ut från avdelningsmötet i studio 5 för att möta oss.

Annons

– Det är många frågor, folk är oroliga och de som drabbas är väldigt ledsna. De som arbetar med program som läggs ner vill ha svar på varför. Och svaret blir att de måste spara någonstans, säger Håkan Widman.

Hur mår folk?
– Många mår nog ganska dåligt. Man blir ledsen, man blir lite arg, man har svårt att se varför vi måste göra de här besparingarna. Samtidigt tror jag att de flesta förstår att ska man spara måste man spara någonstans. Det gör ont.

För Ekots del innebär besparingarna att 15 tjänster försvinner och fem programanställningar inte förlängs. Klimatkorrespondenten, korrespondenten för Global hälsa och kanalens Kinakommentator försvinner i sparpaketet. Tre språk försvinner från SR: tigrinja, ryska och kurdiska. Tigrinja och ryska var projekt och ingick inte i Ekots grundbemanning.

– Kurdiska har varit en viktig del av Radio Sweden och det har kommit mycket bra material från den kurdiska redaktionen, så det är många som är kritiska mot nedläggningen.

Vad tycker sektionen om sparpaketet?
– Vi tycker det är trist. Det är väldigt tråkigt för de som arbetar med program och poddar som läggs ned. Samtidigt betyder en nedläggning att de arbetsuppgifterna försvinner. För de som jobbar kvar blir det ett större problem med osthyvlingen, alltså att man spar in på enstaka tjänster, till exempel researchers, medan själva kostymen är densamma. Vi förväntas göra exakt samma jobb med exakt samma höga krav på färre personer. Kollegor kommer få gå samtidigt som vi andra ska göra deras jobb. Jag är orolig för att det blir fler som bränns ut eller tröttnar.

Kommer det här att märkas för publiken?
– En del program läggs ned, så det kommer ju att märkas. Bortom det hoppas jag att det inte ska märkas för publiken, men det kommer att bli mycket mer stress och mycket mindre tid för planering för medarbetarna på exempelvis P1 Morgon, Studio 1 och God morgon världen, och det kan ju pysa ut i radion.

Hur har klubbens synpunkter tagits emot under förhandlingen?
– Jag har inte varit med i förhandlingen, men det jag får höra från klubbens förhandlare är att de inte fått något större gehör för sina förslag. Det här är tydligt arbetsgivarens sparpaket, säger Håkan Widman.

Ekochefen Klas Wolf-Watz medger att det blir en utmaning att klara att hålla kvaliteten med mindre bemanning.

– Vi får arbeta annorlunda inom radion för de beställningar vi har. Vi kommer att göra vårt bästa för att hitta sätt att arbeta som gör att det fungerar bra för medarbetarna och inte påverkar journalistiken negativt. Det är det som är det viktigaste, att det vi gör fortsätter hålla hög klass. Jag tror att vi kommer att hitta en väg framåt trots de här besparingarna, men det är klart att det blir en utmaning. Det håller jag med om, säger Klas Wolf-Watz.

Är du inte orolig för att det ska bli väldigt stressigt för de personer som får ännu mer att göra nu?
– Det är klart att vi måste hålla koll på det. Vägen framåt för Ekot är att jobba tätare tillsammans mellan grupperna. Det är så vi räknar med att kunna göra de här förändringarna utan att det påverkar kvaliteten och arbetssituationen negativt.

Varför tar ni bort kurdiska?
– Vi har gjort en språköversyn där vi tittar på flera parametrar, sådana gör vi återkommande. Nu är bedömningen att behovet av kurdiska är lägre än för några år sedan, bland annat eftersom det är färre nyanlända som talar kurdiska, och då väljer vi att prioritera de andra språken, till exempel ukrainska.

Ni tar bort er klimatkorrespondent. Är klimat inte viktigt?
– Det är ju jätteviktigt att bevaka. Vi prioriterar resurser för klimatbevakningen och kommer att ha en särskild klimathubb. För alla geografiska korrespondenter kommer klimatfrågan att vara en viktig fråga att bevaka i respektive område.

Hur känns det idag, dagen efter att allt har presenterats?
– Det är en situation som är tråkig för Sveriges Radio och Ekot att vi behöver spara så mycket pengar, säger Klas Wolf-Watz.