Debatt

”De orimliga nedskärningarna på Sveriges Radio Finska måste stoppas”

DEBATT Ett tiotal tjänster försvinner på Sveriges Radio Finska och ett antal program läggs ned om Sveriges Radios nedskärningspaket genomförs som det är planerat. Utbudet på Sveriges Radio Finska ska renodlas med sikte på en ny generation sverigefinnar, som inte kan finska. Ändå låter företaget sådana tvåspråkiga medarbetare gå, som tillhör andra och tredje generationen sverigefinländare.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

publicerad 6 februari 2024

Sveriges Radio Finska byggdes som en egen kanal 1997 med personalstyrka på drygt 80 journalister. Efter 2024 års besparingsprogram finns knappt hälften av journalisterna kvar och ett antal program läggs ned. Nedskärningarna sker trots att finskan är ett nationellt minoritetsspråk, som ska värnas och utvecklas och där public service spelar en väsentlig roll och finskans särställning som ett minoritetsspråk anges i sändningstillståndet.

Sveriges Radio ska enligt gällande sändningstillstånd öka så kallade förstasändningar, direktsändningar, på det nationella minoritetsspråket finska jämfört med 2019 års nivå. Ökningarna ska ske successivt under år 2020-2025.

De föreslagna nedskärningarna bryter klart mot sändningsuppdraget och sändningstillståndet och nedskärningarna drabbar populära program samt leder till en minskning av antalet tjänster.

Annons

Sveriges Radios vd Cilla Benkö uppger att det sammanlagt i hela företaget ska sparas 11 procent inom stödenheterna och 7 procent inom programenheten. Omräknat i personal blir detta 180 tillsvidareanställningar av 2 000.

Programverksamheten på finska drabbas däremot betydligt hårdare. Den nuvarande personalen på 37 personer skall enligt kanalchef Helena Huhta Hermans minskas med mellan 8 och 10 anställningar, eller cirka 25 procent. Hur nedskärningen drabbar frilansmedarbetare och medarbetare som har jobbat på korttidskontrakt uppges inte.

Ett faktum är dock att de som drabbas på små redaktioner i högsta grad är anställda inom programenheten, alltså journalister. De planerade nedskärningarna är en fortsättning på de tidigare sådana, som genom åren har reducerat personalstyrka från cirka 80 till nuvarande under 40, och samtidigt dragit ner på ambitionen att bevaka de regioner i Sverige där det finns en stor finskspråkig befolkning. En stor del av programproduktionen är redan idag svenskspråkig, med sikte på en publik som inte behärskar finska.

Med en personalstyrka på knappt 30 anställda är det svårt att föreställa sig hur en trovärdig daglig nyhetsverksamhet och annat programutbud på finska skall kunna upprätthållas. Detta innebär att Sveriges Radio i praktiken avsäger sig uppdraget att erbjuda en seriös och täckande service på finska. Detta står i bjärt kontrast mot sändningstillståndets krav på utvecklad service på finska.

Enligt Sveriges Radio ska Sveriges Radio Finska renodla sin tablå och satsa mer på poddar. Detta innebär att den dagliga bevakningen på finska i Sverige i praktiken reduceras dramatiskt och den journalistiska ambitionsnivån urholkas. Man kan också fråga sig till vilken publik poddarna riktar in sig på – sannolikt inte de trogna radiolyssnarna.

Det är förbluffande uppenbart hur Sveriges Radio frångår de krav på service på nationella minoritetsspråk som sändnings- tillståndet ställer till slutet av 2025. Via public service erbjuds det enda sakliga dagliga medieutbudet på finska. Detta utbud spelar en central roll i uppdraget att hålla minoritetsspråken vid liv i Sverige, något som Sverige har förbundit sig till att göra.

Beslutet har inte beaktat att public service och media fyller även andra funktioner för minoritetsspråk än för majoritetsspråk: de utgör en mall för språkbruk och reflekterar offentligt språkbruk på ett mångsidigt sätt. Ur revitaliseringssynvinkel utgör också medierna en av få arbetsmarknader där språkkunskaper krävs och också utvecklas. Ur språkbevarandets synvinkel har medierna en central roll för språkets existens.

Ur den synvinkeln att Sverige åtagit sig att utveckla och skydda de nationella minoritetsspråken enligt bland andra Europeiska stadgan för landsdels- eller minoritetsspråk, har man begått ett kardinalfel. Man ställer sig frågan om i vilken mån Sveriges Radio konsulterat representanter för de nationella minoritetsspråken när beslutet tagits fram. När nedskärningar och reduktioner av samhällsviktiga språkfunktioner sker, ska inte minoriteterna drabbas på ett oproportionerligt sätt, vilket är just vad som sker om nedskärningarna blir så omfattande som aviserats för finskan.

Med hänvisning till vår argumentation om finskans ställning som ett nationell minoritetsspråk, förutsätter vi att Sveriges Radio omvärderar sitt beslut att nedmontera Sveriges Radio Finskas verksamhet.

Kaarina Wallin
puheenjohtaja/ordförande
Ruotsinsuomalainen Toimittajayhdistys
Sverigefinska Publicistföreningen

Yrjö Risunen
Sveriges Radio Sisuradio
Kanalchef 2002-2007

Jarmo Lainio
Professor emeritus
Avdelningen för finska/Suomen osasto
Stockholms universitet

Tom Moring
Professor emeritus
(Kommunikation, särskilt journalistik)
Svenska Social- och kommunalhögskolan
vid Helsingfors universitet

Relaterad läsning

Lilian Sjölund

4 mar, 2024 ledarskribent på tidningen Ljusnan, får Jolopriset 2024.

I Belarus klassas ickestatlig journalistik som brottslig

6 dec, 2023 ”Det minsta vi kan göra är att berätta vad som sker och uppmana medier att bevaka situationen i Belarus och politiker att fördöma regimens hänsynslösa agerande”, skriver Åsa Ohlsson och Gunilla Kracht, talespersoner för Intresseföreningen för utbyte mellan Journalistförbundet och BAJ.

Kommentarer

Ett svar till ””De orimliga nedskärningarna på Sveriges Radio Finska måste stoppas””

Hanna Makkonen skriver:

19 mars, 2024 kl. 14:40

Varför lägger man ner finländarnas program? Det finns finländare som är från 40 år till 100 år som lyssnar på finska program t ex. Levyseppä på fredagar och på Lauantaifiikka på Lördagar. En del har bara radion som tröst för att de är ensamma och Lauantaifiikka är trevligt att lyssna på och man får ringa till programledaren.
Det finska språket är viktigt om man är gammal. När dessa personer kom till Sverige då var de bra för att ta ett skitjobb som svenskarna inte ville ha.
Nu när de är gamla då får de inte lyssna på radioprogram som Lauantaifiikka för det ska upphöra.
Fy vad skamligt. Se till att inte avsluta detta program.