”Idag diskuterar vi med Saudiarabien och talibanerna”
Att bara kritisera och hänga ut skurkstater är ingen framgångsrik metod för att få loss fängslade journalister. Det säger Reportrar utan gränsers generalsekreterare Christophe Deloire. ”Både morot och piska behövs. Vi har blivit mer lösningsorienterade.”
Christophe Deloire öppnar dörren två trappor upp på 47, rue Vivienne i centrala Paris. Här på internationella Reporters Sans Frontières (RSF) högkvarter jobbar ett 40-tal anställda. Deloire, som jobbat som undersökande journalist i många år, leder organisationen sedan 2012. Han var på jobbet när terrordådet på Charlie Hebdo ägde rum i januari 2015. Attacken berörde honom starkt.
– Det var fyra tunnelbanestationer bort. Jag fick ett tidigt sms och var på plats precis efter dådet. Jag kände människorna.
Under den tid Christophe Deloire har styrt RSF har en rad uppmärksammade journalistmord ägt rum: Daphne Caruana Galizia, Jan Kuciak, Jamal Khashoggi, Peter r de Vries… Och hundratals andra som inte skapat samma rubriker. Mångfalt fler journalister fängslas på grund av sin yrkesutövning. Kartan med RSFs pressfrihetsindex som sitter på väggen bakom Deloire har blivit mörkare.
Parallellt har RSF ändrat sin strategi för att möta attackerna. ”Naming and shaming” av de som attackerar journalister görs fortfarande, men inte bara.
– Det händer ofta att regimer säger till oss: om ni gör en stor kampanj mot oss kommer den här journalisten att få stanna längre i fängelse, säger Christophe Deloire.
Vad gör ni då?
– Funderar. Ibland är det bästa alternativet inte att väsnas så mycket som möjligt. De här regimernas rädsla för att tappa ansiktet kan vara starkare.
RSF skriver fortfarande offentliga vädjanden på många språk så fort en journalist fängslats eller dödats. Men de diskuterar också. Har till och med satt sig ned med Saudiarabien och talibanerna.
– Det gjorde vi aldrig förut. Och vi nöjer oss inte med att bara kritisera, vi ger lösningsförslag.
Den enda fungerande strategin är enligt Deloire att vara superhård på ett principiellt plan men samtidigt erbjuda regimerna nödutgångar.
– Även med en hård despotisk regim – hur kan vi få dem att röra på sig? Ett som är säkert är att man inte gör det av att förödmjukas.
Segrarna kan tyckas få – hur gör en generalsekreterare för att inte tappa modet?
– Vi ser resultat. I Turkiet är färre journalister fängslade. I Somalia fick vi en journalist frigiven genom ett möte med en minister, och vi har fått till ett stopp för säkerhetstjänstens trakasserier av journalister, invänder Deloire.
Själv är han optimist, som arbetsmetod.
– Annars tappar man modet. Vi försöker vara sluga, göra saker med gott humör. Också uppmuntra staterna när de gör något bra.
– Men var lugn, vi är fortfarande väldigt negativa!
RSF har kontor i 14 länder och rapportörer i mer än 100 länder. Medarbetarna kan försättas i fara på grund av arbetet för RSF. I Turkiet står RSFs representant inför rätta och riskerar 14 års fängelse. I Algeriet fängslades korrespondenten Khaled Drareni i fjorton månader.
– Presidenten blev helt besatt av honom. Vi drev en hård kampanj utåt, men skrev också brev och gjorde kontaktförsök.
Hur mycket arbete lägger ni ned på medarbetarnas säkerhet?
– Vi gör det som krävs. När vår medarbetare i Mexiko hotades till livet satte jag mig direkt på ett flygplan och träffade inrikesministern, såg till att han fick skydd, säger Christophe Deloire.
Parallellt med det de alltid gjort – försvara journalistiken genom att försvara dess utövare – ägnar RSF idag mycket tid åt demokratins kris i det digitala informationssamhället. I september samlade RSF 43 länder i ett initiativ för att skapa ett regelverk som omfattar techjättarnas digitala plattformar och ska skydda åsikts- och yttrandefriheten och allas rätt till information.
– Vi vill få igång en process som liknar de globala klimattoppmötena, men för demokratin och informationen. Vi befinner oss i ett läge där journalistiken som samhällsfunktion behöver försvaras och återskapas, säger Christophe Deloire.
