Gå direkt till textinnehållet

Hot mot journalister borde vara högmålsbrott

- Vi har uppmärksammat problemet med hotbilden mot journalister här i Sverige. Det kan göra att det har blivit lättare för medlemmar att vända sig till förbundet och till sina arbetsgivare när de blir hotade, säger Agneta Lindblom Hulthén, ordförande i Journalistförbundet i en kommentar till den undersökning som Reportrar utan gränser har gjort. (Foto Leif Gustavsson)

Hon upplever att hoten mot journalister i Sverige ökar. Någon motsvarande utveckling har varken det norska eller danska förbundet märkt av. Det är något som förbunden har diskuterat mycket.
– Kan det vara så att det har med mediestrukturen att göra? Eller arbetsmarknadssitutationen? Eller utvecklingen på nätet, med dess så kallade hulliganisering av debatten, som sätter standarden i samhället? Eller att utveckligen inte har kommit så långt eller är så tydlig i de andra länderna, frågar hon sig.

Förbundet i Sverige har jobbat aktivt med frågan sedan början av 90-talet då den första handlingsplanen gällande hot mot journalister skrevs.
– Vi har uppmärksammat problemet här i Sverige. Det kan göra att vi har en annan syn på hur man uppfattar hoten eller hur man anmäler. Att vi har fler inrapporterade hot här behöver alltså inte ha att göra med frekvensen av händelser att göra.

Hon anser att hot mot journalister borde klassas som högmålsbrott och därmed brott på grundlagen.
– Om man hotar någon, oavsett om det är slentrianmässigt eller för att skrämma upp någon så att den inte vågar skriva, så är syftet att förhindra att information kommer fram till medborgarna. Det är ett brott mot grundlagen.

Både polisen, samhället och journalister som grupp borde se allvarligare på hoten, anser hon.
– Jag tycker att vi ska ha en låg tolereransnivå av demokratiska skäl. Ingen människa ska behöva stå upp mot hot, inte heller en journalist som har en uppgift att fylla i demokratin.

Fler videos
Fler avsnitt