Hon gräver i databaser och kansliprosa
Som medicinreporter på nyhetsbyrån Siren läser Florencia Rovira Torres hundratals sidor torrt myndighetsspråk varje dag. Och bråkar nästan dagligen med myndigheterna.
Mitt första journalistjobb: Första anställningen var på ETC-ägda Uppsala-Demokraten, för 15 år sedan. Jag är statsvetare i botten och hade gjort praktik på ETC som statsvetarstudent.
Bakgrund: Jag har också varit forskningsassistent och hållit på med kvantitativ forskning. Att inte vara rädd för siffror är till stor nytta på Siren.
På Siren sedan: 2020, först som sommarvikarie.
Bäst med mitt jobb: Att vi har ett dubbelt uppdrag. Både att gräva fram nyheter i nördiga, byråkratiska texter, och att slåss för offentlighetsprincipen. Vi begär dagligen ut handlingar och bestrider maskningar av handlingar. Registratorer har inte alltid koll utan maskar ofta mer än vad som behövs.
Gör som medicinreporter: Bevakar alla myndigheter som har med vård och omsorg att göra, bland dem Ivo, SIS, regionerna. Går igenom alla Lex Maria- och Lex Sarah-anmälningar som görs, alla vitesförelägganden och anmälningar till förvaltningsrätten. Det innebär att läsa hundratals handlingar om dagen.
Svårast i jobbet: För mig är det att inte fastna och börja gräva i vårt arkiv Acta Publica. Just nu tittar jag på företag som förmedlar familjehem, där Ivo ska polisanmäla. I Acta kan jag hitta mer bakåt, som domar om grovt narkotikabrott eller vapenbrott. Det finns så otroligt många privata aktörer och möjligheter att fuska inom vård och omsorg.
Roligast: När man i offentliga handlingar hittar saker ingen annan hittat. Som förra året när jag upptäckte otroligt många avvikelser i ambulanssjukvården och kunde berätta att SOS Alarm sjösatt ett oprövat system för att värdera larmsamtal, som felprioriterade personer med symtom på akut hjärtinfarkt.
Mitt skrivbord: Jag borde stå upp oftare. Jag har fått en ergonomisk mouseroller. Vi hanterar ju allt digitalt, det kan vara 150 handlingar från Ivo en dag, man måste klicka jättemycket.
Mina arbetstider: 8.30–17.30.
Om att jobba på franska Le Monde: Spännande! Det var 2014, jag var på deras digitala redaktion och det gällde att vara otroligt snabb. Vi hade korrläsare på sajten, vilket var en fröjd.
Min läsarkontakt: Finns knappt. Vi är väldigt anonyma, inte en kotte vet vad Siren är, det är inte som TT. Men man jobbar här för att arbetsuppgifterna är intressanta, inte för att få kredd.
Mediekonsumtion: Jag brukar läsa utländska medier som den spanska sajten Público, brittiska The Guardian eller italienska Corriere della Sera. Jag har en prenumeration på den franska sajten Mediapart, den är bra för att förstå många frågor.
