Granskningsnämnden för radio och TV Var går gränsen?

4 november, 1999

Det går an att skälla på flygledare som sjukskriver sig som ett led i löneförhandlingarna. Men det är förbjudet att kritisera FN för sanktionerna mot Irak.
Gränsen för vad programledare får säga dras av Granskningsnämnden för radio och TV, där regeringen utser ledamöterna.

Det går an att skälla på flygledare som sjukskriver sig som ett led i löneförhandlingarna. Men det är förbjudet att kritisera FN för sanktionerna mot Irak.

Gränsen för vad programledare får säga dras av Granskningsnämnden för radio och TV, där regeringen utser ledamöterna.

När Olle Stenholm i Efter 3 ber Sveriges massjukskrivna flygledare att ta sina albyl, sina hostmediciner och sina snoriga hemmavarande dagisungar och dra utomlands, bryter han inte mot kravet på opartiskhet i radio och TV.

När Magnus Bejmar i P3s Pussel kritiserar FNs sanktioner mot Irak så bryter han mot exakt samma krav. Nånstans där går gränsen för vad en programledare får uttrycka personliga åsikter om i Sveriges Radio, Utbildningsradion, Sveriges Television och TV4. Men riktigt var och varför är svårare att avgöra.

Ledamöterna i Granskningsnämnden för radio och TV är tillsatta av regeringen. De har att tolka bland annat radio- och TV-lagen och sändningsavtalen mellan staten och programföretagen. Där står att verksamheten ska bedrivas opartiskt. Där står också att bolagen är skyldiga att kommentera olika händelser, att stimulera till debatt i viktiga samhällsfrågor samt att granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna.

När det ena kravet är i konflikt med det andra så är det Granskningsnämndens handläggare och ledamöter som bestämmer vilket som väger tyngst.

Eva Tetzell har varit föredragande i de två fallen ovan.

Varför går det an att skälla på flygledare men inte på FN?

– Nämnden uppfattade det inte som en politiskt kontroversiell fråga att Olle Stenholm skojade med trafikledarna på det här viset, säger Eva Tetzell.

Men han sa bland annat, att ”klämma dit tredje man är offentliganställdas effektivaste vapen”. Tror du inte de offentliganställda tycker att det är kontroversiellt?

– Det kan man ju i och för sig ha olika uppfattningar om. Men det är betydligt kontroversiellare när man pratar om FNs sanktioner mot Irak, säger Eva Tetzell.

Som handläggare har hon stort inflytande på de beslut som nämnden fattar.

Det är inte ofta nämnden har en annan åsikt än den föredragande tjänstemannen. Däremot händer det att handläggaren i kniviga fall presenterar två olika alternativ till beslut. Tolkningen av ordet opartisk hör till det luddigare nämnden har att befatta sig med. I tidigare praxis har det vuxit fram tre kriterier på vad som kan fällas som partiskt.

Det första är kritik mot en klart utpekad part.

Det andra är ensidig behandling av ett ämne eller en händelse.

Det tredje är ställningstagande genom värderande uttalande av programledare eller annan företrädare för programföretaget i en kontroversiell fråga.

Vissa ställningstaganden är tillåtna. Det är de som stöder sig på lagens krav på att verksamheten ska präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet.

Kvar står avgörandet av vad som är en kontroversiell fråga och vad som inte är det.

Var gränsen går är i högsta grad kontroversiellt.

– Det går ju inte att beskriva var den går. Det avgörs från fall till fall. Och rent allmänt har jag inte intrycket att praxis skärpts vad gäller opartiskhet och den har inte heller liberaliserats, säger Eva Tetzell.

Ett annat skäl till att Stenholm friades när Bejmar fälldes är att Stenholms kåseri var mer skruvat.

– När något har karaktären av kåseri är utrymmet större. Ett bra exempel är när Janne Jingryd i Go’morron Sverige avslutade med att begära personligt utträde ur EU. Där tyckte en majoritet i nämnden att det var ett kåserande inslag medan några var skiljaktiga och tyckte det var ett politiskt ställningstagande, säger Eva Tetzell.

En programledare kan vara mycket kritisk och det är deras uppgift att ha ett kritiskt förhållningssätt, säger hon:

– Men det får aldrig bli en plattform för att göra egna personliga ställningstaganden.

Magnus Bejmar som fälldes för kritiken mot FN-sanktionerna tror att alla medarbetare är medvetna om vilka spelregler som gäller.

– Det är inte svårt att klara sig undan en fällning. Man kan alltid göra en pliktsynk. Vi hade kunnat ringa upp Per T Ohlsson och låtit honom kommentera sanktionerna, säger Magnus Bejmar.

Men det riskerar att ge sämre program, tror han:

– Frågan är om man då får den intensitet man behöver. I den miljö jag kommer från, landsbygd där folk har låg utbildning, är det en rätt mustig debatt. Där är det inte så många som bryr sig om vad de säger i P1.

Kanske borde det finnas vissa program som är mer kommenterande och får innehålla personliga kommentarer, säger han.

I viss mån finns redan en sån ventil, men kanske inte för alla. Om Bejmar skriver nämnden att vad som anförts om ”programmets särskilda karaktär och Bejmars speciella programledarstil föranleder ingen annan bedömning”.

Olle Stenholm i Efter 3 frias dock just ”med hänsyn till inslagets kåserande karaktär och till att detta var tydligt skilt från programmet i övrigt”.

Stenholm har gjort mer än tusen personliga slutprator i Efter 3 och bara blivit fälld en gång. Han tror att hans prator bidragit till att staka ut nån sorts gräns eller frihet för åsikter i radio.

– När jag började var jag väldigt medveten om svårigheten i att en fast anställd medarbetare i Sveriges Radio tar tydlig ställning, samtidigt som jag var intresserad av att se hur långt man kan gå, säger Olle Stenholm.

Riktigt var gränsen går har han inte analyserat, utan har mer gått på känsla, och han sitter inte och tänker på Granskningsnämnden när han skriver sina slutprator.

– Det är svårt att se mönstret i nämndens beslut. Precis som i Pressens opinionsnämnd avgörs varje ärende på dess egna villkor och förutsättningar. Det är ur journalistisk och frihetlig synvinkel en fördel att det inte finns några prejudikat, säger Olle Stenholm.

Precis som många andra som Journalisten pratat med är Olle Stenholm positiv till en granskning i sig:

– Det behövs en fristående institution som gör de här bedömningarna. Problemet med Granskningsnämnden är att den inte är fristående utan en statlig myndighet. Jag skulle hellre se att det löstes på frivillig väg som på tidningssidan. Det skulle stärka nämndens ställning, säger han.

När Eva Tetzell går igenom fällningar för ställningstagande finner hon att nämnden hittills i år fällt fem gånger mot bara två förra året, men hon tror inte att det är nån trendmässig ökning.

Jan Guillou har i krönikor i Aftonbladet kritiserat Granskningsnämndens tolkningar och krävt att regeln om opartiskhet ska tas bort.

Han har kallat den en nämnd för statlig överprövning av politiska nyanser. ”Man kan tycka att ledamöterna (…) är naiva eller korkade men det intressanta är faktiskt deras totala omedvetenhet om att de fäller en politisk dom”, skrev Guillou förra hösten i Aftonbladet.

I juni i år fällde nämnden Lördags-teven i tvåan för att programledarna Siewert Öholm och Merja Suomalainen utsåg den flyktingsmugglande pastorn Sven Bergholm till Veckans hjälte.

Programledarna tog ställning genom att de ”valde att utse en person som medvetet satt sig över lagen och ägnat sig åt människosmuggling”, skriver nämnden.

Är inte det en politisk dom, Eva Tetzell?

– Jag vet inte om man kan säga det. Men det är klart att det är kontroversiellt att utse nån som brutit mot lagen till Veckans hjälte, säger hon.

Det visste även Öholm och Suomalainen och ställde kritiska frågor till pastor Bergholm under programmet.

– Jag blev väldigt förvånad över fällningen. Jag hävdar att vi tog ställning för hans engagemang och hans personliga rättspatos, inte själva olagligheten, säger Siewert Öholm som tycker fällningen var en eftergift åt halvfascistiska och flyktingfientliga opinioner.

Granskningsnämndens ordförande Anders Knutsson, justitieråd och till för ett år sedan ordförande i Högsta domstolen, säger att programmet fälldes för att man tog klart ställning för ett handlande som innebär att man bryter mot lagen.

I Granskningsnämnden sitter bland annat två riksdagspolitiker, två domare med erfarenhet från Högsta domstolen, ett pressråd vid UD, en förbundsjurist, två journalister och en före detta TV-chef. Många har mängder av uppdrag och funktioner men det förekommer sällan jävsdiskussioner i nämnden. Den som känner att det finns risk för jäv hanterar det på egen hand.

Journalisten Yukiko Duke tog time-out medan hon var programledare i TVs frågeprogram Stänk och Flikar förra hösten, men det är mycket ovanligt.

Ordförande Anders Knutsson säger att det händer någon enstaka gång att en ledamot som är särskilt engagerad i något avträder. Själv var han ordförande i Högsta domstolen när Striptease avslöjade att HDs domare hade många lönande extraknäck vid sidan om sitt ämbete.

Extraknäcken gällde ofta att sitta ordförande i skiljenämnder när företag inte ville skylta med sina tvister i det offentliga rättsväsendet. Striptease reporter Hans Larsson och researcher Fredrik Laurin hittade domare som dömt i mål där deras affärspartners varit parter.

HDs ordförande Anders Knutsson, som själv haft årliga extrainkomster på flera hundra tusen kronor, intervjuades som ansvarig för domstolen. Han ansåg inte att extraknäcken gick ut över domarnas ordinarie arbeten.

Hans kollega Johan Munck, som är vice ordförande i Granskningsnämnden, intervjuades också. Han är en flitig extraknäckare som vissa år nära nog fördubblat sin vanliga domarlön.

– Om det inslaget hamnat i nämnden hade vi naturligtvis inte kunnat delta, säger Anders Knutsson.

Striptease om domarnas extraknäck sändes i september 1997. I november samma år fälldes Striptease för ett annat inslag gjort av samma reporter och samma researcher. Inslaget gällde Swedish Match. Ordförande satt samme Anders Knutsson som figurerat om domarnas extraknäck i Striptease några månader tidigare.

Funderade du aldrig på att det kunde vara jäv?

– Neej, det gjorde vi inte. Det tror jag inte föresvävade oss att det skulle vara något hinder, säger Anders Knutsson.

Finns det inte risk att förtroendet för era beslut urholkas om ni tar lätt på jävsreglerna?

– Jag tycker inte det borde göra det. Jag har inte hört något om det. Om Jan Guillou kritiserar nämnden innebär det givetvis inte att vi blir jäviga om vi granskar något som han har gjort, säger Anders Knutsson.

Besluten i Granskningsnämnden går inte att överklaga. Man kan begära omprövning, men det är nämnden som själv bestämmer om ett ärende ska tas upp på nytt.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Årets groda 2021

Alla gör fel ibland. Men en del fel är roligare än andra. Nu kan du rösta på vilken som var 2021 års roligaste groda. Sista dag för att rösta är den 14 februari. Rösta här.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies