Googlade fram 110 000 kronor
Två reportrar på Ny teknik letade upp 70 artiklar från den egna tidningen som olovligen publicerats på Internet. Efter att ha fakturerat publiceringarna kan nu tidningen och medarbetarna dela på 110 000 kronor.
Två reportrar på Ny teknik letade upp 70 artiklar från den egna tidningen som olovligen publicerats på Internet. Efter att ha fakturerat publiceringarna kan nu tidningen och medarbetarna dela på 110 000 kronor.
Redaktionen på Ny Teknik har med stigande missnöje sett hur många myndigheter och företag utan tillstånd publicerat artiklar ur Ny Teknik på webben:
– Vi har anat att det har funnits ett mycket omfattande utnyttjande. Därför upprättade vi en handbok för hur man ska hantera det här och gjorde en gryningsräd mot olovliga publiceringar av våra artiklar, berättar Sus Andersson, reporter på Ny Teknik.
Tillsammans med reportern Niklas Dahlin ägnade Sus två dagar åt att söka efter olovligt publicerade artiklar på Internet. På sajter som tillhörde myndigheter, högskolor, företag och privatpersoner hittades ett 70-tal av Ny Tekniks artiklar.
– Det har varit en mycket grov sökning med sökmotorn Google, alltså enklast möjliga metod. Vi fann de texttjuvar som skyltade med sitt brott genom att skriva ut upphovsmännens namn. Jag är övertygad om att det finns många av våra texter utan skribenternas namn. Vi har bara skummat grädden på mjölken, säger Sus Andersson.
bryt
När man hade upprättat en lista över artiklarna lät man respektive upphovsman kontakta utgivaren av varje sajt och uppmana dem att ta bort artiklarna, samtidigt som Ny Tekniks chefredaktör Hans Strandberg skickade fakturor.
– Vi tog ett schablonbelopp på 4 500 för publiceringen och lika mycket i skadestånd. Än så länge har vi debiterat 13 artiklar. Nu återstår 25-30 fall till som vi inte hunnit driva in än, säger Hans Strandberg, chefredaktör på Ny Teknik.
110 000 kronor har redan flutit in till tidningen och i princip alla som fakturerats har betalt.
– Några har drabbats hårt eftersom de tagit flera artiklar, och nästan alla som fakturerats har haft invändningar även om de har erkänt. Men de har till exempel ifrågasatt om vi har lidit av deras publicering, fortsätter han.
Varför ringde ni först och bad dem ta bort artiklarna för att sedan skicka fakturor?
– Det viktigaste var att få bort missbruket och därefter fakturera, säger Hans Strandberg och får medhåll av Sus Andersson:
– Pengarna är inte det viktigaste. Avgörande är att visa att det handlar om stöld och upphovsmännens integritet, framhåller hon.
Skulle organisationerna slippa betala om de på sina sajter i stället hade lagt ut länkar till artiklarna på er sajt?
– Ja, en sådan hantering tycker jag är något som man oftast får acceptera som skribent. Men om företaget lägger länken som en del i en ren reklam för en produkt skulle jag ändå reagera och försöka stoppa det, betonar hon.
pf@journalisten.se