Förbundet redo för konflikt

I går (den 19 november) trädde Journalistförbundets konfliktorganisation i kraft. Därmed höjs förbundskansliets, förbundsstyrelsens och förhandlingsdelegationens beredskap för att kunna fatta snabba beslut. En konflikt kan bli aktuell tidigast den 29 november.

Beslutet om konfliktorganisation kom efter klubbordförandekonferensen den 13 november då Journalistförbundet fick ett tydligt stöd för sin linje gentemot Tidningsutgivarna:

Det är rätt av förbundet att både kräva kollektivavtal och att gällande regler om upphovsrätt ska bevaras.

Vid konferensen konstaterandes att positionerna är låsta.

Eftersom varseltiden är sju arbetsdagar kan en konflikt träda i kraft först den 29 november.

Agneta Lindblom Hulthéns intryck är att Tidningsutgivarna är otåliga att få ta en konflikt när de vägrar att träffa kollektivavtal om de inte får sina krav på upphovsrätten tillgodosedda.

– Vi står inför ett stort hot om konflikt. Vi vill ha ett löneavtal nu, men om Tidningsutgivarna inte ger med sig blir det konflikt, en multikonflikt som slår på olika sätt och som kan bli långvarig.

I konferensen deltog Cicci Renström Suurna från journalistklubben på TV4, vars avtal med företaget Tidningsutgivarna anser borde utgöra förebild även på dagspressområdet.

Informerades om TV4-avtalet

Cicci Renström Suurna ansåg att jämförelsen haltade eftersom uppgörelsen med TV om upphovsrätten ingick i en större helhet där journalisterna fick bra ersättningar och goda möjligheter att kontrollera hur deras material kommer att användas.

– Vårt avtal används som slagträ, säger Cicci Renström Suurna. Vi gav och tog i förhandlingarna och fick bland annat igenom bättre OB-regler och villkor vid utlandstjänstgöring.

TV4s personaldirektör Magnus Jansson vill inte kommentera att Tidningsutgivarna hänvisat till TV4-avtalet i förhandlingarna. Han säger bara:

– TV4 sköter sina affärer och Tidningsutgivarna får sköta sina.

Vid en summering av diskussionerna på klubbordförandekonferensen stod det klart att det finns en utbredd stridsvilja för att efter åtta månaders förhandlingar få nytt kollektivavtal och samtidigt bevara upphovsrättsreglerna.

Kampviljan var störst på landsortstidningarna, där många har låga löner. Men där fanns också en oro över att retroaktiva lönehöjningar skulle gå förlorade vid en konflikt.

Den samlade bild som gavs var dock att medlemmarna var beredda på att ta en konflikt.

TU vill ha anglosaxisk modell

Förbundet anser att Tidningsutgivarna till och med utvidgat sina krav på upphovsrätten under förhandlingarnas gång och efter det att medlingarna brutit samman.

Enligt uppgifter som nått förbundet har Tidningsutgivarna nu internt deklarerat att de vill ha en engelsk/amerikansk modell för upphovsrätten, vilket man befarar kan innebära att den ideella upphovsrätten hotas.

– Det är känt att vi nationellt och internationellt arbetar för en utveckling i den riktningen, säger Bertil Dejke, förhandlingschef hos Tidningsutgivarna. I dag gör den svenska upphovsrättslagen ingen skillnad mellan anställda och frilansar. Upphovsrätten i anställningen uppstår hos upphovsmannen, vilket vi tycker är orimligt. Upphovsrätt i anställningen borde tillfalla arbetsgivaren.

Och den ideella upphovsrätten?

– Vi har aldrig varit ute efter den. I USA finns visserligen inte den ideella upphovsrätten inskriven i lagen, men praxis är att den tillämpas.

Agneta Lindblom Hulthén har förståelse för att medlemmarna, särskilt i landsorten, är angelägna om att ta konflikt. Men hon betonar att förbundsstyrelsen i det längsta hoppas på en förhandlingslösning:

– Vi vill inte låta oss provoceras att dansa efter arbetsgivarnas pipa och gå ut i konflikt. Vi dansar när vi vill.

“Vi är beredda att försvara upphovsrätten med alla medel”

Klubbordförandekonferensen antog ett uttalande där man bland annat skriver:

”Tidningsutgivarna vill skaffa sig full kontroll över den upphovsrätt som vi och arbetsgivarna kommit överens om och i dag nyttjar gemensamt. Att släppa den kontrollen ser vi journalister som ett allvarligt hot mot mångfalden, mot vår journalistiska heder och mot yrkets framtid.”

Konferensen accepterade inte den utpressningssituation som man ansåg att Tidningsutgivarna ställt förbundet inför.

Uttalandet avslutas:

”6000 dagstidningsjournalister har inte fått någon lönehöjning sedan april år 2000. Hur länge måste vi vänta? Vår uppmaning till arbetsgivarna är enkel: ta ert ansvar – slut ett löneavtal nu! Må det inte råda något tvivel: vi är beredda att med alla nödvändiga medel försvara upphovsrätten.”

Agneta Lindblom Hulthén är besviken över att förbundet inte ens kommit på samtalsfot med motparten:

– Det finns en aggressivitet och en irrationalitet i Tidningsutgivarnas agerande som jag inte förstår. Det är unikt. Jag kan inte se att det finns någon vilja hos dem att lösa problemen.

Håkan Lindqvist

hl@sjf.se