Förändrad styrning av public service
Regeringens och riksdagens direkta makt över public service minskar – men Granskningsnämnden och företagens ägarstiftelse får ökade befogenheter, enligt public service-kommitténs utredning, som presenterades i dag.
Regeringens och riksdagens direkta makt över public service minskar – men Granskningsnämnden och företagens ägarstiftelse får ökade befogenheter, enligt public service-kommitténs utredning, som presenterades i dag.
Ökad eller minskad politisk styrning av public service? Den frågan är inte helt lätt att besvara efter att den parlamentariskt kommitté som utrett riktlinjerna inför public service-företagens nästa tillståndsperiod i dga lade fram sitt förslag.
På ett par punkter ökar handlingsfriheten för Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Den viktigaste gäller förslaget om direktfinansiering, det vill säga att avgiftsmedlen ska slussas direkt från radiotjänst till företagen och inte ingå i regeringens budgetprocess.
– Det är en form av styrning som försvinner, sade kommitténs ordförande Bengt K Å Johansson, när utredningen presenterades.
Även i övrigt präglas utredningens förslag på vissa punkter av en ökad frihet för public service-företagen. Tillståndsperioden förlängs enligt förslaget till sex år, så att nästa tillståndsperiod blir 2007-2012, om än med en “kontrollstation” vid årsskiftet 2009/10. Dessutom innehåller förslaget betydligt färre detaljregleringar och kvantitativa styrmått än dagens sändningstillstånd.
– Vi har försökt fokusera mer på vad som ska åstadkommas än på hur det ska genomföras. Vi vill ge ett tydligt uppdrag, men vill samtidigt ge programbolagen stor möjlighet att möta förändringar i omvärlden. Vi lägger ansvaret på dem att hantera utvecklingen.
Styrningen förändras dock på ett par andra sätt, vilket kan leda till att den frihet som ena handen ger följs av stramare tyglar från den andra.
Framför allt ges statliga Granskningsnämnden för Radio och TV kraftigt utökat uppdrag – och bör även få utökade reurser. GRN ska kunna genomföra fler granskningar av hur väl programbolagen sköter sitt uppdrag.
– Granskningsnämnden ska se mer till helheten än i dag – och ta fram ett ordentligt underlag för bedömningen av ansvarsfriheten för styrelserna, säger Bengt K Å Johansson.
Även den förvaltningsstiftelse som fungerar som ägarstiftelse för public service-bolagen ska få nya uppgifter – och nytt utseende. Enligt kommittén bör samtliga riksdagspartier vara representerade i stiftelsen, som blir det viktigaste styrorganet för programbolagen. Stiftelsen ska tydligt utvärdera hur de olika bolagens styrelser skött sitt uppdrag och bevilja ansvarsfrihet, efter underlag levererade avc Granskningsnämnden.
Kraven på respektive styrelse ska också skärpas, med tydlig planering för hur verksamheten ska bedrivas och årliga uppföljningar av hur väl målen nåtts.
Slutligen ska det vara regeringen som måste ge sitt tillstånd om public servicebolagen vill starta några nya kanaler efter 2006:
– Det är nog ett förslag som inte blir så poppis hos programbolagen, men vi tycker att det är viktigt att bolagen inför regeringen kan motivera och beskriva hur man ska finansiera och kunna driva nya satsningar, säger Annika Nilsson (s), i kommittén.
När det gäller mångfalden, som varit en omstridd fråga för framför allt SVT de senaste åren, föreslår kommittén att det så kallade 55-procentsmålet för hur mycket produktion som ska ske utanför Stockholm, behålls – trots att en utredning från Granskningsnämnden i december konstaterade att målet var förlegat och svårtolkat. Kommittén skriver dock att det är viktigt att mångfalden inte bara mäts i form av produktion, utan att det också måste finnas en spridning i beslutsfattandet, så att det inte är centrerat till Stockholm – och framför allt att innehållet präglas av mångfald.
“All programverksamhet ska präglas av ett perspektiv där förhållanden i hela Sverige kan speglas så att programutbudet därme dkan upplevas som relevant av människor i alla miljöer”, skriver kommittén. Företagen bör också bli tydligare i sin redovisning av vad som gjorts på mångfaldsområdet – till exempel genom att granska på vilka sätt den lokala och regionala produktionen faktiskt bidrar till att spegla förhållanden i hela landet.
När det gäller utomståendes medverkan och utläggning på produktionsbolag anges inte exakt någon andel på denna. Det som står är att företagen ska “främja mångfald i all programverksamhet genom en stor variation när det gäller programproduktion utanför den egna verksamheten/…/Omfattningen bör kunna variera över tid, men inte i sådan omfattning att mångfalden eller programföretagens egen kompetens riskerar att urholkas.”
Kommittén skriver också att upphandlingen av externa tjänster bör organiseras så att företagen kan ta tydligt ansvar för att public service-kraven uppfylls när det gäller produktionsprocess och programinnehåll.
Frågan om nyhetsorganisationen på SVT diskuteras också av kommittén. Den “finner ingen anledning” att riva upp beslutet om att SVT ska kunna ha en gemensam nyhetsorganisation. De uppgifter som förekommit om att politikerna skulle kräva att det åter skulle bli täta skott mellan Rapport och Aktuellt var därmed felaktiga. Däremot konstaterar kommittén att SVT måste fortsätta arbetet med att göra de båda nyhetsprogrammen olika till innehåll och form.
Frågan om sponsringär, som kommittén, konstaterar, “inte oproblematisk”. Men kommittén anser ändå att dagens riktlinjer ska fortsätta gälla – men understryker att företagen ska “visa restriktivitet” när det gäller den direkt sponsringen, så att publiken inte uppfattar public service-företagen som “styrda av en kommersiell logik”.
När det gäller indirekt sponsring skriver kommittén att kontrakten och avtalen ska vara öppna för insyn, inte strida mot public service-uppdraget, att publiken ska informeras om den sponsring som förekommit och att programföretagen ska betala marknadsmässiga priser för visningsrätterna.
Ledamöterna från moderaterna och folkpartiet har reserverat sig mot kommitténs förslag.
mj@journalisten.se
