Gå direkt till textinnehållet

Fallet med gripne Aftonbladet-reportern PO dubbelt kritisk

PO ifrågasätter både statsåklagarens agerande när en reporter på Aftonbladets anhölls i måndags och hur tidningen rapporterade om händelsen i tisdags.

PO ifrågasätter både statsåklagarens agerande när en reporter på Aftonbladets anhölls i måndags och hur tidningen rapporterade om händelsen i tisdags.

Statsåklagare Nils-Eric Schultz gick i måndags ut med ett pressmeddelande om att en reporter på Aftonbladet hade anhållits som misstänkt för olaga hot och hot mot tjänsteman, alternativt anstiftan till brotten.

Enligt åklagaren skulle reportern ha lovat betala nynazister för hotfulla bilder utanför programledaren Alexandra Pascalidous och Stockholmspolisens informationschef Claes Cassels bostäder.

Annons Annons

Reportern släpptes senare i måndags, men enligt åklagaren, kvarstod misstankarna mot reportern.

Aftonbladets ledning har reagerat häftigt mot hur åklagaren har handlagt ärendet.

— Vår reporter fick inte ens bemöta anklagelserna innan Schultz sände ut pressmeddelandet, säger Kalle Jungkvist, redaktionschef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Aftonbladet. Vårt intryck är att åklagaren vill sätta ett maximalt tryck på en ung reporter och skrämma honom.

Kalle Jungkvist anser att Schultz skött ärendet anmärkningsvärt på minst två sätt.

— För det första grundade åklagaren beslutet om anhållande på uppgifter från tidigare anhållna nynazister. För det andra slog han på trumman om anhållandet i ett pressmeddelande.

Enligt Kalle Jungkvist blev reportern gripen och anhållen direkt han infann sig för det förhör han var kallad till.

Även PO Pär-Arne Jigenius är förvånad över att åklagaren gick ut med ett pressmeddelande.

— Normalt uppträder åklagare med diskretion när det gäller något bagatellartat, som att någon tas in för förhör. Om det sen leder till att det blir en mediestorm kan åklagaren kalla till presskonferens. Nu särbehandlades journalisten.

Jigenius påminner om att denna polisutredning ska ses som vilken polisutredning som helst. Kravet på korrekthet i juridisk hantering och journalistisk rapportering ska vara detsamma som annars.

— Medierna får inte agera som part eller intressegrupp i målet, säger Jigenius. De ska inte döma i förväg. På motsatt sätt kan Aftonbladet i nuvarande läge i sin rapportering inte kategoriskt fria en misstänkt utan måste avvakta i skuldfrågan.

Aftonbladet ägnade i tisdags första sidan och sex insidor åt fallet med den egne reportern som suttit anhållen. Sidorna toppades med rubrikerna “Vi kan inte skrämmas till tystnad” (chefredaktörerna), Varför litar du på nynazisterna? (intervju med åklagaren), “Reportern är helt oskyldig” (intervju med advokaten) och “Enfaldigt och omdömeslöst” (kommentarer från branschfolk).

Ni kräver att åklagaren ska agera korrekt — måste inte också tidningen rapportera sakligt om fallet på nyhetsplats?

— Vi använder vår möjlighet att svara och redogöra för vad som hänt, säger Kalle Jungkvist.

Rubrikerna är tendentiösa och polemiska mot åklagaren.

— Nej, vi ställer frågor till åklagaren, som till och med får större utrymme att svara än vad vår advokat får.

PO Pär-Arne Jigenius har noterat Aftonbladets sätt att skildra det som hänt i tisdagens nummer.

— Blir det ett negativt utfall och reportern befinns skyldig kommer dagens publicering att framstå som egenartad, säger Jigenius. Det är en sak hur chefredaktörerna lägger fram saken i tidningen, en annan hur den presenteras på nyhetsplats.

Enligt Jigenius är det ovanligt att journalister misstänks för att på ett brottsligt sätt ha påverkat ett händelseförlopp.

— Det här fallet påminner närmast om när en fotograf från Expressen greps 1993 vid en demonstration som övergick i upplopp och skadegörelse. Civilklädda poliser hävdade att fotografen hade anslutit sig upploppet och att han hade uppmanat folk att krossa en banks fönster. Men Göteborgs tingsrätt friade honom.

I det här fallet ingrep åklagaren mot reportern, inte mot ansvarige utgivaren –- varför?

— Utgivaren bär det fulla ansvaret för konsekvenserna av publiceringen. Men den enskilde medarbetaren har det personliga ansvaret för sitt arbete med att samla in materialet. Om en journalist exempelvis stjäl en dokumentportfölj för att komma över uppgifter har han gjort sig skyldig till stöld och är personligen ansvarig för brottet.

Journalisten har förgäves sökt statsåklagare Nils-Eric Schultz för en kommentar.

Fler avsnitt
Fler videos