EU-kommissionens beslut kan avgöra SVTs framtid

En rad kommersiella mediebolag runt om i Europa har anmält systemet med public service inom radio och TV till EU-kommissionen. – Om EUs rättsregler tolkas strikt ska public service förbjudas, anser Sverker Gustavsson, professor i statskunskap.

Enligt Tomas Lindman, kansliråd vid kulturdepartementet, har EU-kommissionen ett tiotal anmälningar mot public service att ta ställning till. Anmälningarna kommer från kommersiella medieföretag som hävdar att public service-modellen utgör ett handelshinder och därför ska avskaffas.

Bland EUs medlemsstater finns en rad olika sätt att finansiera public service, allt från skatter till reklam. Det är i första hand de reklamfinansierade systemen som anmälarna skjutit in sig på. Någon anmälan mot den svenska public service-modellen finns inte.

Oro på kulturdepartementet

Att EUs regler om den fria marknaden skulle utgöra ett reellt hot mot public service kan låta som en hypotetisk fråga men saken tas på allvar inom kulturdepartementet.

– Det finns en oro och det här diskuteras oupphörligen på rådsnivå, berättar Tomas Lindman. Kulturministrarna från de olika EU-länderna vill att varje land självständigt ska få bestämma om utformningen av public service men i slutänden avgörs detta av EU-kommissionen och EG-domstolen.

I sommar väntas kommissionen presentera en idéskiss för hur anmälningarna mot public service ska hanteras och vilken linje man ska välja.

– Jag tror inte att vårt system med licenser kommer att anses utgöra ett handelshinder men skulle någon få för sig att anmäla svensk public service vet man aldrig hur utslaget kan bli, säger Tomas Lindman.

– EUs hårda regler om den fria marknadens företräde ger inget juridiskt stöd för public service inom radio och TV, anser Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap som forskar på EU-politik vid Uppsala universitet.

Han menar att det är en rent politisk fråga om EU ska tillåta public service eller inte.

Public service kan utgöra handelshinder

– EUs mål är att undanröja alla handelshinder för att skapa en fri inre marknad. Var gränsen går för vad som är att anses som handelshinder är i många fall flytande, säger Sverker Gustavsson som tidigare arbetat som statssekreterare i utbildningsdepartementet och då ägnat sig åt bland annat public service inom radio och TV.

Han beskriver EUs rättsregler som ganska flytande. I kombination med en avsaknad av rättstradition och prejudicerande fall är det ofta opinion och aktuella maktförhållanden som avgör var EU sätter gränsen för vad som tillåts, hävdar Sverker Gustavsson.

– Både EU-kommissionens konkurrensmyndighet och EG-domstolens domare tänker politiskt och underförstått ligger i deras uppdrag att de ska främja marknadsintegrationen.

Flera exempel på att nationella krafter körts över

Systemet med det svenska Systembolaget anses utgöra ett konkurrenshinder men hittills har EU godtagit Sveriges krav på undantag av alkoholpolitiska skäl.

Många gånger har dock starka nationella krafter körts över.

Sverker Gustavsson tar avregleringen av flyget som exempel. Frankrikes regering hävdade i slutet på 80-talet att konkurrensen inom inrikesflyget måste begränsas av regionalpolitiska skäl men EU genomdrev ändå en avreglering.

Hur det kommer att gå med svensk public service vill inte Sverker Gustavsson sia om.

–Flera gånger har jag bedömt förslag inom EU som orealistiska, till exempel EMU och östutvidgningen. Men det har visat sig att oväntade planer snabbt kan genomdrivas inom EU.

STAFFAN WOLTERS

sw@sjf.se