”EU borde vara tuffare mot Polen och Ungern”

Press- och yttrandefriheten inom EU utmanas. Regeringen i Ungern har drivit igenom flera förändringar i landets mediepolitik. Cheferna för Ungerns public service-företag har bytts ut och 1600 anställda har avskedats. I oktober stängdes landets största regeringskritiska tidning, Népszabadság (Folkets frihet), ner.

Det polska regeringspartiet Lag och rättvisa, PiS, har infört nya lagar som innebär att finansministern har rätt att utnämna chefer inom public service och nya re­striktioner mot journalister införs hela tiden.

I EUs stadgar för mänskliga rättigheter står att mediers frihet och mångfald ska respekteras, medlemsländernas medborgare har rätt till yttrandefrihet och denna rätt ”innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan myndighets inblandning”.

Annons

EU har dock ingen tvingande lagstiftning om pressfrihet utan det är upp till medlemsländerna själva att efterleva att det finns press- och yttrandefrihet. EU vill inte ha detaljstyrning eftersom medlemsländerna kulturer och traditioner är så olika.

Men det finns maktmedel som EU-parlamentet kan ta till, berättar ledamoten Anna Hedh (S), suppleant i utskottet för medborgliga fri- och rättigheter. Hon förklarar att kommissionen kan använda sig av artikel 7 i Lissabonfördraget, även kallad ”atombomben” för att den är så drastisk och bara ska användas när inga andra åtgärder hjälper. Enligt artikel 7 kan ett land förlora sin rösträtt i ministerrådet, där medlemsländerna har vetorätt. ”Atombomben” kan bara användas om ett land upprepande gånger anses bryta mot EUs grundläggande värden rörande demokrati och mänskliga rättigheter.

– ”Atombomben” har inte använts mot Ungern och Polen, vilket har lett till att andra medlemsländer undrar varför de ska följa reglerna, säger Anna Hedh.

Förslag om att ett medlemsland ska förlora sin rösträtt får lämnas av EU-kommissionen och måste godkännas av alla EU-länder. Ungerns president Viktor Orbán har sagt att han skulle blockera ett sådant beslut mot Polen och samma sak skulle säkert Polen göra om samma fråga skulle dyka upp om Ungern.

– Det är EU-kommissionens uppgift att se till så att de grundläggande rättigheterna respekteras. Kommissionen har varit dålig på att följa upp hur länderna sköter sig. Den borde bli tuffare och utdela repressalier till de som bryter mot viktiga principer, tycker Anna Hedh.

Hon nämner att EU-kommissionen kan starta ett rättsförfarande i EU-domstolen, som i sin tur kan utdela böter när ett land bryter mot EUs regler. Ledamoten Viviane Reding, som tidigare jobbade som journalist i Luxemburg, var tuff då Frankrike och Italien började riva romska läger. Hon krävde att de två länderna inom tre månader skulle lägga fram en strategi för hur de skulle hantera frågan, annars skulle de få böta. Frankrike och Italien ändrade sig och slapp böter.

Cecilia Wikström (L) sitter i utskottet för medborgliga fri- och rättigheter, Libe, och har suttit två perioder som ledamot i parlamentet. Då hon blev invald 2014 var ett av de krav hon förde fram att det skulle finnas en kontrollmekanism, att sanktioner kan utfärdas mot de länder som bryter mot EUs portalparagrafer om rättsstatens principer, demokrati och yttrande- och pressfrihet.

– Det var Ungern som satte igång denna spiral och har fått med sig andra länder. Det kommer att breda ut sig om inget görs, säger Cecilia Wikström.
Övervakningssystemet ska vara ett sätt för EU-kommissionen att se till så att medlemsländerna följer unionens lagar.

– Vi är på god väg men det tar tid att införa ett övervakningssystem.

EU-kommissionen kan även frysa utbetalningarna av EU-pengar, som jordbruks- och regionalstöd. Men det är ett straff som skulle drabba ländernas invånare, inte regeringarna.

Lars Adaktusson (KD) har bestämt möte i vad som kallas för ”flower bar”, ett kafé i EU-parlamentet. Han ser allvarligt på utvecklingen inom unionen och att Polen och Ungern går i fel riktning, då de agerat mot medier som är regeringskritiska. Även Lars Adaktusson tar upp att EU-kommissionen har möjlighet att ta till olika åtgärder mot de länder som bryter mot pressfrihet.

– Men kommissionen har varit hovsam i sin tillämpning. Utan press- och yttrandefrihet har vi inte fullt ut en fungerade demokrati. Det är en oroande utveckling. Om inte medlemsländerna lever upp till dessa friheter måste det vidtas åtgärder, säger han.

Han anser att EU nu tar frågan på allvar. Kommissionen för en dialog med Polen och Ungern, som inte bara gäller sanktionerna mot medier utan även ländernas rättssystem.

– Dilemmat är att EU-projektet är utsatt för starka påfrestningar efter Brexit och Polens och Ungerns agerade. Den inre sammanhållningen är utsatt för press. Vi har en historisk situation präglad av stor osäkerhet som vi inte sett tidigare. Att i det läget ytterligare ta steg som skulle försämra sammanhållningen eller försvaga den är inte lätt. Kommissionen jobbar för att förbättra samarbetet, inte vidta åtgärder som leder till ytterligare splittring, säger Lars Adaktusson.