Gå direkt till textinnehållet

En politisk tulipanaros

Kommitténs rekommendation är med andra ord att politikerna, via olika kanaler, ska styra mer och mindre på samma gång. Den säger sig vilja ge public service-företagen större frihet, men till stor del är det en läpparnas bekännelse, med fler krav på ”kvitton på att verksamheten bedrivs i enlighet med uppdraget”.

I onsdags lade den parlamentariska public service-kommittén fram sitt förslag på riktlinjer från 2007 och framåt. Dagen därpå sammanfattades förslaget i Sydsvenskan med rubriken ”Större frihet för SVT och SR” och i Dagens Nyheter med rubriken ”Skärpt kontroll av public service”.

Det intressanta är att båda tolkningarna kan sägas vara korrekta. Det politikerna efter ett års utredande kommit fram till var nämligen att på en och samma gång gasa och bromsa när det gäller den politiska styrningen av public service. Vilket dessvärre kan leda till en rätt svajig färd framöver.

bryt

Kommittéordföranden Bengt K Å Johansson talade om ”mindre detaljstyrning” och om att det var viktigare att klargöra ”vad företagen ska göra än hur de ska göra det”. Med konkreta förslag om längre avtalsperioder och direktfinansiering av avgiftsmedlen är det därför inte orimligt att komma till slutsatsen att oberoendet ökar – vilket ledningarna för SVT och SR var snabba att göra.

Men i betänkandet finns också flera begränsningar av public service-företagens oberoende. Regeringen förbehåller sig exempelvis rätten till veto för nya kanalsatsningar i framtiden – och när det gäller avtalstidens längd är förlängningen inte definitiv. Public service-bolagens ägarstiftelse kan vid en ”kontrollpunkt” efter tre år besluta om en översyn av hur avtalet efterlevs. Såväl Förvaltningsstiftelsen som Granskningsnämnden för radio och TV får dessutom utvidgade befogenheter. Stiftelsen ska ställa tydligare krav på public service-bolagens styrelser, med årliga mål och uppföljningar. Även GRN ska årligen bedöma hur väl SVT, SR och UR fullföljt sina uppdrag. Exakt hur denna uppföljning ska gå till framgår inte riktigt av förslaget. Däremot konstateras det att GRN-bedömningen ska ha sådan tyngd att eventuell kritik ”ska kunna beaktas” av regering och riksdag inför nästa tillståndsperiod.

bryt

Kommitténs rekommendation är med andra ord att politikerna, via olika kanaler, ska styra mer och mindre på samma gång. Den säger sig vilja ge public service-företagen större frihet, men till stor del är det en läpparnas bekännelse, med fler krav på ”kvitton på att verksamheten bedrivs i enlighet med uppdraget”. Hela konstruktionen skriker tulipanaros, med ökad frihet och tyngre överrockar om vartannat. Det är inte lika illa som i Storbritannien, där en utredning i förra veckan föreslog att systemet med ”Governors” (BBCs styrelse) ska ersättas av en regeringstillsatt kommission som noga ska kontrollera att BBC sköter sig – men den politiska klåfingrigheten är ändå påtaglig.

bryt

Om socialdemokraterna verkligen skulle vilja stärka oberoendet för public service finns det en annan konkret åtgärd som skulle betyda mer än de flesta punkterna i betänkandet, nämligen att se till att efterträdaren till Allan Larsson som styrelseordförande för SVT blir en person utsedd helt och hållet för sin publicistiska kompetens – och inte för sin partifärg. Public service-bolagens styrelser ska vara professionella, inte politiska. I synnerhet nu när den politiska kontrollen tar sig nya former.

mj@journalisten.se

PS: För min del får public service styras precis hur som helst, så länge det ges utrymme för saker som torsdagskvällens makligt magiska reportage i SVT om den japanske musikern och krukmakaren Tori Kudo, alias Maher Shalal Hash Baz. Något vackrare och mer gripande har jag sällan sett på TV.

bryt bryt

RÄTTELSE I ett ledarstick i nr 2/05 skrev jag att Årets bild-tävlingen inte omfattar reportage- och porträttfoto i tidskrifter. Det var fel. Även tidskriftsfoto välkomnas. Problemet är bara att många fotografer som jobbar mot tidskrifter inte är med i PFK – eller inte skickar in några bidrag. I prislistorna för de senaste tre åren gapar det därför tomt när det gäller tidskriftsbilder.

Fler avsnitt
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler
Annons

Senaste numret