Elyaas är på flykt från myndigheterna – stöttas av flera journalistförbund

Det är december 2015 när Elyaas Ehsas, då 21 år gammal, först kommer till Sverige för att söka asyl.

Efter att ha arbetat under nästan tre år som journalist på den oberoende radio- och tv-sändaren Rah-e-Farda i Kabul har talibanerna fått upp ögonen för honom och hans rapportering.

Det kommer telefonsamtal med hot och påtryckningar om att Elyaas ska sluta rapportera sådant man ser som falsk information.

Det är dags att Elyaas bevisar sig som en ”krigare”, en ”riktig muslim”, säger en röst bland annat i telefonen.

– Jag har rapporterat från de farligaste provinserna med strider mot talibanerna. Det handlade om självmordsattacker, krig, övergrepp, nästan dagligen. Jag jobbade hårt och försökte göra mitt bästa, men det fanns ingen plats för mig att stanna. De hotade inte bara mig utan även min familj, säger Elyaas till Journalisten.

Hemma i Afghanistan finns fortfarande Elyaas tre syskon och en mamma. Kanske också en pappa, en känd stamledare i sin provins. Honom har Elyaas inte sett på många år sedan han har tagit sig en andra fru och försvunnit.

När Journalisten får tag i Elyaas Ehsas befinner han sig återigen på flykt, någonstans i Frankrike, uppger han.

Så sent som i tisdags flydde han från ett förvar i franska Rennes för att undkomma utvisningen tillbaka till Sverige – som alltså vill skicka tillbaka honom till Afghanistan.

– Jag vill inte komma tillbaka till ett land som vill skicka tillbaka mig för att dö. Det finns ingen säkerhet för mig där, säger han.

Den här gången måste Elyaas gå under jorden i minst 18 månader i hopp om att slippa utvisning. Bakgrunden är den så kallade Dublinförordningen, som säger att man ska söka asyl i det land man först kommer till.

Anledningen till de 18 månaderna är att franska lagar säger att även om de vid gränsen upptäcker att Elyaas fingeravtryck från första ankomstland är Sverige, så kan han ansöka om asyl i Frankrike – så länge han kan hålla sig undan franska myndigheter i 18 månader.

Som Journalisten berättade tidigare i veckan har flera svenska organisationerna som Reportrar utan gränser, Journalistförbundet och Svenska PEN, tillsammans med Internationella Journalistfederationen (IFJ) och det franska journalistförbundet vädjat till franska myndigheter att inte skicka Elyaas tillbaka till Sverige.

Nu har journalistförbunden i Sverige, Frankrike och Afghanistan skickat ett gemensamt brev till den franska inrikesministern med samma uppmaning, skriver International Federation of Journalists på Twitter. 

#France. @IFJGlobal et ses affiliés en France, en Suède et en Afghanistan ont envoyé une lettre officielle au ministre français de l'Intérieur, @GDarmanin. Ils demandent au ministre français de ne pas expulser @elyaas_1 vers la Suède. #solidarité #JournalismIsNotACrime pic.twitter.com/0cWLcbLUoH

— IFJ (@IFJGlobal) April 9, 2021

Ulrika Hyllert, ordförande i Svenska Journalistförbundet, är en av dem som underteckant brevet till den franska inrikesministern. Foto: Tor Johnsson.

Hemma i Afghanistan började en vanlig arbetsdag för Elyaas oftast med morgonmöte vid åtta på morgonen, där man bestämde sig för vilka ämnen man skulle bevaka under dagen.

Mediekanalen som han jobbade på ägdes av ett av de partier som utgör den afghanska regeringen.

När hoten blev allt fler och allvarligare från talibanerna försökte Elyaas först söka hjälp hos polisen.

– Situationen i Afghanistan är helt annorlunda. Om man jobbar för ett internationellt medieföretag kan man få viss säkerhet av polisen. Vi andra har ingen säkerhet, många journalister dör varje månad, det är en väldigt farlig plats.

Polisen uppmanade istället Elyaas att köpa en pistol och ta hand som sin egen säkerhet. De ville inte ens upprätta en anmälan.

– De är själva rädda för talibanerna och vet att om de hjälper mig så kan de komma efter dem istället, och kanske döda dem allihopa.

Via en vän som jobbade inom säkerhetstjänsten i landet kunde Elyaas få bekräftelse på att de hot som hade riktats mot honom och hans familj kom från talibanerna, och var på allvar.

Samma vän rådde honom att genast fly landet.

– Han räddade mitt liv men blev själv mördad tre år senare, säger Elyaas.

Att gå i exil beskriver Elyaas som det svåraste beslutet han någonsin fattat. "Det orsakar en smärta i hjärtat som är livslång, något man får bära med sig hela livet."

Efter en farlig resa genom Kandahar, ett starkt talibanfäste, korsade han gränsen till Pakistan. Där levde han gömd i bergen så länge att han tappade tidsuppfattningen. Mat och vatten fick han hitta på plats.

– När man korsar gränsen väntar polis på båda sidor av gränsen, de tittar efter smugglare och andra, och är ett mycket farligt ställe. Speciellt om man korsar olagligt som jag gjorde. Jag bad till gud att jag skulle överleva, om man blir stoppad ställer de inga frågor. Du kan bli dödad för ingenting.

Efter Pakistan kom han till Iran där nya svårigheter väntade. Bland annat berättar Elyaas hur han betalade shiamuslimer för att komma undan en militant grupp.

Även inne i Iran kan man bli skjuten som illegal flykting.

– De här åren som har gått har förändrat mig i grunden. Jag är inte samma person som jag var för sex år sedan när jag arbetade som journalist. Den här resan har tagit all min glädje.

Elyaas gömmer sig just nu någonstans i Frankrike, uppger han.

Han lever på vänliga människor som erbjuder hjälp, lite mat, och någonstans att bo.

– De kommande 18 månaderna kommer vara väldigt svåra för mig, det vet jag. Jag försöker bara överleva och kämpa på, säger han.

Vad hoppas du på?

– Fred, ingen annat. Jag vill leva i fred. Jag har sett kriget på nära håll och lider fortfarande av PTSD, på natten kan jag inte sova. Jag ser självmordsattacker och bomber i mina drömmar. Jag vill bara hitta ett fredligt ställe där jag kan leva som en normal person.

Karin Fridell Anter är ordförande för organisationen Stöttepelaren, som hjälper ensamkommande unga.

Hon har träffat många som Elyaas, som har flytt vidare från Sverige till andra länder för att deras liv är hotade i hemlandet.

– Antingen lever de på gatan i Sverige eller så flyr de till ett annat land och hoppas få asyl där. Det är märkligt varför Sverige vill ha tillbaka honom då man egentligen inte vill ha honom? Säger Karin Fridell Anter.

Hon menar att en av skillnaderna mellan Frankrike och Sverige är att i Sverige så menar man att Kabul är säkert. Därför kan man utvisas dit, vare sig man kommer från Kabul eller någon annan del av landet.

Hur farligt är det för honom att återvända?

– För en journalist är det jättefarligt, talibanerna mördar specifikt journalister. De vill inte ha en sund nyhetsbevakning eller folk som kämpar för mänskliga rättigheter. Folk som har varit i Europa länge och som tagit till sig ett annat sätt att tänka dödas också selektivt. De blir måltavlor, säger hon. 

Migrationsverket uppger att de gärna svarar på frågor om deras bedömningar i enskilda ärenden. Men då behövs en fullmakt för personen det gäller.

De skriver i ett mejl till Journalisten att de bedömer att säkerhetssituationen i Afghanistan är allvarlig, men att den varierar inom och mellan olika provinser.

"Konflikten har dock inte nått den nivå som enligt lag och praxis måste gälla för att alla från ett visst land ska få stanna", skriver de.

Läs mer: “Afghanistans journalister behöver internationellt stöd”

Läs också: “Våldet mot journalister eskalerar i Afghanistan”​