Våldet mot journalister eskalerar i Afghanistan

Sedan dess har ytterligare minst 31 journalister dödats i Afghanistan. Senast i förra veckan sköts tre unga kvinnor som jobbade för en tv-kanal i staden Jalalabad till döds på väg hem från jobbet.

Förutom dödliga attacker drabbas journalister av hot och trakasserier, vilket lett till utbredd självcensur. Mottagaren av den svenska regeringens Per Anger-pris 2019, den afghanska journalisten Najwa Alimi, vittnade nyligen om att hon lämnat sitt arbete på tv-kanalen Zan-TV och knappt vågar gå ut längre.

Sedan fredssamtalen mellan den afghanska regeringen och talibanerna inleddes i september förra året har attentaten mot journalister och människorättsaktivister ökat kraftigt. Nio mediearbetare har dödats.

Annons

Enligt Reportrar utan gränsers afghanska partnerorganisation Center for Protection of Afghan Women Journalist (CPAWJ) fördubblades våldet mot kvinnliga journalister under 2020 i jämförelse med året innan. FNs samordningsorgan i Afghanistan, UNAMA, räknar också till fem dödade människorättsaktivister sedan september.

Attackerna är inte bara tragedier för de individer och familjer som drabbas. De skadar också Afghanistans sköra demokrati och riskerar att tillintetgöra den positiva utveckling som ägt rum i landet de senaste två decennierna. En utveckling med fria och oberoende medier, ett växande civilsamhälle och ett ökat deltagande av kvinnor i det offentliga rummet.

I jämförelse med många andra länder i regionen har Afghanistan ett stort och mångfasetterat utbud av nyhetsmedier. Journalister har relativt fritt kunnat granska makthavare, men nu har flera profilerade journalister tvingats lämna landet eller lagt pennan på hyllan. Det är en utveckling som genast måste vändas.

En fri och oberoende press är avgörande för att Afghanistan ska kunna fortsätta utvecklas, bort från våld och fattigdom. Våldet mot journalister och människorättsförsvarare måste få ett slut och de ansvariga ställas till svars. Straffriheten är i det närmaste total. I nio av tio dödliga attacker går de skyldiga fria, så även Nils Horners mördare.

Ytterst ansvarig är den afghanska staten, som ska skydda landets journalister och människorättsaktivister, men det behövs också internationellt stöd. I sin utrikesdeklaration den 24 februari poängterade utrikesminister Ann Linde att demokrati är en stark prioritering i regeringens utrikespolitik.

Vi påminner om regeringens demokratifokus, när hot och attacker mot demokratins försvarare ökar i Afghanistan, Sveriges största biståndsland. Sverige måste sätta ord till handling och visa att de afghanska journalisterna och människorättsförsvararna inte står ensamma.

Internationella aktörer kan bidra med finansiering, kunskap och skydd. Vi kan också tala å de tystades vägnar och stå upp för den afghanska befolkningens rätt att leva i fred.

Svenska Afghanistankommittén har arbetat med att tillgodose mänskliga rättigheter för de mest utsatta i Afghanistan i 40 år. Mer än 100 000 barn gick i organisationens skolor förra året. I samråd med civilbefolkningen är deras krav tydliga – det måste bli ett slut på våldet, men inte på bekostnad av att mänskliga rättigheter eller att kvinnors ställning försvagas.

Ett eldupphör måste prioriteras i de pågående fredssamtalen. De som står upp för mänskliga rättigheter måste skyddas och respekteras. Journalister måste kunna rapportera oberoende så att information om förhandlingarna når det afghanska folket. Och vi måste ge dem allt vårt stöd.

Andreas Stefansson
generalsekreterare, Svenska Afghanistankommittén

Erik Halkjaer
ordförande, Reportrar utan gränser Sverige