Gå direkt till textinnehållet

Egmonts starkaste redaktion

Världens starkaste och snällaste björn är högaktuell i år. Bamse fyller 50 och fick i höstas ta emot Sveriges Tidskrifters Stora Pris. Men han är egentligen inte äldre än 32, enligt redaktören Joakim Gunnarsson.

På Bamseredaktionen i Malmö har man nyligen spelat in elva avsnitt av en podd om Bamse och hans vänner med radioprofilen Kalle Lind som programledare. Första avsnittet släpptes samtidigt med jubileumsnumret i början av januari.

– Kalle Lind är väldigt duktig på att förklara saker. Bamse högläses ju ofta, så det är ganska många vuxna som läser Bamse regelbundet också, så podden riktar sig både till lite äldre barn och till vuxna Bamsefans, berättar chefredaktör Charlotta Borelius.

Redaktionen har nyss flyttat in i nya ­lokaler centralt i Malmö. Som på många andra arbetsplatser har alla numera inte en fast arbetsplats, utan får sätta sig där det är ledigt för tillfället. 

Bamses redaktion: Charlotta Borelius, Ninnie Ljunggren och Joakim Gunnarsson. Illustration: Joaquin 

Joakim Gunnarsson och Ninnie Ljunggren hör dock till dem som har mutat in sig i ett eget rum tillsammans med alla inbundna årgångar av tidningen, en gigantisk Bamsedocka och en del annan rekvisita som kan härledas till Bamses värld. Joakim Gunnarsson är redaktör, läser och redigerar manus, och är också art work-ansvarig och granskar teckningar som kommer in till redaktionen. Ninnie Ljunggren började på Bamses redaktion i augusti och är formgivare och layoutare. 

De delar våningsplanet med ett antal andra av Egmonts tidningsredaktioner. Just nu pågår renovering av det översta planet, dit alla redaktioner ska flytta så småningom.

I januari 1973 kom det första numret av serietidningen Bamse. Men redan på 60-talet hade Bamses skapare Rune Andréasson gjort ett antal tecknade ­filmer, som visades på SVT. 50-årsjubileet till trots är Bamse inte äldre än i 30-årsåldern, enligt Joakim Gunnarsson.

– Jag skulle säga att Bamse är 32. Jag tror jag kom på det när jag själv var 32, då var det lättare att skriva om någon som var 32, säger Joakim Gunnarsson som arbetat med Bamse sedan mitten av 90-talet.

Joakim Gunnarsson är redaktör på Bamse, han läser och redigerar manus, och granskar allt material som kommer in från tecknarna. Foto: Tor Johnsson

– I början var han ju tonåring, i de ­gamla 60-talsserierna och i de tidiga tecknade filmerna. Han, Skutt och Skalman åkte ut på äventyr, inga familjer, ingenting sådant. Men sedan fick han flickvän och så skaffade de barn, barnen växte, och då var de tvungna att bli lite äldre. Bamse var rätt så kompakt och liten från början. Rune sträckte ut honom så att han fick mer vuxna proportioner.

På 1970-talet ansågs Bamse vara vänster­vriden. Nu för tiden får han epitetet PK på till exempel Flashback. När Carl Bildt var statsminister 1994 gav han Bill Clinton en slips med Bamsemotiv, det väckte upprörda känslor hos vissa, som inte uppskattade att en borgerlig minister gav bort en ”kommunistnalle” till USAs president. 

Redaktionen tar gärna upp aktuella samhällsfrågor i historierna och i Bamses skola kan barnen till exempel just nu lära sig hur man sparar el.

2017 kom ett uppmärksammat nummer som handlade om källkritik. Där är det Lille Skutts hustru, journalisten Nina Kanin, som hjälper sin man att faktagranska när han tror på rykten som sprids på nätet. 

Historierna kommer till på lite olika sätt. Ibland genom manusmöten med flera manusförfattare tillsammans med redaktionen, men under de senaste två åren sedan pandemin har redaktionen pratat ihop sig och delat ut uppdrag till författarna. 

– Men då kan det vara väldigt öppet, till exempel att det ska vara en historia med Nina Kanin och Bamse. Det kan handla om precis vad som helst, säger Charlotta Borelius.

Vanligast är att författaren skickar in ett synopsis.

– Ibland kan vi vilja ha ett speciellt tema. Om vi till exempel vill skriva om demokrati, så kan det låta högtravande, hur tar vi ner det på Bamsenivå? Det är det som våra författare är proffs på. Vissa ämnen är svårare än andra. Jag sa för åtta år sedan att vi borde göra en serie om skilsmässor, och hur gör vi det? Det tog tre år innan vi hade någon i tidningen. Du måste göra det på rätt sätt, du får inte skrämma barnen, säger Charlotta Borelius.

– Och med rätt figurer i Bamse. Vilka funkar det med? För det blir ju fast sedan, inflikar Joakim Gunnarsson.

När Rune Andréasson gick bort 1999 fanns det en kortfattad beskrivning över figurernas karaktärer som han lämnat när Serieförlaget tog över Bamse på 90-talet. Efter hans död fick redaktionen en hög med över 60 manus som han skrivit i hemlighet när han var pensionerad. De portionerades ut och publicerades ­under en tioårsperiod då och då.

Märker man skillnad på Rune Andréassons sätt att göra Bamse jämfört med hur tidningen ser ut nu?
– Det är många olika som skriver och ritar Bamse nu, så det är klart att det skiljer sig jämfört när det var en person som både skrev allt och tecknade allt. Nu är det ungefär sex författare och uppåt tio tecknare, det är klart att det spretar. Då är det vårt jobb att försöka hålla ihop det så bra som möjligt, säger Charlotta Borelius.

Ninnie Ljunggren putsar till en Bamseserie. Foto: Tor Johnsson

– Varje tecknare har sin röst, varje författare sitt speciella sätt att skriva på. Vissa ligger närmare Rune än andra. Men språket känns ”runigt” ändå. Man säger inte att något är fult till exempel, utan då säger man ”det var inte mycket snyggt”, säger Joakim Gunnarsson.

Det viktigaste med berättelserna är att det är spännande och underhållande. 

– Men man kan passa på att säga något också, om det finns tillfälle och det passar för historien så skadar det inte om man får lära sig något. Man ska helst inte börja i den änden att ”nu gör vi en serie för att man ska lära sig det här”, då kan det bli lite tråkigt, tycker Joakim Gunnarsson.

Med åren har de flesta figurer förändrats, och många har kommit till. Vargen blev snäll redan på 70-talet, han sköter numera om hästarna i stallet. Kapitalisten Krösus Sork, som Rune Andréasson skapade, finns kvar och gör livet surt för alla som står i vägen för honom. 2005 upptäckte redaktionen att de behövde ett nytt element i handlingen, så kom den nye ­elakingen Reinard Räv till. 

– Han kommer inte att bli snäll, säger Joakim Gunnarsson, som var med och skapade figuren.

Det måste finnas en balans mellan det genomsnälla och det läskiga, är de eniga om. 

– Skulle det bara vara snällt skulle det bli jättetråkigt att läsa. Det onda ska få vara med, men kommenterat.

Upphovsrätten till Bamse äger Runes Andréassons söner. Alla olika samarbeten och nya produkter ska godkännas av dem. Det finns Bamsegymnastik via Svenska gymnastikförbundet, Bamse­plåster, Bamseland på Kolmården bara som ett par exempel.

Utöver det ordinarie ­magasinet finns även titlarna Bamse för de yngsta, Bamse – kul att lära och Bamses äventyr. 

50-årsjubileet ska utöver poddavsnitten firas med ett jubileumsnummer.

– Det har Tony Cronstam, som började teckna Bamse i början av 90-talet, ritat och Jimmy Wallin har skrivit. Tony har lagt ner tid på att teckna det här numret precis i Runes stil. Det ska kännas lite som att Rune tappade bort ett nummer, säger Joakim Gunnarsson.

Finns det en digital framtid för Bamse?
– Jag hade ett motstånd mot att läsa ­serier på skärm förut, eftersom jag stressade igenom det. Nu har jag lärt mig det. Jag tror inte att dagens barn kommer att ha det problemet. Så jag tror att ­Bamse har en framtid både digitalt och på pappe­ret, säger Joakim Gunnarsson.

BAMSEFAKTA 

  • Tidningen Bamse kom med sitt första nummer 1973 och utkommer numera 20 gånger per år och passar åldrarna sex till åtta år. Kärnläsaren är sex år.
  • Antalet Egmontanställda medarbetare i Sverige uppgår idag till cirka 2 000.
  • I koncernen ­Egmont ingår Story House ­Egmont, Nordisk Film, TV2 i Norge, och Egmont Books.
  • 226 000 barn i åldern 4–15 år läser Bamse-tidningen varje månad eller oftare. 
  • Aktuell: Fyller 50 år och fick i höstas Sveriges Tidskrifters Stora Pris med motiveringen: ”i över femtio år varit trogen sitt samhällspatos och följt nya generationer genom att ständigt vara relevant mot sin föränderliga målgrupp.”

 

Fler avsnitt
Fler videos