Gå direkt till textinnehållet

De ska kartlägga hatet mot 2 000 svenska journalister

Oscar Björkenfeldt och Måns Svensson vid Lunds universitet ska kartlägga vad som skrivs om 2 000 svenska journalister på Twitter, vilka som skriver, hur hatstormar uppstår – och vilka konsekvenser det får för samhället.

Hatet har blivit en del av vardagen för många journalister, och fyra av tio journalister som hotats idkar självcensur för att slippa nya hot, visar tidigare enkätundersökningar.

Nu ska två forskare vid Lunds universitet, rättssociologen Måns Svensson och doktoranden Oscar Björkenfeldt, gå till botten med hatet och dess konsekvenser för samhället. Studien som finansieras av Brottförebyggande rådet kommer att pågå de nästkommande tre åren.

– Vi har identifierat kunskapsluckor i forskningen när det gäller hat och hot mot journalister. Vi kommer att titta på hur hatet sprids, och om det leder till åsiktsförskjutningar i samhället, säger Måns Svensson.

Annons Annons

Studien delas upp i fyra delstudier. Den första delen handlar om att kartlägga hatet på nätet och i sociala medier, genom datautvinning. I den andra delen kommer forskarna att genomföra en enkätundersökning för att mäta utsatthet och graden av självcensur bland journalister. I de två sista delarna kommer journalister, experter och makthavare att intervjuas.

– Vi ska titta på de bredare samhällskonsekvenserna av att så många journalister var och en justerar vad de skriver på grund av risken för att utsättas för hat och hot, säger Måns Svensson.

– På individuell nivå är det här inte svårt att förstå. Om jag blir uppringd av en journalist som vill ställa frågor om genus och etnicitet så förstår jag att om jag ställer upp på intervjun kommer jag att få mejl och telefonsamtal från knäppgökar i en månad framåt. Då måste jag göra bedömningen om jag befinner mig på en mental plats där jag kan hantera det. Om jag inte gör det bör jag avstå från intervjun. Det som är svårare att se är makroperspektivet; hur påverkas samhället om många avstår från att yttra sig?

I teorin kan organiserade hatkampanjer vara effektiva för att förändra samhället. När man censurerar sig själv uppstår en kognitiv dissonans; man känner ett obehag av att ha två motstridiga tankar. Kognitiv dissonans leder till åsiktsförskjutning, där man anpassar sina åsikter och attityder för att slippa obehaget. När sådan åsiktsförskjutning sker på stor skala kan det påverka hela samhället.

– Det har skett åsiktsförskjutningar bland journalister. Om du till exempel jämför vad som skrevs om Sverigedemokraterna på ledarsidorna i svenska tidningar för tio år sedan med vad som skrivs nu, så ser du skillnader.

När Journalisten gick igenom enkätundersökningar om hat och hot mot journalister för två år sedan, kunde vi se att det hade skett en kraftig ökning 2012, och att det möjligen kunde kopplas till att Avpixlat lanserades i oktober 2011. Är det den sortens plattformar ni ska granska?
– Vi ska börja i den andra änden, men kanske hamnar där. Vi vet ju att en del av hatstormarna mot journalister är organiserade. Det är inte svårt att hitta de platser på nätet och i sociala medier där folk samlas till attacker mot enskilda journalister. Man diskuterar till och med vem som ska göra vad i vilka kommunikationskanaler.

Vad hoppas ni uppnå med studien?
– Bidra till kunskapsläget förstås, men också att se om ett rättssociologiskt brottsofferperspektiv kan bidra till att motverka riskerna. De journalister som utsätts är brottsoffer, samtidigt som lagstiftningen framför allt syftar till att hindra censur och inte erbjuder något starkt skydd mot den här sortens organiserade angrepp. Det blir i nästa led problematiskt för hela samhället om journalisters yttrandefrihet begränsas, säger Måns Svensson.