Gå direkt till textinnehållet

Datorn, den får du lära dig själv

Internet och datorer är numera en naturlig del av det journalistiska arbetet. Men många tidningar satsar inte några större summor på redaktionernas kompetensutveckling, trots att tidningar, radio och tv anses tillhöra gruppen kunskapsföretag.

Internet och datorer är numera en naturlig del av det journalistiska arbetet. Men många tidningar satsar inte några större summor på redaktionernas kompetensutveckling, trots att tidningar, radio och tv anses tillhöra gruppen kunskapsföretag.

Arbetsgivarna förutsätter att journalisterna kan hantera sina datorer. Du kan ju skriva, lyder ofta svaret, säger Mark Comerford, som undervisar i nya medier vid JMK i Stockholm.

Journalisten har ringt runt till några slumpvis utvalda tidningar för att fråga hur stor deras utbildningsbudget är. Få tidningar har pengar öronmärkta för datautbildning utan i budgeten ingår allt från skrivarkurser till sökning på Internet. Det är också upp till journalisterna själva att välja hur de vill använda pengarna, om de vill lära sig mera om Internet, datorer eller gå en skrivarkurs.

Annons Annons

Sundsvalls Tidning avsätter 2 procent av lönesumman till vidareutbildning, vilket motsvarar ungefär 5 000 – 6 000 kronor per anställd. Till hösten kommer tidningen att ha kurser i Internet. De har dessutom köpt in en vidareutbildning i Internet av Fojo. Tidningen kommer även att utbilda skrivande reportrar i radiojournalistik, eftersom tidningen satsar på radiosändningar.

Skånska Dagbladet har en utbildningsbudget på 3 000 kronor per anställd och år. Även de ordnar kurser i Internet till hösten. Tidningen skaffade förra året ett nytt datasystem där utbildning i de nya programmen ingick.

På Göteborgs-Posten har de anställda 5 000 kronor per år att använda för fortbildning. Därtill kommer en pott på 1,5 miljoner som fördelas centralt till de 312 anställda. Tidningen har ett avtal med företaget AlfaScoop som kontinuerligt ordnar kurser i allmän datakunskap, e-post och Internet. Ansvariga för vidareutbildning på tidningen menar att det aldrig är några problem att få pengar när det gäller teknikutbildning. Satsningen på nättidningen gör att reportrarna måste ha kunskap om den nya tekniken.

DN vill inte tala om hur stor utbildningsbudgeten på tidningen är, men ansvariga menar att den är väl tilltagen. I budgeten görs det ingen skillnad mellan skrivkurser eller datautbildningar. Målet är att alla skall ha gjort fem utbildningsdagar under två år. DN har även de en kontinuerlig datorutbildning efter hand som programmen uppdateras. De anställda kan själva välja om de vill gå på kurs eller få en cd till sin dator för självstudier. Tidningen har även en egen lokal för datautbildning och kan hyra in externa lärare.

För dem som är inne i vikariesvängen krävs att de redan kan alla dataprogram för att bli anställda.

Det är kanske lite oförskämt att jämföra, men exempelvis på Spray, som bland annat gör tidningen Darling, har de anställda en utbildningsbudget på ungefär 100 000 per år. Summan varierar dock kraftigt beroende på de anställdas förkunskaper, bakgrund och behov. På det nya medieföretaget Inovit, som producerar journalistiskt innehåll till företag på nätet, kommer man att satsa mycket på utbildning. Hur mycket är ännu inte fastställt eftersom företaget nyligen har bytt VD.

Kompetensutveckling och självförverkligande ingår ofta i löneförmånen hos de nya medieföretagen.

Många forskare menar att dessa nya medieföretag är ett hot mot etablerade tidningshus och det krävs både av journalister och tidningarnas ledning att de sätter sig in i den nya mediesituation som håller på att ta form för att de skall överleva.

”Tidningarna måste omgående anpassa sig till den utbildningskultur som återfinns i de flesta andra kunskapsföretag. Inte minst hos många av de nya aktörerna som utgör eller kommer att utgöra konkurrenter till tidningarna,” skriver Thorbjörn Lindskog, forskare vid JMK, i en studie om hur redaktionerna kommer att förändras på lokaltidningar när de övergår till att publicera sig både i tryck och på webben.

Arbetsgivarna verkar tro att inköp av ny teknik automatiskt skulle göra dem konkurrenskraftiga. Ny hårdvara köps in, men i budgeten ingår sällan underhåll och skötsel – och framför allt inte utbildning av journalister hur de skall använda de nya programmen.

– Arbetsgivaren kräver att du på ett magiskt sätt skall lära dig nya program samtidigt som du jobbar – utan extra betalt.

I en undersökning som gjordes vid JMK svarade en VD för ett tidningsföretag så här på frågan om företaget tänkte ge journalisterna utbildning om webben:

”Utbildning kommer att ges. Men inte till journalisterna utan till annonsavdelningen eftersom de måste sätta sig in i webben. Journalisterna skall ta hand om innehållet och det kan de redan”.

Mark Comerford tror inte att det enbart är arbetsgivarnas fel. Det finns också en skepsis inom journalistkåren mot den nya datatekniken. Han menar att många journalister uppfattar tekniken som ett hot och vill skydda journalistiken. De är rädda för att datorer skall göra dem mer till tekniker än journalister.

– De inser inte att tekniken har blivit inflätad i journalistiken, att det blir allt svårare att särskilja teknik från journalistik.

Idag är det få journalister som inte skriver på dator, redigerar på dator eller använder Internet och e-post i sitt dagliga arbete. Datorn har blivit en lika naturlig del av vardagen som blyertspennan och papperet en gång var.

– Om blyertspennor går av vet vi hur vi skall ordna till en ny spets. Men vi vet inte hur det står till med vår dator, vårt arbetsinstrument. Därför ropar vi på tekniker om hjälp.

Han kräver inte att journalisterna skall bli experter, men vill att alla reportrar har en baskunskap om hur en dator fungerar– som vi kräver av en taxichaufför att han vet hur man fyller på bensin i en bil.

– Datorn är ett kraftigt verktyg för att fördjupa journalistiken. Bra datorvana försämrar inte journalistiken. Datorn kan göra dig till en bättre journalist.

Genom att inte ha kunskap om datorer och webb överlämnar vi många av besluten om hur framtidens journalistik skall utövas åt tekniker och arbetsgivarna, menar Mark Comerford. Utan baskunskap går det inte att ha några synpunkter på förändringarna. Datasystem kommer att byggas upp av tekniker och inte bli anpassade till journalisternas arbetsförhållanden eller behov. Webbsatsningar kommer att drivas av unga tekniker med begränsad journalistisk erfarenhet.

Thorbjörn Lindskogs studie visar att diskussionen och kunskapen bland personalen om vart utvecklingen är på väg är begränsad.

”I förlängningen skapar denna kunskapsbrist på redaktionerna en inre tröghet mot förändring. Det talas till och med om att denna kvarnsten utgör ett av de allvarligaste hoten mot tidningarnas möjlighet till förnyelse och snabba anpassning till en ny marknadssituation,” står det i rapporten som kom i mars 2000.

Fler avsnitt
Fler videos