Dåligt omdöme som affärsidé
Det kanske inte är okej. De kanske inte vill förknippas med SF Bio som bolag.
När Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén ska förklara varför det behövs en ny, bred massmedieutredning har hon en favoritformulering: ”för att påminna om att journalistik faktiskt inte är vilken vara som helst”.
Det är en motiverad påminnelse; det visar inte minst Expressen och SF Bios ”unika samarbete” om en gratistidning till biobesökarna.
bryt
Projektet Filmguiden är en kommersiell skolbokskonstruktion av smartaste konsultsnitt. SF Bio får en ”kvalitativ inramning” till sin produktinformation (att få Guiden i handen vid biobesöket istället för SFs tidigare gräsliga reklamblad är onekligen en stor vinst för oss alla) och Expressen får ut sin fredagsguide i ytterligare 300 000 exemplar per månad, vilket borde kunna göra underverk med räckviddssiffrorna i den viktiga målgruppen 15-35 år; den grupp där tidningen fått mest spö av Aftonbladet det senaste decenniet.
Win-win så det stänker om det – och en bra grund till fortsatt fruktbart samarbete inom koncernen.
Så vad är då problemet? Två saker. Att det hela är så rasande klantigt skött. Och att journalistik faktiskt inte är vilken vara som helst.
bryt
Klantigheten först. Att Expressen inte förstod att detta kunde vara kontroversiellt och därför väldigt noga såg över hur SF Bio exponeras är obegripligt. De åtta sidor som SF Bio disponerar är annonser, inte redaktionell text. Ändå är de formgivna på ett sätt som är förvillande likt det redaktionella materialet och försedda med pagina som vilken redaktionell sida som helst. Det är inte bara klantigt, det är dåligt omdöme som affärsidé.
Den allra värsta fadäsen hittar man på omslaget: där står SF Bios logotype, sida vid sida med Expressens egen. ”Editionens” största annonsör har lyckats köpa plats på ett i högsta grad redaktionellt utrymme – ett heligt sådant. Det kostade 300 000 ex och åtta annonssidor.
Men även om Expressen-ledningen tar sitt förnuft till fånga och raderar bort SF-loggan från omslaget och tvingar SF Bio att layouta om sina annonssidor, så kvarstår flera problem, i ett större perspektiv.
Det finns inget medieföretag i dag som inte söker efter nya intäktskällor, när botten gått ur den ena annonsmarknaden efter den andra, och om man kan tjäna pengarna genom ytterligare spridning av befintligt material – inom och utom de egna koncernerna – så är det naturligtvis extremt lockande.
bryt
Förlorare blir journalisterna. Dels ekonomiskt. Expressens medarbetare och frilansare har inte fått ett öre extra för att deras texter sprids i ytterligare 300 000 exemplar, i en delvis ny produkt. Dels moraliskt. De har heller inte tillfrågats om det är okej att deras texter säljs vidare till ett av Sveriges största underhållningsföretag.
Men det kanske inte är okej. De kanske inte vill förknippas med SF Bio som bolag. Och – framför allt – de kanske inte vill ta risken att allt de gör i bilagan, från betyg till omslagsval, kan komma att ifrågasättas och misstänkliggöras. Utan att de själva gjort någonting för att föranleda sådana misstankar.
Journalisterna på Expressen har inte gjort ett enda fel, det är viktigt att påminna om. De har bara en arbetsgivare och ägare som i vissa lägen glömmer bort att journalistik faktiskt inte är vilken vara som helst. bryt
P.S. Under hösten kommer vi att presentera tre nya namn bland krönikörerna: före detta journalistikprofessorn Göran Rosenberg, chefredaktören Erik Hörnfeldt och frilansen/redaktören Ira Mallik.
