Christian Catomeris om SVT-dokumentet: ”Jag känner sorg”

Journalisten berättade tidigare idag om den hårda kritiken mot SVT i den nya rapporten ”Hur kan det vara så här?” där 20 SVT-journalister med utländsk bakgrund intervjuats anonymt om arbetssituationen och journalistiken.

Rapportförfattarna Sara Almosaibi Jasas och Christian Catomeris har lett projektet och gjort några av intervjuerna, men deras egna upplevelser finns inte med i materialet.

– Jag har arbetat inom public service i 40 år och jag känner igen mig i berättelserna i rapporten. På så sätt är jag inte helt överraskad, säger Christian Catomeris.

Annons

– Det som däremot överraskade mig positivt var att SVT på senare år har lyckats rekrytera ganska många unga medarbetare med utländsk bakgrund, eller som kommer från en annan socioekonomisk bakgrund, än vad som är normen på redaktionerna.

När Hanna Stjärne tillträdde som vd på SVT 2015 var hennes första beslut att öka mångfalden på företaget. Det verkar alltså ha gett vissa resultat.

Men arbetssituationen inne på redaktionerna framstår som problematisk för många. Några av de personer som intervjuas i rapporten uppger att de överväger att lämna SVT och en berättar att hen blev sjuk. Det innebär att det är bråttom om man vill behålla de kompetenser man har rekryterat.

– Jag känner en sorg över att dessa unga människor upplever ett främlingskap inne på redaktionerna och inte känner att de kan prata med sina kollegor, sina chefer eller facket, utan går hem efter jobbet och ventilerar med utomstående, till exempel den egna familjen i stället. Jag känner sorg, säger Christian Catomeris.

Mycket av frustrationen som de intervjuade ger uttryck för i SVT-dokumentet bottnar i den journalistik som SVT producerar; i urval och vinklar. Diskrepansen mellan SVTs målsättningar att spegla ”Hela Sverige”, att ”Komma närmare alla i Sverige”, och verkligheten inne på redaktionerna, gör att många känner besvikelse och frustration.

På både kort och lång sikt kommer detta att leda till problem för SVT, tror Christian Catomeris.

– Jag har jobbat som redaktör på Aktuellt och Rapport och vet att de redaktionella besluten om urval och vinklar i viss mån är godtyckliga. Besluten påverkas av den redaktionella kulturen och av personliga preferenser. För att kunna spegla hela Sverige måste det därför finnas olika kompetenser och preferenser på en redaktion. Samhället är segregerat i privatlivet och man måste värdesätta de kompetenser som tillför perspektiv som finns ute i samhället men inte på redaktionerna. Att kunna ett annat språk, eller att ha en annan uppväxt eller ett annat nätverk än majoriteten på redaktionen har, är en kompetens, en merit.

Enligt vittnesmålen i rapporten har ett ömsesidigt främlingskap uppstått på SVTs redaktioner, i stället för det möte mellan olika kulturella, etniska, socioekonomiska bakgrunder och perspektiv som man eftersträvat.

– Ju mer segregationen ökar i samhället, ju mer lär dessa ömsesidiga främlingskap öka. Frågan blir då hur SVT kan rusta för att verka i ett samhälle där stora delar av det uppväxande samhället har band till fler kulturer och perspektiv än de ”svenska”? Det är utmaningen, menar jag.

– Ska demografin påverka hur vi tänker oss det nutida och framtida public service och hur vi resonerar kring vad som bör betraktas som journalistisk kompetens?

Christian Catomeris suckar djupt. Under fyra decennier har han lyft mångfaldsfrågor inom public service, men han märker att rädslan har vuxit i tv-huset. Särskilt efter förra årets upprop mot rasism på SR, och hur initiativtagarna blev utsatta.

– Dokumentet innehåller kanske inte lika konkreta berättelser som uppropet på SR gjorde. Vi fick sådana berättelser under intervjuerna men vi har strukit hela eller delar av dem för att skydda medarbetarnas anonymitet.

Själv har han varit tämligen orädd genom åren, ”en bråkstake”, som han själv uttrycker det. Så sent som i oktober förra året lämnade han med buller och bång SVTs Agenda och återgick till utrikesredaktionen efter en partiledardebatt där Agenda använde namnet ”Hassan” för att illustrera en ung kriminell i ett utsatt område. Det var inte hela förklaringen naturligtvis – det fanns andra händelser som föregick sortin. Christian Catomeris vill inte gå in på detaljer.

– Jag är inte ute efter att reta upp chefer. Jag tycker att det finns en lyhördhet i SVTs ledning, och jag tror att det här dokumentet kommer att bidra till diskussionen, och kanske till en förändring. Jag är glad att ha kunnat delta i detta som också blir något av det sista jag gör på SVT. I augusti går jag i pension.

I en debattartikel i DN Kultur idag skriver Christian Catomeris om arbetet med dokumentet och om bakgrunden, och riktar samtidigt kritik mot hur SRs ledning behandlat de personer som tog initiativ till uppropet Vems SR? förra året, och som inspirerat till dokumentet Hur kan det vara så här? på SVT. Hela dokumentet finns upplagt på SVTs journalistklubbs sajt.