Gå direkt till textinnehållet

Blockaden kan få etern att tystna

Journalistförbundets varslade förbud för att utföra mer än en journalistisk funktion under samma arbetsdag lär slå hårt mot verksamheten, i synnerhet på de mindre lokalredaktionerna. Om inte arbetsgivaren tar in mer folk kommer det att bli svart i rutan och tyst i radion, konstaterar flera redaktioner.

Journalistförbundets varslade förbud för att utföra mer än en journalistisk funktion under samma arbetsdag lär slå hårt mot verksamheten, i synnerhet på de mindre lokalredaktionerna.
Om inte arbetsgivaren tar in mer folk kommer det att bli svart i rutan och tyst i radion, konstaterar flera redaktioner.

Det kallas ”snedstrecksvarsel”, den stridsåtgärd som innebär att journalisterna på Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion från i eftermiddag klockan 16 inte får ägna sig åt mer än en funktion under arbetsdagen. Reportrar får bara vara reportrar, inte redigera, fotografera eller lägga ut på webben, under en och samma arbetsdag, för att ta det enklaste exemplet.

På Nordnytt i Kiruna förväntar man sig stora effekter av åtgärden:

– Här i Kiruna kommer det att påverka alla tio som normalt jobbar med mer än en funktion, säger Perarne Sanglert, ordförande i journalistklubben. När man går över till sommartablån kommer man antingen att vara tvungen att kalla in en extra person för redigering eller att spela in program ena dagen och sända nästa.

– Att få ut ett reportage om dagen kommer vi inte att klara, säger han.

På Nordnytt i Kiruna finns flera olika typer av kombifunktioner, programledare/redaktör, reporter/redigerare och fotograf/redigerare. Enligt Perarne Sanglert har de anställda välkomnat varslet:

– Jag har bara hört positiva kommentarer. SVT har steg för steg infört allt fler kombinationstjänster, och det här varslet visar sårbarheten i en sådan organisation. Många var missnöjda redan tidigare. Därför är stödet för konfliktåtgärderna stort.

Kenneth Sundin, journalistklubbens ordförande på Sveriges Television och verksam på SVT i Malmö, säger att medlemmarna både uttrycker stridsvilja och en osäkerhet inför hur man ska hantera stridsåtgärderna:

– Det är inte helt lätt att förutse effekterna, mycket beror på hur företaget kommer att agera.

Kenneth Sundin säger att journalisterna på SVT i Malmö har stor insikt om visstidsproblematiken och stödjer stridsåtgärderna:

– För att vara en kår som är så lojal mot verksamheten har varslet fått förbluffande starkt stöd. Det beror nog på att SVT-ledningen i sin nya omstruktureringsplan, trots all debatt om visstidseländet, ändå vill öka antalet visstidare och att de kallt har nobbat vårt förslag om att tillsätta en arbetsgrupp i frågan.

bryt

Staffan Sonning, chef på Dagens Eko i Stockholm, säger sig känna osäkerhet inför vad varslet innebär:

– Varslet är svårtolkat och ingen vet exakt hur det kommer att slå. Vi är fortfarande i färd med att analysera hur åtgärderna kommer att påverka oss, säger han.

Journalistklubbens ordförande Witold Lanzenberg har just besökt SR Blekinge och säger sig ha mött en blandning av osäkerhet och glada tillrop:

– Det blir lite dubbelt eftersom medlemmarna måste övervinna sin instinkt att vilja göra bra program. Radion har länge förlitat sig på medarbetarnas lojalitet och engagemang, och i ett konfliktläge måste de släppa sin yrkesstolthet, och inse att kvaliteten kommer att påverkas.

Witold Lanzenberg säger sig tro att varslets effekter hittills har underskattats av de flesta:

– Konsekvenserna blir allvarligare än jag först trodde själv. Åtgärden kommer att slå hårt direkt när det inleds och det kommer att drabba lyssnarna, vilket jag själv inte trodde först. Många kanalers praxis att reportrar kör sina program själv stoppas nu. Vill ledningarna lösa det måste de ta in mer folk.

bryt

Lokalredaktionerna har många självkörande programledare som sköter det tekniska och ringer exempelvis till polisen för att kolla upp nyheter. Men om blockaden bryter ut måste ledningen ta in en tekniker som sköter sändningen och en reporter som gör det journalistiska jobbet att ringa till polisen.

– Om arbetsgivaren inte kallar in en tekniker kommer det att bli tyst i radion, säger Tomas Ek, journalistklubbens ordförande på SR Skaraborg.

Dessutom lägger reportrar på SR och SVT ut texter till webben, vilket inte heller skulle vara tillåtet om blockaden träder i kraft.

Tvärsnytt-reportern Marja Grill, tror att mer folk måste anlitas på hennes arbetsplats, där man under torsdagen hade två möten om varslet:

– Jag tror att stridsåtgärden kommer att slå hårdast mot redaktionen i Örebro, där redaktörer arbetar som programledare. Att hitta ersättare till dem kommer att bli mycket svårt.

bryt

Varslets effekter förväntas bli störst i mindre regioner, där man i större utsträckning arbetar med kombinerade funktioner. Denna utveckling har gått längst på SVT Gävle-Dala, där Lars-Gunnar Larsson är programledare och reporter:

– Vi kommer inte att kunna fylla sändningarna. Det kommer att bli svart i rutan under stora delar av sändningstiden, säger han.

Tre av fyra av dem som jobbar på SVT Gävle-Dala är reporterredigerare:

– Visst finns det stor förståelse för Journalistförbundets varsel, men när jag talar med kollegerna uttrycker de framför allt osäkerhet hur vi ska sköta arbetet. Nyheterna här är den enda verksamhet som inte berörs direkt av planen på omorganisationen. Kanske blir inte strejkvilja den tydligaste känslan just därför, utan mer hur man ska lösa de praktiska frågorna.

Anders Hansson, sektionsordförande på SVT Gävle-Dala, tycker ändå att kollegerna på Gävle-Dala präglas av stridsvilja:

– Varje dag har jag mött frågan från medlemmar om när det blir strejk, och ur det perspektivet är åtgärderna nästan för milda. Det handlar inte bara om visstidsanställda, efter alla försämringar är stämningen betryckt och stridsviljan stor, hävdar han.

bryt

En annan av Journalistförbundets konfliktåtgärder är att ingen heltidsanställd medlem i förbundet får arbeta mer än nio timmar per dygn och 40 timmar i veckan.

Detta kommer att ställa till stora problem för ledningen på SVT och SR. Redaktörer och programledare jobbar vanligtvis långa pass och kommer över gränsen på nio timmar. De som arbetar som redaktörer för de lokala TV-nyheterna börjar vanligtvis jobbet vid halv åtta till efter sändningen klockan 19.10. Det skulle innebära att de inte skulle kunna vara med vid sändningen eftersom de då överstiger tiden nio timmars arbete per dygn.

Samma situation kommer att uppstå på Aktuellt och Rapport där de centrala personerna för nyhetssändningarna jobbar över nio timmar per dygn.

bryt

Arbetstidsblockaden kommer dock att slå lite olika eftersom inte alla redaktörer på Aktuellt och Rapport är medlemmar i Journalistförbundet. Däremot får inte vare sig oorganiserade eller medlemmar i andra fackförbund utföra arbetsuppgifter som en medlem i Journalistförbundet normalt skulle ha gjort. Allt arbete som strider mot varslen räknas som strejkbryteri och kan leda till nya stridsåtgärder.

Även större delen av programledarna jobbar långa dagar och långa veckor.

– Alla dessa saker kommer kraftigt att påverka nyhetsarbetet. Ledningen måste ta in mer folk för att det inte ska bli svart i rutan. Det är upp till ledningen om de vill ha sändningar eller inte, säger Per Lärka, journalistklubbens ordförande för enheten SVT Syd.

Kollektivavtalet upphörde att gälla den 1 juni. Därefter inträdde ett tillfälligt avtalslöst tillstånd, men det innebär inte att arbetsgivaren kan ändra på schemat och kalla in lediga reportrar därför att vissa medarbetare jobbar längre än 40 timmar per vecka. Medarbetare har fortfarande rätt att få sin arbetstid anvisad 28 dagar i förväg.

bryt

Skulle en arbetsgivare försöka bryta mot detta uppfattar Journalistförbundet det som en stridsåtgärd från arbetsgivarens sida.

Utrikesreportrar och de som är på tjänsteresa i utlandet är undantagna från stridsåtgärderna. De sportreportrar som ska bevaka fotboll-EM i Portugal påverkas alltså inte. Först när medarbetaren återvänder till Sverige omfattas personen av stridsåtgärderna.

De som går på kurs eller har semester påverkas inte heller av stridsåtgärderna. De som bemannar programkontrollen på SVT har fått dispens från arbetstidsblockaden. Ett antal individer på SVT och SR har också begärt dispens, men detta har ännu inte behandlats av konfliktledningen.

pf@journalisten.se

pj@journalisten.se

FAKTA/konflikten

Från och med imorgon, torsdagen den 3 juni, klockan 16 gäller följande för samtliga anställda på SVT, SR och UR: en arbetstidsblockad som innebär ett förbud mot att arbeta mer än nio timmar per dygn eller 40 timmar per vecka och en snedstrecksblockad, som innebär förbud mot att under en arbetsdag inneha mer än en funktion eller uppgift. Dessutom råder förbud mot att använda privat mobiltelefon i arbetet. Från och med fredag den 4 juni klockan 16 blockeras allt arbete med Kunskapskanalen, oavsett om det bedrivs på SR, SVT eller UR. Torsdagen den 10 juni tas programledaren Annika Lantz ut i en enminutsstrejk 11.04 – 11.05. Medlarna Peter Ander och Benne Lantz har möjlighet att skjuta upp stridsåtgärderna i upp till 14 dagar. På tisdagen var det fortfarande oklart om de skulle utnyttja den möjligheten.

Fler avsnitt
Fler videos