Gå direkt till textinnehållet

Blandade reaktioner på avtalet bland vikarierna

Ett historiskt genombrott, hävdar Journalistförbundets ordförande. Men ute på arbetsplatserna är reaktionerna mer varierade bland vikarier och projektanställda. – Jag är missnöjd. Jag hade förväntat mig en hårdare fajt, säger Alexander Gagliano, vikarie på Sveriges Radio Uppland.

Ett historiskt genombrott, hävdar Journalistförbundets ordförande. Men ute på arbetsplatserna är reaktionerna mer varierade bland vikarier och projektanställda.
– Jag är missnöjd. Jag hade förväntat mig en hårdare fajt, säger Alexander Gagliano, vikarie på Sveriges Radio Uppland.

Ute på public service-företagen är inte alla lika övertygade om att avtalet med SRAO innebär ett sådant trendbrott när det gäller visstidseländet som förbundsledningen hävdar.

På Radio Uppland är i dag tio av 26 journalister vikarier, projektanställda, mångfaldare eller intagna på firma. En av vikarierna är Alexander Gagliano, reporter/nyhetspresentatör, som är anställd från och med 1 juni och fram till 20 augusti. Sammanlagt har han jobbat på vikariat och projektanställningar inom SR i två och ett halvt år.

Han är misstrogen mot det nya avtalet.

– Jag tror inte att det blir någon skillnad, säger han. Det kommer alltid att finnas sätt för arbetsgivare att kringgå att behöva lasa in folk. Och anställningsstoppet kvarstår ju.

Han tycker i och för sig att regeln om ”ett vikariat, en vikarie” är bra. Men även där kan arbetsgivaren trixa, misstänker han.

– Jag hade förväntat mig en hårdare fajt för att få igenom kraven till 100 procent. Ser jag till min egen situation så förstår jag inte hur den kan förändras av det nya avtalet. Därför är jag missnöjd. Men vi får se vad utredningen om projektanställningar leder till.

Alexander, som är 30 år, tror inte att han kommer att bli inlasad eller fast anställd förrän han är närmare 40 år. Han har flyttat sex gånger de senaste tre åren då han bott i Jönköping, Uppsala, Eskilstuna, Stockholm, Eskilstuna på nytt och nu tillbaka till Uppsala. Här har han föräldrar och flickvännen som han bor hos. Han kan inte ta lån och köpa lägenhet så länge han inte har fast jobb.

– Det är frustrerande men på något sätt vänjer man sig vid arbetssituationen. Det är en sorts överlevnadsstrategi. Men efter ett tag börjar man tröttna på att det fungerar så här.

bryt

Redan under utbildningen fick Alexander höra att det var så gott som kört att få fast jobb. Vid senaste klassträffen hade fyra av tio som gick radiolinjen på Vara folkhögskola jobb inom SR. En var inlasad.

– Det har hängt med sedan utbildningen att det är så här det ska vara. I början tänkte jag okej, jag är ju ung. Men så småningom vill man ha trygghet.

Till de fyra T-shirts och fyra teglas han samlat på sig i avskedspresent från sina vikariat väntar han sig i augusti kunna lägga en ryggsäck från Radio Uppland.

– Jag har tröttnat. I höst ska jag börja läsa filmvetenskap i Stockholm om jag kommer in där. Jag hoppas lära mig använda bildspråk och kanske komma in på TV någon gång i framtiden. När mina föräldrar hör att jag tänker plugga i höst blir de oroliga. De vill att jag ska fortsätta jobba. De kan inte förstå det här.

Maud Johansson, reporter/programledare, är inlasad vikarie och journalistklubbens sektionsordförande på Radio Uppland. Hon är projektanställd från och med årsskiftet och fram till sista augusti. Ännu har hon inte hört något om en fortsättning i höst.

Hon har tidigare vikarierat på bland annat Radio Västmanland och Ålands Radio.

– Jag hade tur som blev inlasad här när det råkade saknas en nyhetspresentatör. Det fattas två månader för att jag ska bli fast anställd. Det skulle kännas tryggt.

Även Maud förhåller sig avvaktande till avtalet.

– Jag ser inga direkta fördelar med det. Kanske är jag bara arg. Jag vill ha piskan i nacken på arbetsgivaren och jag hade velat att det blev en klar rak seger. Man kanske borde ha hotat att trappa upp konflikten.

Maud Johansson säger sig förstå att det inom alla yrken finns behov av vikarier, exempelvis på somrarna då de ordinarie har semester. Och hon inser att man inte kan kräva att alla vikarier kan fastanställas.

– Men det här är ett annat system. Man har folk som går år efter år på vikariat och projektanställningar. Arbetsmarknaden är svår och arbetsgivaren kan utnyttja det. Ledningen borde ta ansvar även för de icke fast anställda.

Hon tycker det är hopplöst att vara sektionsordförande som situationen är i dag.

– Vissa kommer hit och försvinner och vi kan ingenting sätta emot. Det är ett problem att det är ett så roligt jobb. Annars hade man stuckit. Det är så otroligt många som vill jobba med radio och arbetsgivaren vet om det. Så här är det på alla medieföretag, exempelvis på kvällstidningarna. Men det luktar illa när just public service-företag gör så här.

bryt

Alexander Gagliano och Maud Johansson tror att de krav på förbättringar för de visstidsanställda som Journalistförbundet gått ut med trots allt har haft ett par positiva effekter:

Frågorna har lyfts upp på dagordningen och problemen har blivit kända för en allmänhet. och arbetsgivarna har tvingats ta frågorna på allvar, enas de om.

För de projektanställda innebär avtalet inga drastiska och omedelbara förändringar. På Utbildningsradion, med en stor andel projektanställda och där det var varslat om total blockad för Kunskapskanalen, var stämningen därför ganska avslagen när avtalet blev känt.

– Jag hoppas att arbetsgruppen kommer fram till att projektanställningarna måste bli längre, åtminstone ett år. Många gånger har min anställning bara varit en månad, säger Bitte Landelius.

Hon har en tre och en halv månader lång projektanställning som researcher på Utbildningsradions program Garagefilm. Hon har arbetat i flera omgångar på UR, alltid med korta projektanställningar.

Det är inte ovanligt att UR projektanställer reportrar för en månad och att de under den tiden ska göra research och planera ett längre reportage.

– Fotografer var tidigare arga på oss reportrar för att vi inte kunde planera ordentligt. Men det går inte på en månad. Nu har fotograferna förstått våra arbetsförhållanden, säger Bitte Landelius.

På fredag slutar hon på UR. Om det blir en fortsättning till hösten vet hon inte, eftersom projektledaren för Garagefilm inte har fått något besked om en eventuell förlängning av programserien.

Jennie Hansson, som arbetar med programmet Television, slutar sin projektanställning en månad innan programmet är klart. Television sänds under tolv månader, men Jennie Hanssons projektanställning är på elva månader. Skulle hennes anställning vara längre skulle hon ha blivit inlasad.

– Är man projektanställd borde man få jobba tills projektet är slut. Nu får jag inte vara med den sista månaden, säger Jennie Hansson.

Agneta Stefansson, som för tillfället har ett vikariat som producent på livsåskådningsredaktionen på SVT i Umeå, vill att arbetsgruppen utreder vad som kan kallas projekt.

– Det finns alldeles för många projekt. Projekt kanske behövs, men inte i den omfattning som finns nu, säger Agneta Stefansson.

Hon jobbade tidigare i tre år som projektanställd producent för Sveriges Radios äldsta program, gudstjänsten, som sänts sedan i början av 20-talet.

Från Malmö sänds ett program som heter Projekt Ö och är ett samarbete mellan SVT i Malmö och danska TV2. De tre som arbetar med programmet är projektanställda.

– Jag jobbar som allmänreporter på Projekt Ö. Men jag har egentligen ingen expertkunskap om ämnet förutom att jag har erfarenhet som allmänreporter. Nu när vi tre som jobbar med programmet har skaffat oss kunskap riskerar vi att lyftas ut eftersom vi närmar oss LAS-gränsen, säger Hans Larsson.

Även han vill att arbetsgruppen ser över vad som kan kallas projekt, och vilka kriterier som ställs på dem som jobbar i projekt.

bryt

Katarina Otz Norell jobbar med Sommartorpet, som sänds från SVT i Örebro. Programmet sänds bara under några månader och hon ser inget fel i att de som jobbar med programmet är projektanställda. Men hennes företrädare hade en tjänst på Tvärsnytt som han gick tillbaka till. När Katarina Otz Norells anställning går ut den 21 augusti vet hon inte vad hon ska göra.

– Jag tillhör B-laget eftersom jag inte har någon arbetsplats att gå tillbaka till mellan projekten. Det blir a-kassa. I längden kan man inte hålla på såhär, säger Katarina Otz Norell som tidigare varit vikarie på Värmlandsnytt, TV4 Värmland och projektanställd på Fråga Doktorn i två omgångar.

Vad överenskommelsen om vikarier och vad arbetsgruppens utredning kan leda till har hon svårt att överblicka.

–Jag är lite skeptisk. Det är inte så att man kan andas ut, säger Katarina Otz Norell.

På Sveriges Television i Stockholm var reaktionerna varierade, men generellt försiktigt positiva. Bland de projektanställda syntes dock inga cigarrer. Anna Sahlström, projektanställd reporter på SVT Samhälle, kommenterar:

– Att det inte blev någon konkret förändring för de projektanställda och att frågan förs till en utredning tycker jag trots allt visar att facket var lite för svagt. Visst tycks det vara ett steg i rätt riktning för vikarierna, men det vore synd om projektanställdas situation nu begravs i en utredning.

Maria Magnusson, som har varit projektanställd på Kulturredaktionen är nu A-skattande frilans för SVT, ser positivt på avtalet:

– Här på kulturen har vi nästan bara projekt och inte vikariat. Men jag tycker att avtalet är positivt och glädjande för vikarierna. Jag hade ändå inte förväntat mig att projektfrågan skulle få en lösning, det handlar om en hel arbetsmarknad som bygger på projekt, och den löser man inte utan vidare.

bryt

På SVT Kultur är Johar Bendjelloul numera fast anställd:

– Jag har haft alla former av anställningsformer, projektanställd, vikarie och dagsinhoppare, så problematiken känner jag väl till. Och jag ser att det finns en intressekonflikt. Det vore inte lyckat om samma fast anställda medarbetare bara skulle göra alla program till SVT. Samtidigt är det otryggt och frustrerande för de som arbetar länge för SVT i olika former, säger han.

– Det finns en risk att avtalet leder till att ledningen börjar förändra hur de beviljar tjänstledigheter i stället, säger Johar Bendjelloul.

På SVT Nyheter och Samhälle vikarierar Alexander Norén som programledare för Studio 24:

– Jag är faktiskt överraskad över att stridsåtgärderna inte bröt ut. Frågan har ignorerats under lång tid. På papperet tycker jag i alla fall att avtalet ser bra ut, även om man på redaktionen här har talat om att det riskerar att påverka vikariatens längd.

– Resultatet blir nog att det blir bättre för de som är på väg in, alltså de som redan har vikariat. Det blir helt enkelt varmare i farstun, säger han.

Alexander Norén tror inte att det finns någon enkel lösning på problemet, men är glad över att parterna nu har börjat hantera det:

– Rent generellt tycker jag att avtalet verkar vara en bit på vägen mot en ärligare hantering av de visstidsanställdas situation. Kanske det leder till att lagens avsikt kan följas bättre, menar Alexander Norén.

bryt

Jan Axelsson, chef för SVT Nyheter, bekräftar att det ligger något i farhågorna om att tjänstledigheterna kan komma att påverkas:

– Diskussionen om hur vi ska hantera vikariefrågan är väl befogad och vi kan leva med den här uppgörelsen. Men jag tror att den leder till att vi kommer att få färre vikariat än vad vi annars skulle ha haft. Bortsett från tjänstledigheter som bygger på lag och avtal som vi följer till punkt och pricka så kommer vi att tvingas hårdare pröva de tjänstledigheter vi hittills varit generösa med, säger han.

Jan Axelsson efterlyser en ”förutsättningslös och öppen diskussion mellan fack och arbetsgivare, utan hot, om varför läget för de unga inte är bra och vad man kan göra åt det.”

– Vi har redan en övertalighet på nyhetssidan. Får vi ännu fler anställda genom förturer blir det ännu svårare att hantera situationen. Att vi har en utomordentligt låg personalomsättning är ett problem, eftersom det inte blir något naturligt flöde.

På Sveriges Radios P1 Morgon arbetar Thella Johnson som vikarierande reporter:

– Avtalet ser ut som om man offrat projektledarna för vikarierna. Men jag tror nog att det kan få en positiv effekt och ser det som ett gott tecken på att frågan tas på allvar nu.

Katti Björklund, vikariekollega på P1 Morgon, är mer skeptisk:

– Det finns så många anställningsformer, och personligen tror jag att de måste utredas tillsammans för att helhetssituationen för de visstidsanställda ska förändras. Om arbetsgivaren vill kringgå det här tror jag att de hittar vägar för det även med det här avtalet, säger Katti Björklund.

bryt

Jörgen Hvitfeldt, intake på P1 Morgon, säger sig ha sett många olyckliga medarbetare passera revy på radion:

– Det här avtalet kan vara ett tecken på att arbetsgivaren bestämt sig för att tänka om och då kan det få positiva effekter för de visstidsanställda. Men om det bara undertecknats för att de kände sig trängda i ledningen är det svårt att tro på en långsiktig förändring, framhåller han.

FAKTA/SRAO-avtalet

I torsdags kväll skrev Journalistförbundet och SRAO på det nya avtalet, som gäller till 31 mars 2007, med möjlig uppsägning från 1 april 2006.

Lönemässigt innebär avtalet en ökning på 7,3 procent, vilket är i nivå med avtalet för MIA tidskrifter och något högre än avtalet på dagspressområdet. Första året höjs lönerna med 1,8 procent, med en garanterad lägstanivå på 350 kronor. Andra året skapas lokala lönepotter motsvarande 2 procent av lönesumman och tredje året potter på 2,5 procent. Löneöversyner år två och tre ska dessutom ge ytterligare minst 0,5 procent per år.

När det gäller osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor har avtalstexten skärpts jämfört med tidigare avtal, med ökade krav på lönekartläggning, analys och aktiva åtgärder i företagen. Justering av diskriminerande löner sker utanför potten.

Utlasningen av vikarier behandlas i ett tillägg till paragrafen om vikariat och praktikarbete. Enligt detta ska vikarien ha ”rätt till fortsatt vikariatsförordnande till dess att arbetet är avslutat om arbetet fortsätter utöver den överenskomna vikariatsperioden”. Detta ska enligt Journalistförbundet tolkas som att SR, SVT och UR är förhindrade att dela upp vikariat i kortare delar eller på mer än en vikarie för att på så sätt undvika att vikarien ska få förtur till eventuella anställningar. Om arbetsgivaren av något skäl inte vill förlänga anställningen för en vikarie trots att vikariatet fortsätter är arbetsgivaren nu skyldig att MBL-förhandla om detta med facket.

Projektanställningsavtalet rivs inte upp, vilket Journalistförbundet begärt. Men medlarna gick betydligt längre än vad SRAO föreslagit i anvisningarna till den arbetsgrupp som ska se över avtalet, med syftet att undvika felaktiga anställningsformer. Arbetsgruppen har fram till den 30 september 2005 på sig att lösa tre olika uppdrag:

* att analysera det politiska uppdraget när det gäller mångfald och extern medverkan och tydligare precisera behovet av projektanställda, produktionsbolag och frilansar.

* att göra en översyn av hur projektanställningarna används i dag

* att lämna förslag på hur kollektivavtalet kan anpassas till de förändringar i lagen om anställningsskydd som väntas i höst

Avtalet innehåller vissa anpassningar till lagändringar som gjorts gällande sjuklön och vikariers rätt att med åberopande av sin föräldraledighet kan tacka nej till anställningserbjudande utan att förverka sin företrädesrätt.

Fler avsnitt
Annons
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler

Senaste numret