Gå direkt till textinnehållet

Arbetslivsinstitutet: Journalister har fördomar om homosexuella

En majoritet av homosexuella journalister anser att kollegerna har fördomar om homosexuella och en fjärdedel tycker sig ha blivit trakasserade på jobbet. Det visar en undersökning som gjorts av Arbetslivsinstitutet.

En majoritet av homosexuella journalister anser att kollegerna har fördomar om homosexuella och en fjärdedel tycker sig ha blivit trakasserade på jobbet. Det visar en undersökning som gjorts av Arbetslivsinstitutet.

Arbetslivsinstitutet har undersökt hur homo- och bisexuella, som jobbar inom LO, TCO och SACO, mår på sina jobb och om de upplever att det förekommer trakasserier på grund av deras sexuella läggning.

Rapporten visar att 53 procent av de TCO-anslutna anser att arbetskamraterna har fördomar mot personer med annan sexuell läggning och att 34 procent anser sig ha drabbats av trakasserier från kollegerna. För LO-anslutna är motsvarande siffror 51 respektive 27 procent och för SACO-anslutna 46 respektive 29 procent. När det gäller journalister anser hela 64 procent av de homo- och bisexuella som svarat på enkäten att arbetskamraterna på redaktionen har fördomar. Däremot är andelen som anser sig drabbade av trakasserier lägre bland journalister än genomsnittet: 25 procent.

bryt

Hans Robertsson, psykolog och forskare på Arbetslivsinstitutet, som varit med om att arbeta fram rapporten, säger att en majoritet av de homosexuella upplever att det förekommer ett förtryck i samhället.

– Det är däremot svårt att skilja vad som härrör sig från jobbet från vad som rör sig om den allmänna inställningen till homosexuella i samhället. Det är mer en upplevelse som de homosexuella känner, säger Hans Robertsson.

Journalisten och författaren Mian Lodalen tror att journalister gärna vill framstå som pålästa och vidsynta.

– Jag tror att en del spelar toleranta, men över lag finns det en större öppenhet bland journalister, säger Mian Lodalen.

Hon har inte stött på någon homofobisk journalist och kommer på rak arm inte på någon homosexuell kollega som blivit utsatt för trakasserier.

De homo- och bisexuella fick också frågan om de var öppna med sin sexuella läggning på sin arbetsplats. 90 procent av de 38 journalister som svarade sade att de berättat. Homo- och bisexuella journalister verkar vara mycket öppnare än de som jobbar inom andra TCO-yrken, förutom skådespelare och yrkesmusiker.

– Jag tror att i yrken där det är lite högre i tak är det lättare att komma ut. Journalistyrket var tidigare machobetonat. Men denna attityd har börjat erodera. Sedan är det generellt lättare att komma ut i en medelklassmiljö. Fördomar är allmänt svagare i yrken där utbildningsnivån är högre, säger Hans Robertsson.

bryt

Journalistförbundet har i höst för första gången drivit ett fall som omfattas av Lagen om förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning. En vikarie anmälde ett företag eftersom hon ansåg att hon blivit kränkt på grund av att hon är homosexuell. Företaget förnekar att det förekommit diskriminering och parterna har kommit överens om en förlikning. Företaget ska betala 70 000 kronor till kvinnan för bland annat kränkande särbehandling och ogiltig uppsägning.

– Vi anser att vi skulle ha fått rätt om ärendet om sexuella trakasserier gått till domstolsförhandlingar. Men vi gjorde ett formellt fel vid uppsägningen och skulle då ha ådömts ett visst skadestånd. Därför valde vi förlikning, säger företagets vice VD.

Innan kvinnan anställdes gick chefen ut och frågade arbetskamraterna om de hade något emot att jobba med en homosexuell.

– Hon blev stämplad innan hon fick möjlighet att möta sina nya arbetskamrater och definiera sig själv, säger Ragnar Forsén, ombudsman på Journalistförbundet.

Företaget anser att man inte på något sätt har diskriminerat henne, utan tvärtom varit fördomsfria.

– För oss kom anmälan som ett slag i ansiktet. Ingen medarbetare hade en aning om att det var så hon kände. Vi anser att vår arbetsplats präglas av stor vidsynthet, säger vice VDn.

pj@journalisten.se

Fotnot: Lagen om förbud mot diskriminering kom 2003. Den har till ändamål att motverka diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshandikapp.

Fler avsnitt
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler
Annons

Senaste numret