Aftonbladets reporter Lurad av trovärdig källa
En nämndeman som läckt uppgifter till Aftonbladet har åtalats för brott mot tystnadsplikten.En bandad intervju avslöjar att nämndemannen ljugit både för reportern och polisen.
En nämndeman som läckt uppgifter till Aftonbladet har åtalats för brott mot tystnadsplikten.
En bandad intervju avslöjar att nämndemannen ljugit både för reportern och polisen.
Den 8 juni i fjol uppgav Aftonbladet att tre gärningsmän skulle få tio års fängelse för brandkatastrofen på Hisingen. När domen föll visade det sig vara fel.
En nämndeman som erkänt att han lämnat uppgifter om domen till Aftonbladet kommer att ställas inför rätta, troligen i februari.
Till polisen har nämndemannen berättat att han blev uppringd av Aftonbladets reporter som ville veta straffsatserna. Nämndemannen hävdar att han vägrade att bekräfta hur många års fängelse det kunde bli frågan om.
Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin har till Journalisten lämnat en utskrift från reporterns bandade intervju. Med hänvisning till källskyddet vill Gerdin inte uppge om källan är en nämndeman eller någon annan.
Reportern ®: ”Tre stycken tio år och så en fjärde lite kortare straff?”
Källan (K): ”Ja precis”.
Senare på bandet.
R: ”De enda uppgifter jag fått bekräftade av dig, tre stycken har fått tio år och den fjärde…”
K: ”…Något mindre.”
R: ”För så är det, eller hur?”
K: ”Så är det.”
Senare läser reportern upp artikelns början.
”Enligt vad Aftonbladet erfar döms tre av dem till tio års fängelse.”
Stämmer det frågar reportern.
K: ”Jajamen.”
Aftonbladet skrev att det skulle bli domar på tio års fängelse, vilket alltså visade sig vara fel. Följande dag, den 9 juni, bad Aftonbladet läsarna om ursäkt och uppgav att en källa erkänt att denne hade ljugit. I polisförhör får nämndemannen frågan om han efter intervjun åter pratat med reportern och då medgett lögner. Nämndemannen betonar att han aldrig haft något sådant samtal och att tidningen bara hittat på att han erkänt att han lämnat osanna uppgifter.
Förutsatt att Aftonbladets bandutskrift är korrekt talar nämndemannen här osanning ännu en gång.
Ur den bandade intervju som gjordes efter det att de felaktiga uppgifterna publicerats:
Reportern: ”Varför sa du tio år till mig då?”
Källan: ”Det sa jag, tja, jag skulle säga nånting i princip.”
R: ”Du ljög då?”
K:”Det gjorde jag väl i så fall. Ljög och ljög, ja sa väl, ja det gjorde jag väl i och för sig för det var ju inte sant.”
– Jag bedömde min källa som oerhört trovärdig, säger Aftonbladets reporter Stefan Sjödin. Jag försökte kolla uppgifterna men ingen annan av dem jag pratade med ville säga något.
– Vi var så säkra på den här källan att vi gjorde ett undantag och tyckte att vi kunde klara oss med en källa, uppger chefredaktör Anders Gerdin. Men även om man är säker på en källa så räcker inte det.
Är det då etiskt riktigt att journalister forskar efter uppgifter från någon som är bunden av tystnadsplikt?
– Om journalister vill ringa och ta reda på saker som den de frågar är skyldig att hemlighålla, då ligger ansvaret hos den personen att iaktta sin egen tystnadsplikt, anser Pressombudsmannen Olle Stenholm.
Men journalisten försätter samtidigt sin källa i en riskabel situation.
– Ja, men det är källans ansvar att fullgöra sina egna skyldigheter.
sw@sjf.se
@nollbröd:Fotnot 1: Journalisten har bett att få lyssna på Aftonbladets bandade intervjuer, alternativt att få en utskrift av hela bandet. Aftonbladet har sagt nej med hänvisning till källskyddet.
@nollbröd:Fotnot 2: Läs mer på www.journalisten.nu där GP-reportern Per Nygren debatterar fallet med Aftonbladets chefredaktör.
