Absurd EU-sekretess gör att sparkad inte får veta varför hon avskedats

Efter att ha gjort ett 40-tal inslag om fusket vid EU-kontoret i Stockholm har reportern Anders Palmgren vid TV 4 Nyheterna fått nog av EUs hemlighetsmakeri.
– Under mina 25 år som journalist har jag aldrig varit med om något liknande, säger han.

Den mur av sekretess som EU-kommissionen upprätthåller kring sitt kontor i Stockholm ger en handfast bild av hur det är ställt med offentligheten inom EU.

I oktober i fjol fick en lägre kvinnlig tjänsteman sparken från EU-kontoret i Stockholm efter anklagelser om att hon utfärdat en falsk faktura på 1 400 kronor. Kvinnan hävdar att hon agerade på uppmaning av sina chefer och ifrågasätter därför om avskedandet är lagligt enligt svensk arbetsrätt.

EU-kontoret har diplomatstatus och svensk polis har därför inte fått utreda fallet. Utredningen har istället skötts av EUs antifuskenhet Olaf, men dess rapport är hemligstämplad.

Bakgrunden till avskedandet av den kvinnliga tjänstemannen finns i Olafs utredning men inte ens hon själv får se den.

Kvinnans advokat Anders Elmér har vänt sig till Stockholms tingsrätt för att få ut papperen.

Kvinnan får vänta ytterligare några år

Nyligen slog tingsrätten fast att om svensk lagstiftning gällt kunde domstolen tvingat Olaf att lämna ifrån sig rapporten, men Olafs verksamhet omfattas av EUs sekretessbestämmelser.

Tingsrätten har nu kontaktat EG-domstolen för att få veta vilka regler som styr. Den avskedade kvinnan kan därmed räkna med ytterligare något års väntan.

– Det är uppseendeväckande att den som är anklagad i ett sådant här mål inte får ta del av handlingarna. Följden blir att vi hindras att föra fram bevisning, säger Anders Elmér som menar att EUs agerande strider mot Europakonventionens bestämmelser om de mänskliga rättigheterna.

EU-kommissionen företräds av advokat Ann Düring som med en rad argument yrkat på fortsatt sekretess för Olafrapporten.

Vore det inte rimligt att en person som avskedats får veta på vilka grunder det skett?

– Den informationen går att få fram genom att kalla berörda personer att vittna, svarar Ann Düring.

Anders Palmgren vid Nyheterna har lagt ner mycket jobb på att försöka tränga bakom EUs sekretess.

– Men till och med EU-parlamentets högste ansvarige har sagt att sekretess ska gälla i fallet, poängterar han.

Ytterligare en komplikation är att tjänstmännen på EUs Stockholmskontor har tystnadsplikt och riskerar att straffas om de talar med journalister.

– EU-kommissionens inställning är att medborgarnas insyn ska minimeras, säger Anders Palmgren. Inte någon gång när jag gjort inslag om fusket vid EU-kontoret har jag kunnat utnyttja offentlighetsprincipen.

Även Anders Elmér är kritisk efter sina erfarenheter av EU.

– Det är en annan värld. Vi är vana vid offentlighet, i EU är det delvis det omvända som gäller.

STAFFAN WOLTERS

sw@sjf.se