Gå direkt till textinnehållet

1,5 miljoner att söka

Storleken på Hiertanämndens stipendier påverkas inte av årets börsnedgång. 1,5 miljoner kronor kommer att delas ut, lika mycket som förra året. Sista anmälningsdag är 21 november.

Hiertanämnden delar ut avkastningen från aktieinnehavet och räntepapper och tullar inte på tillgångarna, som ligger på runt 20 miljoner kronor.

Dessutom kommer en stor del av stipendiepengarna från organisationer och föreningar som varje år skänker en summa som Hiertanämnden fått i uppdrag att fördela. Summa är ungefär lika stor som åren innan.

Genom ett avtal med Sida får Hiertanämnden 360 000 kronor att fördela mellan stipendiater. Från Axel Johanssons minne får nämnden 210000 kronor i år (230000 året innan), från Otto & Anna Elgh 220 000 kronor (240000 i fjol) och från Stockholms byggnadsförening, där nämnden väljer ut stipendiater till Olle Engqvist-priset, kommer 250 000 kronor (samma som året innan). Elbranschen ger ett bidrag på 50 000 kronor (samma som i fjol).

Totalt står de externa intressenterna för cirka 1,1 miljoner kronor av de ungefär 1,5 miljoner kronor Hiertanämnden delar ut.

Maria Carling är ordförande i Hiertanämnden och har tillsammans med de tolv ledamöterna i uppdrag att välja ut de som bäst kan utnyttja stipendierna enligt de stadgar som upprättades då stipendiefonderna instiftades. Står det i stadgarna att stipendiet ska gå till en manlig journalist kan nämnden inte avvika från detta.

Kraven kan vara lite udda för vissa stipendier, som chefredaktör Axel Johanssons fond där det står att den sökande måste vara en manlig journalist under 40 år, som inte är fotograf eller sportjournalist, och att stipendiet ska gå till att "öka kunskapen helst genom resor i europeiskt land, ej Finland."

Nämnden försöker att sprida stipendierna så att de inte enbart delas ut till journalister på dagstidningar. Den försöker att sprida stipendierna så att de fördelas någorlunda jämnt mellan män och kvinnor och till journalister i flera olika slags medier.

De senaste åren har hälften av stipendiaterna varit frilansar, mycket beroende på att anställda genom sina arbetsgivare kan få fortbildning, något som nämnden tar med i bedömningen. Det kan också bero på att frilansar är flitigare med att söka stipendier.

Maria Carling rekommenderar de sökande att lägga ner tid på att formulera sig tydligt för sig själva och för Hiertanämnden vad man vill göra för pengarna.

– De som gör ambitiösa ansökningar sticker ut i mängden. Det ska finnas ett tydligt syfte, man ska ha en plan vart man ska åka, vilka man vill träffa, kanske en återknytning till vad man tidigare har gjort, säger Maria Carling.

Hon rekommenderar också att de sökande läser på vilka krav som ställs för att söka de olika stipendierna och ser om de passar ihop med det projekt de vill genomföra.

Det finns 34 stipendiefonder att söka pengar ur. De flesta instiftades för länge sedan och det har inte fyllts på med nya stipendier på flera år. Senast var det Sven Östes minnesfond som instiftades i mitten av 90-talet.

Att det inte tillkommit fler stipendier på senare tid tror Ulrika Knutson, Publicistklubbens ordförande, beror på en ändrad inställning till välgörenhet och donationer.

– När instiftarna donerade pengar till Hiertanämnden fanns det ett skriande behov av fortbildning eftersom journalister uppfattades som ett lågavlönat pack med mycket varierande utbildning. De högutbildade var i minoritet.

Själva idén att donera pengar till välgörenhet fick en dålig klang på radikala 60- och 70-talen och uppfattades som fattighjälp. Dessutom fick journalister bättre betalt, deras status höjdes och i dag har de flesta journalister studerat på universitet.

– Men vi är fortfarande den grupp som får minst medel för fortbildning av arbetsgivarna. Medieägarna satsar alldeles för lite på journalisters förkovran och vidareutbildning, säger Ulrika Knutson.

I tider då allt fler mediekoncerner genomför sparkrav och redaktionerna blir allt mer slimmade finns det inte lika stort ekonomiskt utrymme att skicka medarbetare på kurser.

– Då är det bra att Hiertanämnden finns. Yrket innehåller ett kreativt element. Alla som har kreativa uppgifter vet att man inte bara kan leverera, man måste också få möjlighet att ta in, lyssna, lära, läsa, fundera innan man skriver, säger Ulrika Knutson.

Hon skulle med glädje se att kolleger med tjocka plånböcker instiftade nya stipendier i sitt eget namn. Och man behöver inte vara död för att donera pengar.

– Publicistklubben skulle buga djupt och tacka varmt om exempelvis Jan Guillou eller Lisa Marklund ville donera pengar. Då skulle deras pengar användas på ett sätt som gör både dem och fattiga kolleger glada.

I en intervju i Journalisten för ett år sedan sade Jan Guillou att han i sitt testamente hade tänkt donera en stor summa pengar till undersökande journalistik. Men Expressens artiklar om att han skulle ha varit hemlig agent för Sovjet på 60-talet gjorde att han ändrat sig.

Att dessa artiklar sedan gav Expressen en Guldspade från Föreningen grävande journalister gjorde honom ännu mer upprörd. Till Journalisten sade han att han fick "kräkreflexer när jag hör ordet undersökande journalistik" och att ordet journalistik numera för honom är ett fult ord.

– Om han ändrar sig står alla dörrar öppna. Hiertanämnden premierar inte grävande journalistik över någon annan journalistik, säger Ulrika Knutson.

PÄR JANSSON

som fått stipendier från Hiertanämnden två gånger

 

Minus 15 procent

n Hiertanämndens tillgångar var i oktober 2011 19,3 miljoner kr. I december 2010 var de på 23 miljoner kr.

n Tillgångarna är placerade i svenska och utländska aktier, hedgefonder samt svenska och utländska räntefonder.

1,5 miljoner

n 1,5 miljoner, fördelade på 32 stipendiefonder, delas ut för år 2012. Tre är öppna för journalister som inte är medlemmar i Publicistklubben: Olle Engkvist-priset, Gotthard Johanssons minne och Sida-stipendier. Sista ansökningsdag är den 21 november.

Utdelning de

senaste tio åren

2011 1,5 miljoner 2010 1,2 miljoner

2009 1,3 miljon

2008 1,4 miljoner

2007 990 000

2006 690 000

2005 560 000

2004 530 000

2003 900 000

2002 1 miljon

 

Stipendier gjorde det

möjligt att resa till Afrika

År 2005 fick Görrel Espelund ett stipendium från Hiertanämnden för att göra en reportageresa till Rwanda och fyra år senare ytterligare ett för att åka till Liberia. Utan stipendierna skulle det inte ha varit ekonomiskt möjligt för henne att göra dessa resor.

 

– Det är viktigt att få ekonomisk hjälp för att kunna göra reportageresor till länder som inte är i händelsernas centrum, inte anses säkerhetsstrategiskt viktiga eller ligger på en kontinent som är underrapporterad, säger Görrel Espelund.

Alternativet för frilansar som inte backas upp av en hemmaredaktion är att ta pengar ur egen ficka. Även när det gäller fortbildning är stipendier ett måste för frilansar eftersom kurser kostar pengar och de inte har någon inkomst under utbildningen.

– Stipendier är för oss frilansar viktigare än för fast anställda.

Resan till Rwanda skulle Görrel Espelund inte ha kunnat göra utan de 15 000 kronor hon fick från Hiertanämnden. Hon har under flera år följt utvecklingen i landet och var första gången där efter folkmordet 1994. Flera gånger har hon varit tillbaka, följt försoningsprocessen och uppbyggnaden av de lokala domstolarna.

Däremot hade hon inte varit i Arusha, Tanzania, och följt Internationella Rwandatribunalens rättegång mot personer inblandade i folkmordet i Rwanda. Genom stipendiet fick hon en inblick i hur rättsprocessen i domstolen fungerade, den sista pusselbiten i alla de reportage hon skrivit om Rwanda.

– Som frilans måste alla mina resor betalas genom sålda artiklar. I Arusha fanns det bara en berättelse att skriva, säger Görrel Espelund.

Även Liberia hade hon besökt flera gånger och det besöket ingick i ett projekt hon höll på med som handlade om kvinnligt ledarskap och om det har något betydelse att ett land leds av en kvinna. Ellen Johnson-Sirleaf blev vald till president år 2005 i Liberia efter 14 år av inbördeskrig och omvaldes nyligen.

Stipendiet på 20 000 kronor gjorde det möjligt att göra ytterligare research som blev del av en bok om åtta kvinnliga ledare: Åtta kvinnor som skapade världsrubriker.

Görrel Espelund rekommenderar alla som söker stipendier att vara tydlig i sin motivering och vad man vill göra med stipendiet. Hon menar också att det är en fördel att berätta att man arbetat med frågorna tidigare.

I Görrel Espelunds fall är Afrika hennes specialområde. Mellan 1997 och 2004 var hon baserad i Sydafrika och rapporterade från länder söder om Sahara.

– Men jag har även sökt stipendier jag inte fått, påpekar Görrel Espelund.

 

Pär JANSSON

 

23 januari

n Publicistklubbens stipendieverksamhet startades 1901 med hjälp av pengar testamenterade av Lars Johan Hierta (1801-1872). PK delar ut sina stipendier på Lars Johan Hiertas födelsedag den 23 januari.

 

Sida- stipendier

n Syftet med stipendierna är att erbjuda en möjlighet att besöka utvecklingsländer och öka kunskapen om utvecklingsfrågor och biståndsverksamhet. Varje stipendium uppgår till högst 30000 kronor. Hiertanämnden väljer ut stipendiaterna genom ett avtal som tecknats mellan biståndsorganisationen och Publicistklubbens Hiertanämnd.

Journalisförbundets

stipendier

n Journalistförbundet delar ut vidareutbildnings-, rekreations- och kreativitetsstipendier. En halv miljon kronor delas ut vår och höst för studier. Man behöver inte vara medlem i Journalistförbundet för att söka vidareutbildningsstipendier. Medlen kommer från upphovsrättspengar. Kreativitetsstipendiet ger två veckors vistelse för kreativt arbete i Arianne Wahlgrens författarhus i Aten, Grekland. Rekreationsstipendiet ger två veckors vistelse i Riva del Sole, Italien.

 

Journalistfonden

n Journalistfondens stipendiebudgeten är för 2012 på 2,5 miljoner kronor. Men endast cirka 300 000 kronor delas ut till personlig studieplan. Resterande pengar i stipendiefonden delas ut som platser på skräddarsydda kurser särskilt framtagna av Journalistfonden. Stiftelsen Journalistfonden har till ändamål att genom stipendier underlätta för yrkesverksamma journalister att vidareutbilda sig. Journalistfonden bildades 1969 av Marcus Wallenberg.

Fler avsnitt
Fler videos