Gå direkt till textinnehållet

Välkommen debatt om Las

Det är sunt att det finns olika åsikter i ett fackförbund, det finns det också i vår styrelse, men att debatten tar fart nu är också ett tecken på att vi diskuterat och informerat för lite. Det tar vi på allvar och imorgon torsdag på vårt ordinarie styrelsemöte kommer vi att diskutera formerna för hur dialogen med medlemmar kan bli bättre och mer effektiv. Samt hur vi gör inför den kommande processen med huvudavtalet som måste antas, något som kräver lagändringar som ännu inte är beslutade.  

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Journalistförbundet har vid flera tillfällen och i olika kanaler kommunicerat att vi vill att parterna på svensk arbetsmarknad ska träffa kollektivavtal om anställningsskydd och omställning. Vi har varit tydliga med att vi föredrar detta framför att överlåta frågorna åt politikerna. Vi har också varit tydliga med att vi vill ha en aktiv roll i förhandlingen utifrån våra medlemmars materiella intressen.

Vi välkomnar också en saklig debatt om innehållet i överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Den innehåller mycket mer än bara marginella förbättringar, inte bara utifrån vad som riskerat att bli resultatet av den statliga utredningen, utan också utifrån vad som gäller i dag.

Låt oss som exempel ta en vikarie som under de senaste två åren arbetat minst 12 månader på en eller flera redaktioner med kollektivavtal, och därefter blivit utlasad. Eller en programanställd på SVT eller Sveriges Radio vars kontrakt avslutas efter flera år. I dagens omställningssystem får dessa visstidsanställda journalister inget stöd över huvud taget.

Med det nya avtalet skulle de till exempel ha rätt till samma kraftigt utökade omställningsstöd genom Trygghetsrådet TRR som en fast anställd kollega som blivit uppsagd. Till exempel:

• Kompletterande studiestöd efter avslutad anställning upp till två terminer med ersättning motsvarande 80 procent av lönen.

• Ersättning motsvarande 80 procent lönen vid kompetensutveckling även under pågående anställning.

• Ytterligare studiersättning för den som fyllt 40.

• Individuell rådgivning och karriärstöd från Trygghetsrådet.

• Extra utfyllnad på ersättningen från a-kassa för den som fyllt 40 och arbetat fem år sammanhängande inom olika företag som omfattas av Trygghetsrådets stöd.

Detta kommer innebära helt andra möjligheter än i dag för oss i branschen att studera vidare och utveckla våra kompetenser inom det journalistiska arbetet eller utanför mediebranschen. Om mediebranschen drabbas hårt av konjunkturnedgången och ett stort antal av våra tillsvidareanställda medlemmar blir uppsagda på grund av arbetsbrist är ett förstärkt omställningssystem och utökad möjlighet till kompetensutveckling väldigt viktigt, inte minst ekonomiskt, för de som blir uppsagda.

Problemet med att företag år efter år hyr in samma bemanningsanställde på en fast tjänst, fast med betydligt sämre villkor, är känt. Skrivningarna i det nya avtalet skulle försvåra detta och ge oss i facken nya verktyg i förhandlingarna och arbetet för tryggare villkor för bemanningsanställda.

Som ni också lyfter får arbetsgivarna fördelar med överenskommelsen. Främst handlar det om nya regler vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Precis som enligt dagens omställningsavtal ska arbetsgivaren först försöka komma överens med facket, lokalt och centralt om hur det ska gå till. Om detta inte lyckas har arbetsgivaren enligt överenskommelsen rätt att undanta tre på den berörda driftsenheten. Detta gäller inte bara journalister, utan turordningskretsarna omfattar alla tjänstemän, oavsett avtalstillhörighet. Därefter ska arbetsgivaren följa lagens regler om turordning efter anställningstid, ålder och tillräckliga kvalifikationer.

Vid större arbetsbrister kan det vara aktuellt för arbetsgivaren att, om ingen lokal förhandlingsuppgörelse träffas, tillämpa en möjlighet att undanta 15 procent av de tjänstemän som berörs av uppsägningen.

Ger detta arbetsgivarna större frihet än i dag? Ja. Samtidigt bibehålls bärande delar av dagens turordningssystem. Inte minst undviks hotet från den statliga utredningen att en medarbetare med lång anställningstid inte, som i dag, skulle kunna kräva någon upplärning innan hen tillträder en ny tjänst. Äldre medarbetare skulle alltså löpa en betydligt större risk att bli utslagna utifrån den statliga utredningens förslag.

Den statliga utredningen föreslår vidare att det är fem personer som ska undantas från turordningen, att det inte ska vara möjligt att slå ihop driftsenheter vid en turordningsförhandling, att ålder inte längre ska spela roll när två arbetstagare har lika lång anställningstid och att uppsägningar på mindre företag inte ska kunna ogiltigförklaras. Alla dessa risker undviks med parternas överenskommelse.

Vi gör inte samma tolkning att överenskommelsen skulle göra det lättare att säga upp någon på grund av samarbetssvårigheter. I överenskommelsen har reglerna förtydligats för att göra det förutsägbart för både arbetsgivare och arbetstagare. Det handlar till exempel om vilka åtgärder en arbetsgivare ska ha vidtagit innan sakliga skäl för en uppsägning föreligger. En uppsägning kan fortfarande ogiltigförklaras och ytterst prövas av domstol. 

Detta har på många sätt varit en komplicerad förhandling. Men det är endast genom att delta aktivt i den som vi har kunnat bevaka våra medlemmars intressen på ett reellt sätt. Vi är fullt medvetna om att avtalet innebär eftergifter. Samtidigt undviker vi lagstiftning, vi stärker partssystemet och vi bygger ett nytt och framåtsyftande omställningssystem som har stor betydelse för våra medlemmars trygghet på arbetsmarknaden.

Vi har med anledning av resultatet i överenskommelsen haft kontakt med flera medlemmar som ringt eller mejlat. Vi har haft möten med fackklubbar och fackliga personer i förbundet. Fler möten och samtal kommer att behövas. Det är tydligt att vi som förbundsstyrelse behöver analysera varför arbetet med omställningsförhandlingarna inte nått ut tillräckligt och hur våra beslut kan förankras bättre. ​

Gå gärna in och läs våra frågor och svar om överenskommelsen på förbundets hemsida.

 

Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet

 

Läs  debattartikeln som 70 journalister skrivit under här

Fler avsnitt