Unesco varnar för hoten mot fria medier
Den oberoende och professionella journalistiken är hotad, och hotet kommer från flera olika håll. Det skriver FN-organet Unesco i en ny rapport.
Pandemin har förvärrat situationen, men kvalitativ journalistik kämpade i uppförsbacke redan tidigare. Minskande annonsintäkter, statliga begränsningar av yttrandefriheten och hat och hot mot journalister är några av hoten.
Situationen i Ryssland i samband med kriget i Ukraina visar hur hårt fria medier drabbas. Processen har pågått länge, men nu har nya censurlagar tvingat även de mest uthålliga fria medierna att lägga ner sin verksamhet. Kvar finns statskontrollerad media, som ger en ensidig bild av händelseförlopp och beslut.
Situationen i Ryssland just nu är extrem, men trenden runt om i världen är tydlig – fria och oberoende medier har allt svårare att överleva.
Pandemin har tydligt visat att journalistiken har en ovärderlig roll för att sprida livsviktig information. Samtidigt har pandemin haft en negativ inverkan på pressfrihet världen över. Unescos nya rapport World Trends in Freedom of Expression and Media Development visar att i 98 av 144 länder har pandemin använts som ursäkt för att begränsa pressfriheten. De senaste fem åren har det blivit dubbelt så vanligt att en stat har krävt att information ska tas bort från en internet-plattform. 2019 innebar dessutom en ny toppnotering vad gäller statlig inblandning i syfte att stänga ned enskilda webbsidor, mobila nätverk eller sociala medier, något som skedde vid 219 tillfällen.
I en annan rapport kartlägger Unesco processerna för att ta kontroll över medier, så kallade ”media capture”. Politiska, statliga, privata eller religiösa aktörer ökar sitt inflytande över eller tar kontroll över organ och processer som är viktiga för fria medier. Det kan handla om att försvaga eller skaffa sig makt i de organ som fördelar stöd till media eller ger tillstånd att sända och ge ut media. Att politiskt påverka för att få en lagstiftning som försvagar journalisters och publicisters ställning eller ökad statlig kontroll av public service är andra exempel på ageranden, liksom uppköp av fria media. Ett mönster är att sådana uppköp sker något år innan ett val, för att styra rapporteringen inför valet.
Processen sker ofta gradvis och kan vara lätt att missa – ett första steg kan vara en alltmer uppskruvad debatt om mediernas trovärdighet och anklagelser om att media följer en viss politisk agenda.
Det ökade nyhetsflödet och konkurrensen från sociala medier har dessutom gjort det allt svårare att finansiera kvalitetsjournalistik. Enligt Unesco har medias reklamintäkter minskat med 50 procent sedan 2016, samtidigt som antalet användare på sociala medier fördubblats. Digitala plattformar sprider kvalitativt material utan att betala för det, men drar själva in annonsintäkterna. Å andra sidan tar de inget redaktionellt ansvar för det material som läggs ut och finansierar sällan professionell journalistik. Den försämrade ekonomin för kvalitativ journalistik påverkar den redaktionella friheten när beslut allt oftare fattas utifrån ekonomiska hänsyn.
Unescos rapport konstaterar också att den övergripande trenden vad gäller journalisters säkerhet är negativ. Antalet journalistmord minskade visserligen något, jämfört med de höga nivåerna under den föregående femårsperioden, men samtidigt var hela 274 journalister fängslade under 2020. Detta är den högsta siffran någonsin. Försök till att tysta journalister, både från myndigheter och privatpersoner, ökade också under perioden. Sju av tio kvinnliga journalister uppgav dessutom att de varit utsatta för hat och hot online på grund av sitt arbete.
Sammantaget tecknar rapporterna en dyster bild för den fria och professionella journalistiken. Samtidigt börjar medvetenheten om fria mediers utsatta situation – och hur viktiga de är – att öka. De strukturella förändringarna möts av nya initiativ och innovation. Nya modeller för finansiering genom prenumerationer och digitala format växer fram. Internationell samverkan behövs, på global och regional nivå, liksom läsare som är beredda att betala för trovärdig journalistik.
Unesco menar också att det behövs nya regler för sociala medier, statliga stöd till självständig public service och större engagemang från privata aktörer för att värna den fria och professionella journalistiken i världen. Och sist, men inte minst, skydd och rättsligt stöd för journalister som utsätts för hot, hat och våld samt att de som dödar journalister ställs till svars.
Anna-Karin Johansson
generalsekreterare, Svenska Unescorådet
