Gå direkt till textinnehållet

SVT ska inte okritiskt välja sida

SVT bör stå starka och inte låta sig påverkas av polariserande intressen. Assyriska riksförbundets styrelseledamot, Kara Hermez, får okritiskt forma ett inslag som präglas av anti-kurdiska inslag. Detta är djupt beklagligt.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Den 1 april publicerade SVT Play det tredje avsnittet i det som nu är den 18e säsongen av programmet Korrespondenterna. I detta avsnitt, med namnet  Hem till byn, får vi följa med journalisten Claes JB Löfgren och svensk-assyriskan Kara Hermez på en resa till den sistnämndas hemby i Kurdistan.

Vi som tittare får inte veta att Kara Hermez är en aktiv opinionsbildare och styrelseledamot i Assyriska riksförbundet i Sverige. Ett riksförbund som dessvärre gjort sig känt för sina onyanserade påhopp på kurder som folkgrupp.

I reportaget framträder en svartvit-verklighetsbild. Här presenteras gott mot ont, helt okritiskt. Narrativet i sig, utan att redan här gå närmare in på utelämnandet av relevant fakta, är provocerande onyanserat för att vara en SVT-produktion. Public service bör inte ägna sig åt polariserande reportage där folkgrupp ställs mot folkgrupp. Det är skadligt och rent av farligt.

Reportaget handlar om det förtryck assyrierna fått utstå. Hur den mark som de själva uppger att de äger konfiskerats. Vi får dock aldrig någon insyn i hur detta ägandeförhållande egentligen ser ut. Ingen granskning av några dokument görs. Vi får som tittare nöja oss med att inte få en förklaring från den part som anklagas för övertramp. I stället reduceras motparten till de på ”andra sidan berget” och beskrivs mystiskt som ”mäktiga politiker och klanledare”. Det förefaller oss ambitionslöst att åka ner till Kurdistan för att sedan där inte undersöka vad båda parter tycker i den fråga som behandlas.

Teamet låter sig även styras in på en intervju med en av assyriernas by-ledare, Josef Malek Khoshaba. Vi får veta att denna person varit major i Saddam Husseins armé. Alltså en före detta Baathist. Hur Saddam och hans Baath-parti behandlade kurder behöver knappast en närmare presentation. Hur detta borde påverka hans trovärdighet i kurd- och Kurdistanrelaterade frågor lämnar vi över till läsaren att avgöra. Källgranskningen uteblir tyvärr.

I en nedklippt intervju med det kurdiska självstyrets utrikesminister, Falah Mustafa, får den andra sidan komma till tals för första och enda gången. Vederbörandes svar varvas av färgade och ifrågasättande kommentarer av en berättarröst i bakgrunden.

Som tittare utelämnas vi viktiga perspektiv. Bland andra att en de-facto stat som dagligen strider för sin överlevnad, som i dagsläget tar hand om två miljoner flyktingar och har en gräns till Islamiska Staten på över 100 mil, ännu kan ha brister i sitt rättsväsende.

Vidare, att assyriska och syrianska styrkor strider sida vid sida med kurdiska Peshmerga. Att de gjort så i flera år och att det var just dessa samarbeten som möjliggjort återtagandet av stora delar av Niniveh-slätten från Islamiska Staten. Vi utelämnas information om att det råder religions- och yttrandefrihet i KRG. Vi får heller aldrig veta att assyrier och syrianer och andra minoriteter har permanenta platser i det kurdiska parlamentet oavsett valresultat. Detta för att säkerställa att deras rättigheter värnas.

Slutligen, denna artikel är skriven som en ödmjuk påminnelse till SVT att som public service inte låta sig påverkas till att inta en okritisk ställning till mycket komplexa frågor. Inte åt något håll. Ensidighet skadar SVTs trovärdighet och det gynnar ingen. Reportage som dessa där folkgrupp sätts mot folkgrupp är ytterst negativa. Det leder till en dyster utveckling som vi här i Sverige och i Mellanöstern aktivt bör motarbeta.
                                                          Keya Izol
                                                          ordförande Kurdiska riksförbundet

SVAR:

Det är beklagligt att Kurdiska riksförbundet i sitt inlägg i Journalisten siktar in sig på att skjuta budbäraren och misstänkliggöra vittnen, istället för att fundera över hur förbundet skall hjälpa till att korrigera de problem som finns i norra Irak.

Problemet med godtyckliga markkonfiskationer och diskriminering av minoriteterna i det kurdiska självstyret (KRG) är ett problem som de senaste åren uppmärksammats av några av världens mest erkända människorättsorganisationer som Amnesty, Human Rights Watch och International Crisis Group (se länkar nedan). SVTs Korrespondenterna har genom vittnesmål på plats visat att detta är ett pågående problem som fortsatt bör uppmärksammas. De är minoriteterna i det kurdiska självstyrets Irak som drabbats.

Men istället för att ta vittnesmålen om markstölder, rättsövergrepp och diskriminering av minoriteter på allvar så väljer Kurdiska riksförbundet att anklaga SVT för att vara ”anti-kurdiska”.

Påståendena om Kara Hermez och Assyriska Riksförbundet stöds inte av några fakta eller argument och går därför inte att bemöta.

I debattinlägget sägs att motparten reduceras till ”de på andra sidan berget” och att ”det talas mystiskt om mäktiga klanledare och politiker”. Men i inslaget svarar den assyriske bonden Josef Odisho så här på frågan vilka de mäktiga kurdiska klanledare är som konfiskerar marken i Nahlabergen: ”Det är Retha, kusin till Massoud Barzani, han är son till Barzanis morbror. Han är också ledare för Zebari-klanen.” Liknande vittnesmål finns i rapporter från Human Rights Watch.

I inlägget misstänkliggörs de kristnas ledare Josef Malek Koshaba för att han var major i Saddams armé. Vad det har med markstölderna framgår inte. Kurdiska riksförbundets kritik är inte relevant utan handlar om att misstänkliggöra ett vittne för att få bort fokus ifrån Koshabas huvudbudskap: att 56 assyriska byar bara i Dohuk-regionen konfiskerats. (För perspektivets skull kan tilläggas att alla under Saddam Hussein tvingades förhålla sig till den enväldige och våldsamme diktatorn. Den nuvarande KRG-presidenten Massoud Barzanis vädjan till Saddam Hussein 1996, om hjälp för att besegra sin kurdiske rival Jalal Talabani i det kurdiska inbördeskriget på 90-talet, är bara ett av många exempel.)

I inlägget kritiseras att intervjun med självstyrets utrikesministers utrikesminister klippts. Men varken Falaha Mustafa eller någon annan intervjuad politiker kan räkna med att få framträda i något nyhetsmedium, sannolikt inte ens i det kurdiska självstyrets regimtrogna kanaler, utan att bli klippt.

De många flyktingarna i det kurdiska självstyret och kampen mot IS har, enligt Kurdiska riksförbundet, skapat brister i rättsväsendet. Det borde få kurdiska riksförbundet att agera, i synnerhet om rättsosäkerheten leder till att kurdiska klanledares släktingar godtyckligt konfiskerar mark och kommer undan rättvisan. Istället väljer kurdiska riksförbundet att kritisera SVT som lyfter fram missförhållandena i ljuset.

Det stämmer att kristna slåss sida vid sida med Peshmergan. Men det stämmer också att assyrierna, liksom en stor del av yazidierna och andra minoriteter misstror Peshmergans vilja och förmåga att försvara dem mot Islamiska Staten. Det är därför assyrierna bildat en egen självförsvarsstyrka, vilket är värt att framhålla i en journalistisk skildring från norra Irak idag.

Slutligen talas om att ”I skuggan av kurderna” lider av en okritisk hållning i komplexa frågor, att ensidigheten skadar SVTs trovärdighet och att vårt program ställer folkgrupp mot folkgrupp. Men få parter i konflikten i Mellanöstern har så liten anledning att beklaga sig över negativ publicitet som det kurdiska självstyret. Det dominerande narrativet är tvärtom självstyrets modiga kamp mot barbarerna i Islamiska Staten, ett narrativ som gett självstyret ett starkt militärt och politiskt stöd från väst. SVTs Korrespondenterna har i tre tidigare program de senaste åren skildrat kurdernas självuppoffrande insatser i norra Irak och Syrien. Vidare har SVT som exempel sänt serien Sorans krig.

I det kurdiska självstyret är det fria ordet hotat i dag. Flera kurdiska journalister har försvunnit och journalister som kritiserar självstyret har upprepade gånger misshandlats. I ljuset av detta borde Kurdiska riksförbundet inte kritisera SVT utan istället se SVTs journalistik som en hjälp till att bidra till ett demokratiskt samhälle i norra Irak. Istället agerar Kurdiska riksförbundet på samma vis som de mindre demokratiska krafterna i regionen. Det är anmärkningsvärt.
                           Saam Kapadia
                           projektledare och producent Korrespondenterna
                           Claes JB Löfgren
                           reporter

FOTNOT: För de som vill läsa mera om självstyrets kontroversiella anspråk på landområden rekommenderas rapporter från International Crisis Group och människorättsorganisationer som Amnesty och Human Rights Watch:

https://www.hrw.org/news/2016/04/22/iraqi-kurdistan-christian-demonstration-blocked

https://www.crisisgroup.org/middle-east-north-africa/gulf-and-arabian-peninsula/iraq/iraq-and-kurds-trouble-along-trigger-line

https://www.crisisgroup.org/middle-east-north-africa/gulf-and-arabian-peninsula/iraq/arming-iraq-s-kurds-fighting-inviting-conflict

https://www.hrw.org/report/2016/11/13/marked-x/iraqi-kurdish-forces-destruction-villages-homes-conflict-isis

https://www.hrw.org/report/2009/11/10/vulnerable-ground/violence-against-minority-communities-nineveh-provinces-disputed

https://qz.com/600300/amnesty-international-kurdish-forces-in-iraq-should-be-investigated-for-war-crimes/

Fler avsnitt