Replik: ”I denna bild finner vi precis det som debattören efterfrågar”
DEBATT Vi menar att vi i denna bild finner precis det som debattören efterfrågar skriver juryn för Årets Bild i en replik till Eva Dahlman.
Jurygruppen i Årets Bild 2023 svarar på debattinlägget från Eva Dahlman med rubriken ”Uppseendeväckande enögdhet hos juryn för Årets bild”
Svenska Dagbladet. En israelisk mamma kramar om sin 20-årige son som är hemma på permission men som ska återvända till armén – och kriget.
Årets bild föreställer en ung soldat som blir omfamnad av sin mor. Bilden togs norr om Tel Aviv av fotograf Linus Sundahl-Djerf , tre veckor efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober och innan Israels markoffensiv i Gaza hade inletts. Bilden publicerades i SvD den 19 november.
Vi i juryn har olika åldrar, ursprung, bakgrunder och perspektiv, i vårt arbete strävar vi efter att lägga undan våra personliga, politiska åsikter och bedöma bilden utifrån dess bildjournalistiska kvalitet.
Då juryn valde Årets bild såg vi en mor, som likt alla mödrar, älskar och ömmar för sitt barn.
Oavsett sonens/soldatens hemland, nationalitet eller part, eller vad som ledde fram till denna bild, så visar bilden en moders omtanke för sitt barn. Därför är den universell.
Juryns motiv har aldrig varit politiskt, än mindre propagandistiskt.
Vi fördömer kraftigt Hamas attack mot Israel den 7 oktober och Israels hänsynslösa övergrepp mot befolkningen i Gaza därefter.
Juryn bestämde därför att, av de bilder som skickats in till tävlingen så är denna Årets bild, med risk för olika tolkningar av kontexten. Vi menar att vi i denna bild finner precis det som debattören efterfrågar: dimensioner.
Juryledamöter Årets Bild
Anna Clarén
Mads Greve
Linnea Rheborg
Aida Chehrehgosha
Andrea Gjestvang
Vilket konstigt icke-svar, och platt motivering..?
Eftersom nästan alla mödrar, som ni är inne på älskar, ömmar för och visar omtanke om sina barn finns det förstås en nästan oändlig ström bilder som fångar detta. Det unika med denna bild måste alltså vara antingen kompositionen (helt ansiktlös/anonym men tungt beväpnad soldatkropp som blir omfamnad, automatvapen som upptar en stor del av blickfånget mm), eller just *kontexten*.
Man kan nog inte undslippa att göra sig till verktyg i det våldsamma propagandakrig av mänskliggörande/avförmänskligande ni mycket väl vet pågår bara genom att låtsas vara blind för kontexten, hänvisa till ”universalism” eller påpeka att man själv inte har några politiska/propagandistiska motiv. En ömt avbildad gevärskolv är fortfarande en gevärskolv, och ingen av oss kan vara säkra på att det inte var just denna kolv som sedan tog livet av någon av alla de mördade kollegor i Gaza som annars säkert kunnat bidra med lika universella bilder?